Meny

Expertsvar

Reklamation av funktionskrav

Hur länge kan en beställare vänta med att göra gällande fel avseende funktion (till exempel energiförbrukning) som kan mätas först efter det att huset har tagits i bruk?

Svar: Om det handlar om en totalentreprenad där ABT 06 är tillämpligt standardavtal så gäller att fel ”som kan konstateras endast genom mätning, provning eller nyttjande” (kap. 7 § 11 andra stycket punkten 2) kan göras gällande under hela ansvarstiden (10 år). Detta gäller även om felet i och för sig hade kunnat upptäckas vid slutbesiktningen.

Vidare framgår av ABT 06 kap. 7 § 2 tredje stycket att ”Om besiktning av funktion inte kan ske i samband med slutbesiktning och detta förhållande inte beror på entreprenören, skall, om inte parterna kommit överens om annat, sådan besiktning ske i form av kompletterande slutbesiktning, så snart förutsättningarna härför föreligger och part påkallat detta.” Det är därför viktigt att endera parten just påkallar en kompletterande slutbesiktning när exempelvis lämplig årstid har infallit. Kostnaderna för den kompletterande slutbesiktningen bekostas av beställaren.

Entreprenadjuristerna hjälper läsarna att reda ut kniviga juridiska spörsmål. Claes Sahlin, Maria Andersson, Olof Johnson, Carina Utterström Mace, Martin Peterson och Rakel Frölich från Stockholms Byggmästareförening och från Sveriges Byggindustrier.

Har du också en fråga till våra experter?
Mejla din fråga till expertsvar@byggindustrin.se.

Senaste frågorna

Entreprenadjuridik
För sex veckor sedan monterade vi nya fönster i en villa. Beställaren sa att hon var nöjd med arbetet och betalade fakturan. Nu har hon ändrat sig och påstår att fönstren skulle öppnas utåt och inte inåt. Kan hon göra gällande fel nu trots att detta måste ha märkts direkt? Vi har inget avtal.
Entreprenadjuridik
Vi gjorde en renovering åt en bekants syster för sex år sedan. I samma veva som vi fakturerade blev hon av med jobbet. Vi ville vara snälla och lät henne vänta med betalningen. Efter två år skickade vi en påminnelse, och hon betalade materialkostnaderna. Vi har därefter upprepade gånger begärt resterande belopp via telefon. Hon har sagt att hon ska betala, men eftersom det inte kommit några pengar så har vi bestämt att gå vidare rättsligt med kravet. Men nu säger vår bekant att kravet är preskriberat. Kan det verkligen vara så?
Entreprenadjuridik
Vi har anlitats för att renovera köken i en hyresfastighet. Bland annat ska samtliga vitvaror bytas mot nya. I några av lägenheterna är befintliga vitvaror i bra skick. Vi vill ta till vara de varorna för att sälja på en andrahandsmarknad. Beställaren påstår att vi inte får det för att det är hans egendom. Vad gäller? AB 04 är avtalat och arbetet utförs till ett fast pris.
Entreprenadjuridik
Vi har utfört en totalentreprenad. Entreprenaden blev inte färdig i tid och vi har fått betala ett förseningsvite till vår beställare. Det är vår underentreprenör som har orsakat förseningen. Vi vill därför att vår under­entreprenör ska ersätta oss för vitet som vi har betalat. Är det möjligt och hur ska vi i så fall resonera? ABT-U 07 är avtalat.
Entreprenadjuridik
Vi har renoverat ett trapphus åt en fastighetsägare. I vårt avtal står att förseningsvite ska utgå enligt ABT 06 kap 5 § 3. Men någon procentsats eller något belopp anges inte. Vi blev försenade med tre veckor och beställaren kräver oss nu på förseningsvite med 20 000 kr baserat på att beställaren själv anser att 1 procent av kontraktssumman borde vara ett rimligt belopp. Har beställaren rätt till detta?
Entreprenadjuridik
Vi har fått ett CMuppdrag (Construction management) av ett kommunalt bostadsföretag som innefattar såväl projektledningsom byggledning med ABK 09 som standardavtal. I vårt uppdrag ingår att bistå beställaren vid upphandlingen av cirka 25 olika entreprenörer och leverantörer (enligt LOU) i en så kallad delad entreprenad. Nu undrar vi vem som skulle betraktas som huvudentreprenör enligt den nya lagen (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar?
Entreprenadjuridik
Vi har ingått ett entreprenadavtal med en beställare där vi kom överens om ett timpris för våra yrkesarbetare. Entreprenaden är nu inne på sitt tredje år och vår faktiska kostnad för yrkesarbetarna har ökat. Beställaren är ointresserad av att omförhandla priset, men visst skulle man kunna tillämpa Entreprenadindex och på så vis få till en höjning?
Entreprenadjuridik
Vi har en fråga om ”vinstdelning” som dykt upp när det gäller ett avtal om en totalentreprenad på löpande räkning med riktkostnad och incitament. Om slutkostnaden blir lägre än riktkostnaden ska vi som totalentreprenör enligt avtalet utöver slutkostnaden få 30 procent av mellanskillnaden på dessa. Däremot står inget i avtalet om vad som händer om slutkostnaden blir högre än riktkostnaden. Vad gäller?
Entreprenadjuridik
Vi har lämnat anbud på ett arbete åt en privat beställare och ska nu skriva på ett kontrakt. Vid genomläsning av kontraktet upptäckte vi att beställaren har flyttat ned vårt anbud så att det är rangordnat sist av alla kontraktshandlingar. Kan vi gå med på det?
Entreprenadjuridik
Kan konsumenttjänstlagen bli tillämplig när beställaren är en bostadsrättsförening, BRF?