Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Är flyget den största utsläppskällan av växthusgaser i Sverige?

Jag sitter på ett flyg från Kiruna till Stockholm och har lite samvetskval när jag skriver detta inlägg eftersom jag nu bidrar till ökade koldioxidutsläpp (CO2). Skulle jag som miljövän i stället tagit tåget? Inte minst med tanke på de hållbarhetsseminarier som jag ofta medverkar i.

Att minska flygresandet anser jag dock i sak är fel. Jag är övertygad om att internationellt flygresande bidrar till större förståelse för andra kulturer, mindre protektionism hos både människor och nationer och därmed bidrar till fredssträvanden. Lösningen på flygets miljöutmaningar är inte minskat flygande utan att flygindustrin måste arbeta intensivare för att få fram nya tekniker och bränslen så att de kraftigt kan minska sina utsläpp av växthusgaser och reduktion av buller. Jag är för avgifter (ej skatt) på flygbränsle på samma sätt som man beskattar fordonsbränsle. För att det ska ge någon klimateffekt ska det ske i internationella överenskommelser och inte enbart isoleras med flyg från Sverige Jag skulle emellertid inte vilja kalla det för flygskatt utan som en avgift. En avgift kan avvecklas den dag flyget klarar av de utsläppskrav som ställs. En skatt går som intäkt till statskassan och inte till att specifikt att bidra med att utveckla ”miljövänliga” flygbränslen.  


Cement- och stålindustrin släpper ut mer än flyget

För Sverige utgör flygresor drygt fem procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser inklusive vattenånga och kväveoxider.

Det är utmärkt att sätta blåslampa på flyget men för att det ska ge effekt ska det ske med gemensamma överenskomna internationella avgifter för att snabba på utvecklingen av förnybara bränslen. Det är lätt för media och politiker att populistiskt enbart fokusera på flyget och nästan aldrig redovisa andra utsläppsindustrier. Vi måste tydliggöra att andra sektorer förorsakar stora utsläpp av växthusgaser såsom cementindustrin som släpper ut lika mycket växthusgaser som flyget. Samma sak är det för stålindustrin.  

                                                                

  • Cementindustrin genererar enskilt cirka fem procent av utsläppen av växthusgaser.  
  • Stålindustrin genererar enskilt cirka nio procent av utsläppen av växthusgaser.
  • Byggsektorn under själva byggprocessen (material, transporter och produktion) genererar sammantaget cirka 15 procent av de årliga andelen växthusgaser.

 

Det bör betonas att det inom cement- och stålindustrin i Sverige pågår ett intensivt och ambitiöst utvecklingsarbete för att minska sina växthusgaser, men det kommer att tid. Samma sak gäller för byggsektorn. Principen bör självklart vara att alla ska betala för sina egna miljökostnader. Ska vi klara av regeringens uppsatta som mål om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, krävs det en bred satsning på många håll inte minst inom byggsektorn och den tunga industrin. Flyget är naturligtvis en del i detta. Jag önskar att vi i framtiden kommer att kunna säga: Flyg mer! 

Från produkt till process

Emile Hamon

Ofta känner jag att tiden att sitta och reflektera inte finns med ett jobb som går i 110 och ett familjeliv där man kastas mellan handbollsträning, matcher och mycket mer kul med mina döttrar. Då är en arbetsresa det perfekta tillfället att reflektera och filosofera lite. Något jag ibland kommit tillbaka till när jag reflekterar är branschens fokus på slutprodukten vad gäller ritningar, men inte resan dit.

Det är i Haninge det händer

Jimmy Dahlström

Jag har jobbat i samhällsbyggnad i hela mitt liv. Jag älskar den här branschen, även om mina inlägg ibland syftar till att utmana, och ibland, kanske provocera så ska jag vara tydlig med att jag älskar branschen. Det finns massor med utmaningar att hantera, det är vi alla eniga om.  En av de större utmaningarna är att branschen har en tradition av att arbeta under kontrakt som stimulerar konflikt istället för samarbete.

Livspåverkan – i tid och rum

Jerker Lessing

Klimatfrågan och utmaningen att skapa ett hållbart samhälle är några av vår tids största och mest avgörande frågor. Och vi som verkar i samhällsbyggandet berörs starkt av detta. Vår sektor står ju för en betydande andel av de klimatförändrande utsläppen och det vi sysslar med har stor påverkan på de livsmiljöer som skapas.

Många företag har påbörjat resan och utvecklingen mot minskad klimatpåverkan och bättre hållbarhet. Men ändå hör jag ganska ofta uttalanden som ”Jo vi vill ju bygga hållbart och så men våra kunder efterfrågar det inte och är inte beredda att betala för det”.