Meny

Nu finns bygghjälmen som tål sneda slag

Nu finns bygghjälmen som tål sneda slag

Ett ovanligt litet sömnbehov och en Atlantflygning. Det är Nawar Tomas recept för innovation. I sommar lanserar hans företag Guardio två produkter som ska göra byggarens vardag både säkrare och bekvämare.

Har du köpt en skid- eller cykelhjälm nyligen? Då har du kanske noterat att testvinnarna i regel är utrustade med Mips-teknik. I somras levererads de första bygghjälmarna med Mips. Men det är inte de etablerade hjälmtillverkarna, utan Nawar Toma och hans lilla femmannaföretag Guardio, som är först på bollen.

Mips är ett svenskt patent sprunget ur ett forskningssamarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska institutet. Idén kom till Peter Halldin, i dag strategichef på Mips, när han var doktorand i slutet av 1990-talet. Han är ingenjör i grunden, och tack vare ett initiativ från hjärnkirurgen Hans von Holst fick han upp ögonen för biomekanisk forskning om förebyggande av huvud- och nackskador.

– Det var när jag läste om hjärnans naturliga skydd, om hur den kan glida mot vätskan som omger den, som vi fick idén till Mips, säger Peter Halldin.

Idén är helt enkelt en insats i hjälmen som kan glida fritt cirka 1,5 centimeter i varje riktning. Insatsen fångar upp rotationsrörelser och skyddar hjärnan från dem. Traditionella hjälmar är designade för att skydda mot linjära krafter, till exempel ett slag rakt uppifrån. Men i de flesta olyckssituationer kommer kraften inte rakt på, man faller snett till exempel, och då kan Mips göra stor nytta.

En insats i hjälmen som kan glida fritt cirka 1,5 centimeter i varje riktning fångar upp rotationsrörelser och skyddar hjärnan från dem.
Foto: Elin Bennewitz

Mips egna tester visar att risken för hjärnskador minskar med 10–50 procent om hjälmen är utrustad med Mips, beroende på hjälmens utformning och islagets karaktär. Även tredjepartstester, till exempel från Folksam och amerikanska Consumer Report, ger hjälmar med Mips genomgående höga betyg. De senaste fem åren har Mips varit en riktig raket på marknaden för hjälmar riktade mot konsumenter. Tekniken finns i cykelhjälmar samt i hjälmar för snö-, rid-, och motorsport. 

Mips tillverkar inga egna hjälmar, utan är ett så kallat ingrediensvarumärke, vilket innebär att de säljer licenser på sitt patent till hjälmtillverkare. Mips-insatsen anpassar de till varje hjälmmodell i samarbete med hjälmtillverkaren. För hjälmtillverkarna finns ingen möjlighet att teckna avtal om exklusivitet, utan de kan få konkurrens från andra Mips-hjälmar inom samma segment.

När Nawar Toma hörde av sig till Mips och ville ta fram en bygghjälm med tekniken sneglade Mips redan mot byggsektorn.

– För ungefär två år sedan började vi titta på möjligheten att använda Mips i bygghjälmar. Vi tittade på de olyckor som sker inom bygg och såg att Mips har stor potential att reducera våld mot huvud och hjärna, säger Mips strategichef Peter Halldin.

Mips anpassar insatsen till varje hjälmmodell i samarbete med hjälmtillverkaren.
Foto: Elin Bennewitz

Men hur blev Nawar Toma först med att lansera en Mips-hjälm för byggare? Vägen gick via en Atlantflygning, en modig fru och en middag med en kollegas föräldrar. 

Vi tar det från början.

För sex år sedan satt Nawar Toma på ett Atlantflyg med sin fru Jessica. Båda arbetade på Apollo och de reste mycket tillsammans. Den här gången var de på väg till Mexiko.

– Vi fick de här bedrövliga flygplanslurarna i våra händer och tänkte att det måste gå att ta fram något bättre som flygbolagen kan erbjuda sina passagerare, säger Nawar Toma.

Sagt och gjort. Nawar Toma gjorde ett djupdyk i hörlursmarknaden.

– Det jag insåg var att flygbolagen inte hade något incitament att köpa bättre hörlurar, säger Nawar Toma.

Flygbolagen köpte lurarna billigt i Kina, och eftersom de var så dåliga slängde folk dem när de steg av planet och köpte nya nästa gång.

– Jag hade läst in mig på marknaden och tagit kontakt med tillverkare och leverantörer men såg ingen affärsmöjlighet. Då sa min fru: ”Men trådlösa lurar, är det inte det man ska satsa på nu?” Jag gjorde det och hade en väldig tur. Trådlösa lurar blev årets julklapp och min första batch gick åt snabbt, säger Nawar Toma.

Han bearbetade flygbolagen, men stod också mycket på träningsmässor och marknadsförde sina hörlurar direkt mot konsumenter.

– Många som jag träffade sa att de gillade lurarna, men att de jobbade inom bygg och behövde ha hörselskydd i sina kåpor. Det var så pass många som sa så att en idé väcktes hos mig, säger han.

Nawar Tomas kombinerade hörselskydd och hörlurar för byggarbetare både trådlösa och utrustade med aktiv brusreducering.
Foto: Elin Bennewitz

Han började besöka byggmässor. Han tittade på produkterna som fanns på marknaden, men frågade också besökarna: Vilka hörselskydd använder du i dag? Vad är bra med dem? Hade du gillat en sådan här funktion? Eller en sådan här?

– Jag såg att man inom proffsmarknaden inte tagit del av den senaste tekniken som fanns på konsumentsidan. Samtidigt byggde jag upp min kravspec i samtalen med besökarna, säger Nawar Toma.

Han lade arbetet med hörlurar riktade mot konsumentmarknaden på hyllan och grundade Guardio. Via en kollega fick han kontakt med investerare som finansierade hans fortsatta arbete med att ta fram kombinerade hörselskydd och hörlurar för byggarbetare.

– Min före detta kollega bjöd mig på middag med sina föräldrar, och de hjälpte mig att få kontakt med folk som ville investera i min idé. De trodde på mig och på min idé, säger han.

I samma veva sa han upp sig. Att säga upp sig från det trygga och välbetalda heltidsarbetet, och bli egenföretagare, var ett stort steg för Nawar Toma.

– Det var min fru som fick mig att våga. Vi hade ett nytt hus med bostadslån och hon var mammaledig med vår son. Det var inte det bästa läget att säga upp sig. Min frus stöd var lika viktigt som mina investerares, säger Nawar Toma.

En sak som Nawar Toma lade stor vikt vid var att skapa en användarvänlig produkt.
Foto: Elin Bennewitz

Han satsade helhjärtat och byggde upp teamet bakom Guardio. Särskilt viktigt är samarbetet med ingenjörerna i Sverige, USA och Ryssland. Tillverkningen sker i Kina.

En sak som Nawar Toma lade stor vikt vid var att skapa en användarvänlig produkt. Det hade han med sig från sin utbildning i multimedia och pedagogik från Stockholms universitet, och även från sitt arbete på Apollo, och senare Tele 2, där han bland annat hade ansvar för de digitala gränssnitten mot kunder i form av appar och hemsidor.

– Jag tycker att det är självklart att den teknik du använder privat ska du få med dig i din utrustning på jobbet. Du är samma person på jobbet som privat, säger han.

Därför är Nawar Tomas kombinerade hörselskydd och hörlurar för byggarbetare både trådlösa och utrustade med aktiv brusreducering. 

– Varför skulle du inte ha aktiv brusreducering på bygglurar? Det har funnits länge på konsumentsidan. Det fungerar särskilt bra på monotona ljud som motorer eller slag, säger Nawar Toma.

Hans hörselskydd har en hybridlösning för aktiv brusreducering. Det innebär att det sitter mikrofoner både på insidan och på utsidan av hörselkåpan. Mikrofonen fångar upp bakgrundsljud, elektroniken i lurarna skapar en motsignal som sedan skickas ut och slår ut bakgrundsljudet.

– Aktiv brusreducering har många fördelar. Du slipper det hårda trycket över öronen, som krävs om du använder traditionella hörselskydd, det fungerar även om kåporna glappar lite – och du upplever miljön som tystare, säger Nawar Toma.

Hörselskydden till Guardios hjälm är utrustade med Blue­tooth low energy, ett strömsnålt komplement till Bluetooth.

En annan finess som Nawar Toma är nöjd med är att hörselskydden kan hakas av från bygeln och fästas på en hjälm i stället.

– Det var en av sakerna som framkom i mina samtal med byggarna på mässorna, att det var irriterande att behöva ha två olika hörselskydd, ett par i miljöer utan hjälm och ett annat när hjälmen skulle vara på, säger han.

Hörselskydden är dessutom utrustade med Bluetooth low energy, ett strömsnålt komplement till Bluetooth. Det kan användas för kommunikation mellan hörselskydd, men även för att styra lurarna via Guardios egenutvecklade app. För byggföretag som förser sina medarbetare med hörselskydden öppnar det också upp intressanta tillämpningar inom IoT (internet of things) kopplat till positionering.

– När det gäller den biten samarbetar vi med bland annat Orange Business Services. Vi försöker inte uppfinna hjulet, utan väljer att samarbeta med dem som har marknadens bästa lösningar. Det gäller annat också, batterierna och brusreduceringen till exempel, säger Nawar Toma.

Johan Jeppsson, IoT-utvecklare på Orange Business Services Norden, berättar att det finns många möjligheter för den som vill dra nytta av det faktum att Guardios hörselskydd har teknik för positionering inbyggd. Det kan handla om att ge en varningssignal, en röst eller ett pip, till den som bär kåporna om ett av arbetsplatsens fordon kommer för nära. Det kan också handla om att analysera logistik och flöden. Kanske måste byggarbetarna gå onödigt långa sträckor för att hämta material?

– Många företag ligger precis i startgroparna när det gäller den här tekniken. Norge ligger steget före, de verkar ha lite högre tryck när det gäller säkerhetslösningar. Det är rätt tid att titta på det här nu, tekniken är mogen, säger Johan Jeppsson.

Johan Jeppsson, IoT-utvecklare på Orange Business Services Norden.
Foto: Privat

När hörselskydden låg i pipeline började Nawar Toma se sig om efter fler förbättringsmöjligheter när det gäller byggarbetarnas personliga skyddsutrustning. Det var då han fick upp ögonen för Mips.

– Man är samma person på jobbet som privat, upprepar Nawar Toma och fortsätter:

– Om jag var byggare och läste att Folksam rekommenderar skidhjälmar med Mips eftersom de skyddar bäst, då skulle i alla fall jag förvänta mig samma skydd av min bygghjälm.

Arbetet med att ta fram bygghjälmen gick fort – de första hjälmarna levererades till kunderna i slutet av juli. Hörselskydden, där utvecklingsarbetet pågått längre, börjar levereras i höst.

– Responsen från marknaden har varit positiv. Vi har många ordrar på hjälmar redan, framför allt medelstora företag som vill visa att de prioriterar säkerhet, har beställt. När det gäller hörselskydden får vi höra att de är roligt att vi ligger i samma prisklass som andra hörselskydd trots att vi erbjuder fler funktioner, säger Nawar Toma.

Han har redan planer på fler produkter inom segmentet personlig skyddsutrustning, men vågar inte ge någon hint om vad det kan röra sig om.

“Jag kommer inte alls från byggbranschen. Jag lärde mig inte spika förrän jag flyttade hemifrån”, säger Nawar Toma.
Foto: Elin Bennewitz

Nawar Toma har kommit långt sedan han satt i flygstolen på väg till Mexiko. Den enskilt största utmaningen tycker han har varit att få tiden att räcka till. Allra kämpigast var det i början, innan han hade tagit steget och sagt upp sig från sitt heltidsjobb. Då var han dessutom en nybliven småbarnsförälder som ville hinna umgås med familjen.

– Jag har fördelen att klara mig på lite sömn. När jag kom hem från jobbet vid fem hade jag fullt fokus på familjen. När min fru somnade vid tio–elva någon gång smög jag upp ur sängen och jobbade vidare med mitt eget företag. Jag kom sällan i säng före klockan fyra på morgonen. Sen sov jag några timmar innan det var dags att gå upp vid sju och gå till jobbet, säger han.

Tiden med familjen varje eftermiddag värdesätter Nawar Toma högt. Han har fortfarande samma princip, även om det är lite lättare att hinna med nu när han inte har ett heltidsjobb parallellt med Guardio.

– Jag är uppväxt med en pappa som hade eget företag inom livsmedelsbranschen. Jag såg baksidan av egenföretagandet. Han var tvungen att vara borta mycket från familjen. Så vill jag inte ha det, säger Nawar Toma.

Nawar Tomas föräldrar kommer ursprungligen från Irak men flyttade till Bulgarien på 1970-talet. Nawar Toma är född i Bulgarien och kom till Sverige som åttaåring. Då var hans pappa nyutbildad fysioteraput.

– Han är ett av många exempel på välutbildade invandrare som inte får jobb inom sitt område, utan får hitta på något annat för att försörja sig, säger Nawar Toma.

Kort om Nawar Toma

Född: 1982 i Bulgarien.

Fritidsintresse: Hammarby! Jag är en riktig Hammarbynörd. Tidigare tränade jag innebandy och andra lagsporter flera gånger i veckan, men det har jag varit tvungen att prioritera bort.

Utbildning: Multimedia och pedagogik på Stockholms universitet.

Familj: Frun Jessica och två barn. En son på snart fem år och en dotter på snart två år.

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
https://byggindustrin.se/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.