Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Reflektioner efter klimatmötet i Katowice

Stor entusiasm infann sig vid avslutningen vid klimatmötet COP 24 i Polen när länderna sista dagen lyckades enas om en regelbok som ska slå fast hur Parisavtalet konkret ska genomföras och redovisas. Återstår nu att realisera överenskommelsen och leverera den riktigt stora frågan - ambitionshöjning i klimatomställningen. Med erfarenhet från tidigare klimatmöten handlade COP 24 snarare om en efterträff utan några garantier, framförallt för de finansiella åtagandena. Klimatfonden är ett exempel som kvarstår där u-länderna motsatte sig ett förslag från i-länderna, att lån skulle utgöra en del av fonden. Min entusiasm är därför lite avvaktande tills resultaten omsätts i praktiken!

IPCC:s rapport i oktober 2018 visar att även Parisavtalets målsättning knappast är realistisk för att hålla planetens temperaturökning till 1,5 grader, sannolikt inte ens till två grader. I stället för en förväntad utsläppsminskning av koldioxid ökade klimatutsläppen under 2018 med drygt 2,5 procent. Några av de oljeproducerade staterna markerade vid COP 24 att de enbart ”noterade” men inte ville välkomna IPCC:s miljörapport. Att några stater av politiska skäl misstror vetenskapliga observationer från IPCC måste betraktas som mycket anmärkningsvärt.

Sverige är ett föregångsland

Sveriges globala utsläpp av växthusgaser är endast 0,15 procent. Av EU:s 28 stater är Sverige näst bäst med sex ton per capita. Skulle hänsyn tas till klimatpåverkan av svenska importprodukter ser det inte lika ljust ut! Sverige är ett föregångsland när det gäller miljöteknik. Tillförsel av fjärrvärme med en stor andel biobränslen i kombination med energieffektivisering har kraftigt minskat utsläppen under byggnaders driftstid. Själva byggandet står i dag därför för en större andel av klimatutsläppen jämfört med driftsfasen. Totalt svarar byggandet för 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. I ett globalt perspektiv är dock byggsektorns klimatpåverkan betydande och måste minskas. Andra exempel på industrier som står för en stor andel av Sveriges klimatutsläpp är SSAB och Cementa. Hos dem pågår dock ett omfattande utvecklingsarbete för att minska deras klimatpåverkan. Den miljöteknologi som bygg- material- och energisektorn i Sverige utvecklar borde med fördel kunna exporteras till andra länder.

Prioritering måste ske med rätt åtgärd i rätt ordning som ger största klimatnytta

Ett exempel på åtgärd som inte ens hade någon mätbar klimateffekt var de statliga subventionerna av el-cyklar som enbart markerade en politisk populistisk symbolhandling. Skattefinansiering i form av subventioner är en begränsad resurs där alltid ur trovärdighetssynpunkt prioritering måste ske med rätt åtgärd i rätt ordning där den ger störst klimatnytta. Väl prioriterade begränsade subventioner kan däremot stödja införandet av ny teknik.

"Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket" Citat av Gustav Möller (s), före detta social- och handelsminister.
 

Byggbranschen och de globala målen – hur ligger vi till egentligen?

Jimmy Dahlström

En ambitiös agenda med 17 mål som ska bidra till en hållbar utveckling i världen. FN:s globala mål som ska nås senast 2030 har nog inte undgått någon och nu ser vi hur de börjar bli en angelägenhet för allt fler företag och branscher, även vår byggbranschen.

Att odla sunt

Jimmy Dahlström

Nytt år och nytt årtionde, jag tänker inte utsätta er för ännu en årskrönika eller för den delen en årtiondekrönika. Men jag reagerade nyligen över ett inlägg jag läste. Det handlade om att vi under 2019 i vår bransch hade ca 1200 konkurser. Hade detta rakt igenom varit väletablerade, laglydiga och sunda företag hade all anledning funnits till panik.

Klimatmötet hade inga vinnare – bara förlorare

Johnny Kellner

Den 2-13 december träffades nära 200 av världens länder i Madrid för klimatmötet COP 25. Målet var att besluta om uppföljningen av klimatavtalet från Paris. En av flera viktiga punkter som skulle avhandlas under COP 25 var Artikel 6, med dess underparagrafer som reglerar hur stater ska kunna handla utsläppsminskningar med varandra för att på så vis lättare, snabbare och till lägre kostnad minska sin klimatpåverkan. En annan viktig punkt var att arbeta vidare med den så kallade regelboken.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.