Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

SMHI är en allt viktigare aktör för byggbranschen och kommuners samhällsplanering

Klimatförändringarna med ett allt varmare klimat kan medföra att Sverige riskerar att utsättas för kraftigare vind- och översvämningar genom förändrade nederbördsmönster som kan ge skador på byggnader och infrastruktur om inte förebyggande åtgärder planeras i närtid. Kartläggning av SMHI visar att endast ett fåtal av landets 290 kommuner har en klimatstrategi som tar upp den egna kommunens beredskap. Ett exempel på problembild i Sverige är att det ofta saknas kommunala beslut om vem som ska ta ansvar för planeringen vid översvämningar och evakueringar. Några få kommuner har tagit detta på allvar bland annat Göteborg. SMHI är en allt viktigare aktör för både kommunernas samhällsplanering och för byggbranschen. SMHI:s rekommendationer måste därför finnas med vid planering av nya stadsdelar.

 

Behövs en klimatmyndighet

Klimatförändringarna uppfattas fortfarande av många inom byggsektorn och bland lokalpolitiker som något abstrakt, något som eventuellt kan hända långt fram i tiden. Långsiktiga beslut utanför den politiska mandatperioden är ingen prioritering och ger inga extra röster vid kommunala val. Många mindre kommuner har dessutom svårt att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna genom att de saknar egen kompetens och resurser. Kanske är det därför dags att införa en ny ”Klimatmyndighet” parallellt med MSB till stöd för kommuner. I dagsläget riskerar allvarliga skador att ske redan vid ett så kallat 100-årsflöde. Ett 100-årsflöde motsvarar idag en nivåhöjning av exempelvis Mälaren på cirka 1,9 meter. Det kan innebära allvarliga skador på infrastruktur, bebyggelse och olika samhällsviktiga anläggningar. Klimatanpassning innebär således att det är nödvändigt att planera bebyggelse och infrastruktur även för en tidshorisont som sträcker sig från årtionden framåt till in i nästa och århundrade.

 

Hus utan källare och garage

Vilken havsnivåhöjning som beräkningar ska utgå från handlar om vilket tidsperspektiv som finns. Nya Slussen i Stockholm byggs för att hålla i hundra år. När det gäller stadsdelar för ny bostadsbebyggelse behöves ett längre perspektiv. Vid exploatering av nya stadsdelar är det väsentligt att ta hänsyn till en höjning av havsnivåer och nivåer i våra stora sjöar och en planering för en mer omfattande dagvattenhantering. För att undvika stora ekonomiska egendomsskador vid tillfälliga översvämningar måste sannolikt byggnader i utsatta lägen utformas utan källare och garage.

Mälarens dricksvatten riskerar också att drabbas

Också stora vattendrag kan drabbas. Hur kan kommunerna förhindra att Mälaren, som ger dricksvatten till över två miljoner människor, förvandlas till en bräckt havsvik? Flera kommuner kring Mälardalen och Saltsjön planerar och har redan exploaterat strandnära lägen för nya bostadsområden. Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad i Stockholm är några aktuella exempel. Högvattnet i december år 2000 i Stockholm låg på 1,42 meter och var då ytterst nära att tränga ner i Stockholms tunnelbanesystem i Gamla stan. Redan vid nivåer strax över 1,5 meter finns risk för skador på bostäder, infrastruktur, vattenförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner i Stockholmsområdet och även för kommuner runt Mälaren.

 

Att blunda och avvakta är ingen lösning

Klimatförändringar med ökade vattenflöden ökar också risken för föroreningar av dricksvattnet och påskyndar behovet av ett teknikskifte av infrastrukturen. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten anses i dag ha tillräckliga dimensioner, men vid större nederbördsmängder än vad som är vanligt idag, blir sårbarheten i systemen stora. Med fler kraftiga skyfall ökar riskerna för föroreningar i våra vattentäkter inte minst i Mälaren. Detta i kombination med stor ökad befolkning. Höjda vattennivåer kan också leda till att saltvatten tränger in i färskvattenreservoarer. Byggbranschen måste också ta sitt ansvar och vidta de åtgärder som krävs i sin planering. Det går inte att bekvämt överlåta ansvaret på andra. Att avvakta och blunda är ingen lösning. Långsiktig och förebyggande samhälls- och klimatplanering med hjälp av SMHI som en viktig aktör måste därför prioriteras redan i dag.

Från produkt till process

Emile Hamon

Ofta känner jag att tiden att sitta och reflektera inte finns med ett jobb som går i 110 och ett familjeliv där man kastas mellan handbollsträning, matcher och mycket mer kul med mina döttrar. Då är en arbetsresa det perfekta tillfället att reflektera och filosofera lite. Något jag ibland kommit tillbaka till när jag reflekterar är branschens fokus på slutprodukten vad gäller ritningar, men inte resan dit.

Det är i Haninge det händer

Jimmy Dahlström

Jag har jobbat i samhällsbyggnad i hela mitt liv. Jag älskar den här branschen, även om mina inlägg ibland syftar till att utmana, och ibland, kanske provocera så ska jag vara tydlig med att jag älskar branschen. Det finns massor med utmaningar att hantera, det är vi alla eniga om.  En av de större utmaningarna är att branschen har en tradition av att arbeta under kontrakt som stimulerar konflikt istället för samarbete.

Livspåverkan – i tid och rum

Jerker Lessing

Klimatfrågan och utmaningen att skapa ett hållbart samhälle är några av vår tids största och mest avgörande frågor. Och vi som verkar i samhällsbyggandet berörs starkt av detta. Vår sektor står ju för en betydande andel av de klimatförändrande utsläppen och det vi sysslar med har stor påverkan på de livsmiljöer som skapas.

Många företag har påbörjat resan och utvecklingen mot minskad klimatpåverkan och bättre hållbarhet. Men ändå hör jag ganska ofta uttalanden som ”Jo vi vill ju bygga hållbart och så men våra kunder efterfrågar det inte och är inte beredda att betala för det”.