Meny

Mikael Anjou kräver förbättring

Mikael Anjou kräver förbättring

Det blev ingen Hollywood-värdig roman. I stället skrev den före detta Einar Mattsson-chefen Mikael Anjou en helt annan sorts bok. Om han får som han vill kommer den att förändra byggbranschen i grunden.

Mikael Anjou stannar till i steget och tar en bit morotskaka som ligger uppskuren på ett av fikaborden. Han äter den medan han med raska steg fortsätter att gå. Han har en hektisk dag och har inte hunnit äta lunch. Nyss avslutade han en paneldebatt på Stockholm Waterfront och strax ska han göra en intervju med Fastighetsnytts podcast. 

Från att ha varit helt okänd för en bredare allmänhet har Mikael Anjou på bara några dagar blivit omskriven i en rad bransch- och ekonomitidningar och fått sitta i tv-soffa. 

Titeln på hans bok är skapad för att väcka intresse i den sektor han nyss lämnat: Den ineffektiva byggbranschen – En förändringsagenda.

Är du stressad?

– Nej då, det är ingen fara, säger han, som snart ätit färdigt kakan. 

Han kryssar sig fram mellan tusentals besökare på Business Arena Stockholm. 

– Det är verkligen kul att boken fått så mycket uppmärksamhet.

Nyss har Ilija Batljan, vd på Samhällsbyggnadsbolaget i Norden, och Lars Stjernqvist (S), kommunstyrelseordförande i Norrköping, hört honom berätta om sina slutsatser i boken. Att produktivitetsutvecklingen är negativ, att i genomsnitt 20 procent av projektkostnaderna går till att rätta till fel och att det finns en kultur inom byggbranschen som gör att innovativa lösningar varken uppmuntras eller lönar sig, vilket ytterligare förstärks av det gytter som utgör sektorns olika standarder. 

På scenen sa Lars Stjernqvist rakt ut att han kände sig ”knäckt” efter att ha lyssnat på Mikael Anjou:

– Här är uppenbarligen ett problem som vi känt till länge men inte kommit åt. 

Ilija Batljan var snabb att stämma in i den negativa bilden:

– Hur kommer det sig att vi har de högsta byggpriserna men byggbolag som inte tjänar pengar? Jag tror att vi har byråkratiserat sönder hela systemet, sa han.

Mikael Anjou har fullt upp efter boksläppet. Han har fått sitta i tv-soffa, delta i paneldebatter och blivit intervjuad av branschpress.
Foto: Mattias de Frumerie

Mikael Anjou vill dock inte stanna vid en problembeskrivning. Han vill skapa förändring. Han hinner knappt få på sig ett headset med mikrofon förrän han gör klart att han inte är på något korståg. Han ser det mer som att han håller i en injektionsspruta.

– Jag brinner för det här. Byggsektorn står för 10 procent av BNP. Vi kan inte ha en så stor del av arbetsmarknaden som är ineffektiv. Jag vill att byggsektorn ska vara nästa stora framgångsbransch i Sverige, säger han.

Några dagar senare träffar vi honom igen, nu i Hagastaden. Ett av Stockholms stads stora stadsutvecklingsområden, där 3 000 nya bostäder och 3 000 nya arbetsplatser skapas på den plats som förut var en vägbarriär mellan kommunerna Solna och Stockholm. Hans tidigare arbetsgivare är ett av många byggbolag som skapar ny stad här. När vi tar bilder är han mycket noga med att inga företagslogotyper kommer med.

– Jag vill inte peka ut några enskilda företag. Det är inte alls det jag är intresserad av. Jag vill peka på ett antal branschgemensamma strukturer som hämmar utvecklingen, säger han.

Insikterna har han skaffat sig under sina sex och ett halvt år som anställd på Einar Mattsson, Stockholms största privata ägare av hyresbostäder. Tiden som vd för Einar Mattsson Byggnads och Einar Mattsson Projekt samt vice vd för hela koncernen gav honom oumbärliga kunskaper för skrivandet av boken. Men först var det inte tänkt att bli någon bok, åtminstone inte av den här typen. 

När han på eget bevåg slutade på Einar Mattsson vid årsskiftet var siktet inställt på andra saker.

– Jag kände att jag ville göra någonting annat. Egentligen ville jag skriva en roman som blev succé och film i Hollywood. Men jag hade ingen story. Så det fick bli en bok om byggbranschen i stället, säger Mikael Anjou och skrattar. 

Han valde det beprövade tricket att gräva där man står.

– Jag hade en förförståelse om att byggsektorn hade problem innan jag började jobba i den, men inte att de var så utbredda och så generella. Vi är många som har pratat om det internt genom åren, säger han.  

Själva skrivprocessen gick fort. Han började i februari, och bara veckor senare hade han skrivit kontrakt med förlaget Ekerlids. 

– Jag har alltid varit intresserad av förändringsarbete. Själva ramverket till boken knäckte jag på en middag. Där fick jag bilden ganska klar för mig av hur jag skulle lägga upp den.

En problembeskrivning följs av konkreta exempel på det Mikael Anjou pekar ut som hämmande strukturer inom branschen för att glida över i ett avslutande kapitel med förslag på lösningar. Tonen är rapp och innehållet enkelt presenterat med beskrivande exempel.

Stora delar av boken skrev Mikael Anjou när han satt på kaféer runt om i Stockholm på väg till eller från olika möten.
Foto: Nicklas Thegerström

En av de delar som väckt mest uppmärksamhet är avsnittet där Anjou pekar ut branschens kollektivavtal för yrkesarbetarna som en grundläggande orsak till den utpekade innovationsbristen, kompetensproblemen och slöseriet. De fyra faktorer han pekar ut som särskilt problematiska är den kollektiva lönen, ackordsystemet, den bristande jämställdheten och skråtänket.

”Ju fler yrkesgrupper som ska samsas, och som var och en har olika ackordsystem, desto svårare att skapa rationellt fungerande team som tillsammans löser uppgifterna”, skriver Mikael Anjou i boken. 

Han fortsätter på samma tema lite längre fram:

“Skråväsendet förstärker en kultur av ’någon annans ansvar’. Med ett avtalssystem som underbygger skråväsendet – baserat på en strikt definition av vars och ens arbetsuppgifter – blir lätt den kulturella effekten också en brist på ansvarstagande för uppgifter utanför det egna området. Snickaren hjälper inte målaren att komma ikapp, och målaren låter inte sitt eget ackord sjunka för att elektrikern ska få hjälp – även om det vore bättre för bygget som helhet.”

– Jag bedriver ingen kampanj mot kollektivavtal som sådana, men som just byggavtalen är utformade i dag hämmas utvecklingen. Och dessutom hämmar det kompetensutvecklingen för individerna i branschen, säger han.

Han tar ett exempel med en snickare som har talang för att sätta kakel. 

– Om han ska få göra även det på en arbetsplats måste han först gå som lärling till 88 procent av sin lön och sedan gå tillbaka och få samma lön som tidigare. Det vore mycket bättre om branschen uppmuntrade till vidareutbildning.

Mikael Anjou är utbildad vid Handelshögskolan och har tidigare jobbat med telekom-­frågor. ”Det roligaste med att jobba i byggbranschen är att man skapar stad.”
Foto: Nicklas Thegerström

Eftersom byggsektorn i stort är lokal, och därför inte prispressas på samma sätt som exempelvis livsmedels- eller tillverkningsindustrin, så krävs andra åtgärder för att öka produktiviteten, anser Mikael Anjou. 

Han noterar i boken att en rad fackliga företrädare velat avsätta tid för intervjuer, dock inte Byggnads.

Johan Lindholm, ordförande för Byggnads, ser lite annorlunda på den utsagan. Han uppger att hans kalender var fullbokad vid det aktuella tillfället men att Mikael Anjou blev erbjuden ett tidigt morgonmöte. Något möte blev emellertid inte av.

Mikael Anjou tycker det är tråkigt att frågan lätt blir politiserad. Även om han var engagerad i ett av ungdomsförbunden för några decennier sedan, han vill inte säga vilket, aktar han sig i dag noga för att ta partipolitisk ställning.   

– Om det blir billigare att bygga kommer fler bostäder att bli billigare att leva i. Det borde inte vara politiskt särskiljande att tycka att byggsektorn kan bli mer effektiv, säger Mikael Anjou.

Stort ansvar för att skapa förändring må ligga hos branschen och hos arbetsmarknadens parter, men enligt Mikael Anjou måste även politiken steppa upp.

– Det finns något i grunden positivt med det vi kallar en korporativ samhällsmodell i Sverige, där parterna är ansvariga. Men om man inte kommer framåt när det gäller att förändra kollektivavtal, i hyresförhandlingssystem och branschstandarder så måste politiken kunna visa ledarskap. Inte bara säga till parterna att ’det är er uppgift’, utan också säga rakt ut att vi förväntar oss att ni löser det här. Och dessutom har ju politiken egna frågor att ta tag i som jag pekar på i boken, säger Mikael Anjou.

Vilka riskerar att förlora mest om dina förslag på förändringar blir verklighet?

Han funderar en stund, undviker att peka ut förlorare och svarar i stället: 

– Vinnarna kommer att vara de som snabbt anammar nya lösningar. 

I boken är han tydligare med att en grupp presumtiva förlorare är personalen på den avdelning inom Byggnads som jobbar med att omförhandla ackorden var tolfte vecka. När Byggindustrin låter Byggnads ordförande Johan Lindholm kommentera uppgiften blir hans svar kort och polemiskt: ”De största förlorarna vore alla Sveriges byggnadsarbetare.”

Vid Torsplan, i botten av ett nybyggt hus med rundad fasad och med utblick mot Norra tornen, finns ett kafé. Det var på ställen som det här som stora delar av Mikael Anjous bok blev till. Han stannade ofta till på olika kaffeställen med wifi och skrev på väg till eller på väg från intervjuer och möten med folk i branschen. Nu har en månad gått sedan boken kom ut i handeln, och han har några föreläsningar och workshops inbokade för att prata om innehållet i den. Han har också några inbokade möten med politiker från flera olika partier samt med myndighetsföreträdare. 

Hur ser du på uppmärksamheten?

– Jag är lite förvånad över att en debattbok skriven av mig kan väcka så stor uppmärksamhet. Men det är väl ett tecken på att det finns en frustration över flera av de frågor jag tar upp.

Någon dröm om stora föreläsningsturnéer eller kändisskap när han inte.

– Nej, det låter för pompöst för mig. För mig får boken gärna få eget liv, men det är viktigare att frågorna uppmärksammas än att jag blir det. Jag har inget behov av att bli berömd.

När kan du känna att du uppfyllt ditt syfte?

– Det måste till en kombination av utredningar och faktiska förslag. Och att man ska kunna börja utläsa att byggsektorns hållbarhet och effektivitet faktiskt ökar. Min del kommer att vara liten i ett sådant arbete, men om jag så bara kan vara med och bidra lite till det så är jag stolt.

En del av den research han gjorde inför skrivandet av boken var att läsa det mesta som skrivits om den svenska byggbranschens utmaningar sedan tidigare. Två av de mest kända skrifterna är Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar! – Om konkurrensen, kostnaderna, kvaliteten och kompetensen i byggsektorn” från 2002 samt den uppföljande rapporten från Statskontoret från 2009: ”Sega gubbar?”

– Samma problem som jag pekar på tas upp i de här utredningarna! Ändå har inget hänt. I tidigare utredningar och rapporter har man konstaterat att de här problemen inte tas om hand och slagit fast att de måste lösas. Men det man inte har gjort är att stanna upp och fråga sig varför problemen inte tagits om hand och vilka orsaker som ligger bakom. Det är det jag försökt göra. Jag tror att min belysning av strukturerna bakom problemen kan föra diskussionen framåt. Jag är trots allt optimistisk när det gäller byggbranschens framtid.

Kort om Mikael Anjou

Ålder: 44 år.

Gör: Är konsult.

Aktuell med: Boken Den ineffektiva byggbranschen – En förändringsagenda.

Familj: Två barn och fru.

Bor: I Österskär, Österåker.

Det roligaste med att jobba i byggbranschen: Att man skapar stad.

Är du sugen på mer?
I Byggindustrin nr 15 2019 kan du läsa tre röster om Mikael Anjou:
  • Johan Lindholm, Byggnads ordförande
  • John Hedberg, vd på Creades, jobbade ihop med Mikael Anjou på McKinsey, Bonnier och Relacom
  • Britta Blaxhult, jobbade ihop med Mikael Anjou på Einar Mattsson Projekt

Du som är prenumerant hittar Byggindustrin nr 15 2019 här

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

 

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
https://byggindustrin.se/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.