Meny

Jimmy Bengtsson om vägen till toppen

Jimmy Bengtsson om vägen till toppen

Jimmy Bengtsson är Norges man i Sverige. Nu blir han Veidekkes man i världen. "Är uppdraget tillräckligt spännande är det svårt att inte tacka ja," säger den blivande koncernchefen.

Jimmy Bengtsson har varit trogen Tyresö utanför Stockholm i stort sett i hela sitt liv. Där är han född och där bor han kvar. Men vid 53 års ålder är det dags för något nytt – en flytt till Oslo. Eller ja, i alla fall delvis. Planen är att bo i Norge ungefär 70 procent av tiden och kvar hemma i villan i Tyresö resten av tiden. Skälet? Jimmy Bengtsson utsågs i maj till konsernsjef för hela Veidekke och tillträder den 1 september i år.

– Men var vi ska bo i Oslo är inte klart än. Min fru har ett ganska flexibelt jobb så hon räknar med att kunna bo där på halvtid. Sönerna är 22 och 26 år, så de står allt mer på egna ben, berättar Jimmy Bengtsson.

Oslo är en välbesökt plats för honom, i snitt har han varit där en dag i veckan de senaste åren, men då mest sett sträckan från flygplatsen in till Veidekkes huvudkontor. Nu ska det bli kul att ”bli mera känt med Oslo”, som han uttrycker det. Norskan har förbättrats avsevärt, och ibland även nästlat sig in i svenskan sedan 2013 då Arcona, som han var vd för, köptes av Veidekke. 

– En del uttryck hade jag till att börja med svårt att förstå. När någon sa att de ”inte hade någon anledning att träffa mig” så kändes det ju lite märkligt. Tills jag förstod att det betydde att de inte hade möjlighet att träffa mig.

Andra förvirrande ord och uttryck som han tipsar om är ”skyldes på”, som inte handlar om att man skyller på någon utan rätt och slätt att det beror på något.

– Och så har vi ju ordet roligt som jag försöker byta ut mot kul. Men samtidigt så låter det väldigt likt hur norrmännen uttalar ordet cool, så det är ju läge för lite förvirring även där, säger han.

Det är hektiskt ibland. När jag reser till Oslo eller andra platser så åker jag klockan 6 och kommer hem vid 20–21-tiden.," säger Jimmy Bengtsson.
Foto: Mattias de Frumerie

Jimmy Bengtsson är i dag vd för den svenska entreprenörsverksamheten och koncerndirektör inom Veidekke. Han är även landschef för Sverige sedan 2016. Några större betänkligheter till att tacka ja till uppdraget hade han inte.

– Egentligen inte, är uppdraget tillräckligt spännande är det svårt att inte tacka ja.

Han svarar kort på frågan om vad som är viktigast att ta tag i som koncernchef:

– Jag kommer att komplettera liggande strategi med ett antal saker som jag anser viktiga för Veidekkes väg framåt, men det får vänta tills jag har tillträtt. I stort så är uppdraget att göra Veidekke mer lönsamt och skapa bättre värde för aktieägarna.

Strategierna är i mångt och mycket redan fastlagda och innebär stora förändringar för Veidekke. En sak handlar om att vara mer noggrann med vad företaget tar på sig för uppdrag och sätta lönsamhet framför expansion.  2018 blev ett delvis tungt år för Veidekke, bland annat på bostadsmarknaden i Stockholm. Även för anläggningsverksamheten i Norge, som har haft nedskrivningar, finns en färdplan som bland annat handlar om att inte gå in i större uppdrag än 1,5 miljarder norska kronor.

– Det finns många uppdrag som är väsentligt större än så. Det betyder att vi skalar ner våra ambitioner för att ta ner riskerna i verksamheten. Och om vi fortsätter att prata anläggning i Norge ska vi ha kompetensen och bemanningen innan vi väljer att räkna på anbuden.

Jimmy Bengtsson beskriver sig själv som en ”slow starter”.
Foto: Mattias de Frumerie

Bygg i Norge har också sin strategi. Där var det inte så länge sedan Veidekke delade upp företaget i en bygg- och en anläggningsdel. På byggsidan ska kompetensen koncentreras kring de stora städerna.

– Det betyder inte att vi kommer att göra färre projekt på mindre platser. Snarare att vi ska att ha kompetenscentra i städerna som kan stötta projekten i distrikten, framför allt när det dyker upp mer komplicerade projekt.

Bostadsmarknaden gick ner i både Norge och Sverige för några år sedan, men i Norge har den redan börjat återhämta sig, enligt Jimmy Bengtsson. 

– På produktionssidan i Stockholm har vi egentligen bara producerat egenutvecklade bostäder tidigare, inte för att det har varit någon uttalad strategi, utan mer för att det har varit det vi har hunnit med de senaste åren. Det betyder nu att vi söker oss ut för att vara en bra leverantör för externa kunder, och det har vi delvis lyckats med. Bostäder går trögt i Stockholm men okej eller till och med bra i resten av landet.

Och vad gäller kommersiellt byggande så råder fortfarande hög aktivitet i Sverige, och det gäller även anläggningssidan, bedömer han. Men fasen där Veidekke köpt upp ett stort antal bolag under de senaste åren har nu stannat av.

– Vi kommer även fortsättningsvis att göra selektiva förvärv som vi anser passar in i vår strategi, men vi vill hellre vara bäst än störst och siktar in oss på projekt där vi kan leverera högt kundvärde och bra lönsamhet i första hand.

Veidekkes mål är att inte ha några allvarliga olyckor efter 2020.
Foto: Mattias de Frumerie

Vi kommer in på ämnet arbetsmiljö, där 2018 var ett tungt år för Veidekke med två dödsolyckor. Vid den ena omkom en 34-årig man i samband med en olycka med en grävmaskin i Gällivare. 

– Olyckorna är djupt tragiska. Vi vet fortfarande inte exakt vad som hände i Gällivare, utredning pågår. Att skapa flera olika barriärer i form av riktlinjer och tekniska lösningar är oerhört viktigt, men allra viktigast är vårt beteende och vår inställning till risk. Det arbetar vi intensivt med, säger Jimmy Bengtsson.

I det andra fallet dog en 29-årig man i Strömstad – en arbetsledare som var ouppmärksam, pratade i mobiltelefonen och hamnade bakom en dumper.

– Det vi lär oss av det är hur oerhört viktigt det är med backkameror på tunga fordon, just den här maskinen hade inte det, säger Jimmy Bengtsson.

Veidekke har inrättat ett säkerhetsutskott på koncernnivå som har till uppgift att utreda och föreslå förändringar för koncernledningen, som fattar besluten. 

– Vi har sedan tidigare beslutat att alla tunga maskiner ska ha backkamera, ljud- och ljussignaler som larmar, vilket nu även kommer att omfatta äldre maskiner som är i bruk på något av våra projekt. Och efter olyckan med den fallande grävskopan godkänner vi bara maskiner med dubbelkopplingslås som gör att det finns en extra spärr för skopan, säger Jimmy Bengtsson.

Veidekkes mål är att inte ha några allvarliga olyckor efter 2020 och att antalet skador ska minska med 20 procent årligen. 

– Om du minskar antalet småskador vet vi att det får effekt på de allvarliga skadorna också, säger Jimmy Bengtsson.

Jimmy Bengtsson och Arne Giske, avgående koncernchef för Veidekke.
Foto: Mattias de Frumerie

Under säkerhetsveckan i maj i år introducerades ett nytt arbetssätt för att jobba proaktivt med så kallade SOS-samtal. Uppmaningen om att kliva ur komfortzonen, bry sig och säga ifrån har Veidekke fört fram länge. Nytt med SOS-samtalen är att anställda uppmanas att göra detsamma även i lägen där det inte behöver vara tydligt att något håller på att gå snett eller att någon gör fel.

– Även om allt ser bra ut ska man kunna gå fram och fråga hur jobbet är upplagt för att det ska kunna genomföras säkert. Vi har testat detta internt i vår industriverksamhet i Norge och även jämfört med andra företag som använt detta och sett att det fått stor effekt. 

Jimmy Bengtsson påpekar att trots att du jobbar inom bygg, som är en av de allra farligaste näringarna, så kan du gå runt i decennier utan att komma nära något som blir en allvarlig olycka. 

– Den mentala inställningen att man befinner sig på en arbetsplats som är potentiellt farlig finns inte där, och då blir det viktigt att komma till rätta även med det. Vår inställning och våra val i arbetsvardagen är den största riskfaktorn och ett av de områden som vi satsar stort på i vårt HMS-arbete.

Jimmy Bengtsson är snart chef för 8 600 medarbetare.
Foto: Mattias de Frumerie

Enligt Veidekkes egen statistik sker långt fler olyckor på deras svenska byggen jämfört med de norska.

– Vi har en större tradition i Norge att jobba med egna yrkesarbetare, och det vet vi är en av anledningarna till att det går att jobba mer säkert. De anställda är lättare att träna och de blir ambassadörer ute på projektet. Har du inte egna anställda är det inte omöjligt, men du måste engagera dig lite mer, säger han.

En annan förklaring som han pekar på är att platsgjutning är vanligare i Norge, medan prefab har slagit igenom mer i Sverige.

– Det är större risker med prefabmontage.

I Norge finns även ett inarbetat system med ersättningsarbeten som påverkar statistiken.

– Om någon drabbas av en småskada ser man till att det finns något att göra inne på kontoret i stället. Det är en systematik i Norge att så gör man bara.

Jimmy Bengtsson har stuckit ut hakan i ett antal olika branschfrågor under sin tid som Sverigechef.
Foto: Mattias de Frumerie

Att det skulle bli byggbranschen var i det närmaste självklart på ett tidigt stadium för Jimmy Bengtsson. Pappa var snickare och startade sitt eget byggföretag med 5–10 anställda i Tyresö. När det var dags att välja till gymnasiet funderade Jimmy på att bli snickare han med, men pappa tyckte att han skulle plugga lite till.

– Så det blev fyraårig teknisk linje i stället, men efter tre år fortsatte jag till högskolan. I första hand sökte jag teknisk fysik, för de hade inriktning att bygga i rymden. Både bygg och astronaut lät toppen, tyckte jag! Men där kom jag inte in, så det blev väg och vatten på KTH i stället, berättar han.

Vägen efter det tycks ju ha gått spikrakt, men Jimmy Bengtsson beskriver ändå sig själv som en ”slow starter”. Det var först på sista terminen av gymnasiet, och sedan när tiden på KTH började lida mot sitt slut, som han började göra riktigt bra ifrån sig. Efter examen i början av 1990-talet kastades han ut i en kärv bransch.

– Jag var nog en av de sista som Skanska tog in innan dörrarna stängdes helt. Det var i maj 1991, minns han.

Sedan följde 16 år i Skanskas tjänst. En klassisk karriärbana påbörjades med första uppdrag som utsättare, sedan följde jobb som arbetsledare, entreprenadingenjör, projektchef, affärschef och slutligen regionchef för husbyggnad i Stockholmsområdet. 2007 rekryterades han som vd till Arcona, en tjänst som han för övrigt vägrade att släppa trots Veidekkes ihärdiga försök att värva honom. 

- Jag har bara bytt jobb på riktigt en gång och det var när jag började på Arcona, säger han.

Jimmy Bengtsson besökte projektet Svea Symfoni under Veidekkes HMS-vecka.
Foto: Mattias de Frumerie

Jag ber honom tänka tillbaka på händelser som han särskilt minns från sin karriär. Det första jobbet som projektchef är ett sådant.

– Det var när Skanskas gamla huvudkontor i Danderyd skulle byggas om. Det var väldigt bra kamratanda, vi hade kul och projekten gick väldigt bra. Där lärde jag mig vikten av att samla ett lag runt om mig som jag trodde på. Det är helt avgörande för att lyckas.

Ett annat minne har att göra med värdet av att säga ifrån.

– Det var också på Skanska. Organisationen ville att jag skulle välja en riktning, men jag kände efter och tyckte inte att det verkade helt rätt för mig. Jag sökte mig i stället till en chef som jag ville jobba med, och det är jag väldigt nöjd med i efterhand. Att ta rygg på en riktigt bra chef är ett råd som jag brukar ge när jag pratar om ledarskap.

Nu är han snart själv ledare för 8 600 medarbetare i tre länder.

 Är du rädd för att misslyckas?

– Egentligen inte. Jag brukar tänka att jag ska gå till jobbet, vara mig själv, göra så gott jag kan och ha så kul som möjligt. Räcker det så räcker det, mer kan jag inte göra. Och tänker man så behöver man inte vara så orolig.

På frågan om vad som är det värsta som skulle kunna hända i hans ledarskap svarar han:

– Det är när man drabbas av misstillit, som de säger i Norge. Då är det inte kul och då mår man inte bra. Uppstår sådant måste man se till att rätta till det, annars går det inte att göra ett bra jobb.

Jimmy Bengtsson har stuckit ut hakan i ett antal olika branschfrågor under sin tid som Sverigechef. Han har synts i debatten vad gäller byggbranschens låga produktivitet. Dessutom så har han och Veidekke gått emot Sveriges Byggindustrier i beslutet att bara tillåta underentreprenörer i två led. Säkra arbetsplatser och rättvisa villkor utan att drabbas av konkurrensnackdelar är målet.

Veidekke har, till skillnad från landets övriga stora byggentreprenörer, gjort sig kända för att ha anställda med varierande politisk bakgrund som bedriver samhällspolitisk debatt och tar fram egna rapporter i ämnen kopplade till byggbranschen. Linda Jonsson, Lennart Weiss och Stefan Attefall är sådana namn. 

Vad är poängen med att släppa fram dem?

– Vi vill driva debatten och påverka politiker och myndigheter så att de kan upprätta hållbara och förutsägbara villkor för bland annat bostadsmarknaden. Eftersom vi gör det på ett professionellt sätt blir det varumärkesbyggande, samtidigt som vi jobbar för en sund byggbransch, säger Jimmy Bengtsson.

Vad vill du bli ihågkommen för när din karriär är över?

– Att ha levererat ett högt kundvärde och bidragit till goda projektresultat samt till en sund och seriös byggbransch dit de allra bäst utbildade ungdomarna söker sig, för där är vi tyvärr inte i dag. Om jag har varit med och förflyttat branschen en liten aning framåt på det viset skulle det kännas bra.

Dagen efter intervjun skickar Jimmy Bengtsson ett tillägg med kompletterande hjärtefrågor som han vill nämna. Hållbarhet och jämställdhet måste också komma med, påpekar han. Men det får bli en annan gång.

Läs mer om Jimmy Bengtsson

I Byggindustrin nummer 12 2019 hittar du:

  • Företrädaren Arne Giske om Jimmy Bengtsson
  • Före detta kollegan Jan Selberg om Jimmy Bengtsson.
  • Jimmy Bengtsson om Träbyggnadspriset, stress och rädsla

Klicka här för att komma direkt till pdf-versione av tidningen.

Giftfria installationer med Svensk uppfinning

Miljövänligt flamskyddsmedel på väg mot genombrott.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/giftfria-installationer-med-svensk-uppfinning-28602

Branschens doldis har största budgeten

Han har 256 miljarder i potten.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/branschens-doldis-har-storsta-budgeten-28600

”Mer snabbtåg åt folket”

Sweco Sveriges vd Ann-Louise Lökholm Klasson vill kavla upp ärmarna.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/mer-snabbtag-folket-28596

Ny stadsdel formas digitalt

Standardiserade handlingar hjälper Hangar 5 att växa fram.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-stadsdel-formas-digitalt-28588

Den skrivande ingenjören

Nu kommer civilingenjören Magnus Montelius efterlängtade uppföljare Åtta månader.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/den-skrivande-ingenjoren-28511

Är norrmännens säkerhetstänk bättre?

Byggindustrin försöker ringa in lik­heter och skillnader i grannländernas säkerhetsarbete.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ar-norrmannens-sakerhetstank-battre-28515

Bitarna som ska få anläggning att lyfta

Fyra konkreta åtgärder som kan bli viktiga hörnstenar när sektorn lägger framtidspusslet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bitarna-som-ska-fa-anlaggning-att-lyfta-28506

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
https://byggindustrin.se/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

"Pappa såg arbetskamrater falla"

Britt-Marie Johansson Dufwas pappa är en av byggarbetarna på den legendariska bilden.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/pappa-sag-arbetskamrater-falla-28510

Nu finns bygghjälmen som tål sneda slag

Nawar Toma och hans femmannaföretag Guardio är först på bollen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/nu-finns-bygghjalmen-som-tal-sneda-slag-28505

Norge planerar undervattenstunnlar och flytande broar

Största vägprojektet i Norges historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/norge-planerar-undervattenstunnlar-och-flytande-broar-28504