Meny

"Jag är aldrig nöjd"

"Jag är aldrig nöjd"

År 2030 ska Serneke vara ett av världens 30 största byggbolag. Omöjligt? "Inte alls, det är helt enligt plan," säger Ola Serneke som ser sin personal som företagets största tillgång.

Från Ola Sernekes arbetsrum är utsikten magnifik. På andra sidan vattnet ser man platsen där Karlatornet, Göteborgs nya märkesbyggnad, ska stå klar om bara ett par år. Kranarna i hamnen som minner om stadens historia som industristad kommer också, om inte för evigt så för överskådlig tid, att vara kvar. Det har Ola Serneke, Stena Line och Volvo sett till. Efter påstötning från tv-profilen Ingvar Oldsberg gick företagen samman, köpte kranarna och skänkte dem till kommunen mot löfte att de skulle få stå kvar där de står. 

Men Ola Serneke själv har inte tid att titta på utsikten. Inte just nu i alla fall. Han har viktiga affärer att ro i hamn. Det är inte bara kontoret som har förändrats sedan jag besökte Serneke för fem år sedan. Bolaget har introducerats på Nasdaq-börsen i Stockholm, antalet anställda har mer än fördubblats och omsättningen är mer än trefaldigt större. Ola Sernekes ambition att -bolaget ska bli ett av de största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige är på väg att realiseras. Det tog nio år för bolaget som bär sin grundares släktnamn från 2002 att kvala in på Sveriges Byggindustriers lista över de 30 största branschföretagen i Sverige. Nu ligger man på nionde plats och målet är att klättra vidare.

– Det är kul att lyckas, och även om vi haft högt ställda mål enligt vissa så har det hela tiden varit rimliga mål, tycker jag, säger Ola Serneke.

Boken ”Så byggdes husen 1880–2000 – Arkitektur, konstruktion och material i våra fler­bostadshus under 120 år” finns i Ola Sernekes bokhylla. Den tittar han i emellanåt. “Var tid har sin arkitektur. Det är variationen som är intressant."
Foto: Maja Nylander

Nyckeln till framgång ligger i engagerad personal som får en möjlighet att utvecklas, enligt Ola Serneke själv. 

– Det gör att vi får folk som är engagerade och vill ge lite extra. Det är viktigt att medarbetarna får tillfälle att utvecklas både personligt, utbildningsmässigt, erfarenhetsmässigt och hälsomässigt.

Vägen mot toppen har bland annat gått genom att göra intressanta och roliga projekt. Göteborgs första riktiga skyskrapa Karlatornet och stadsdelen Karlastaden förstås, Nordens största multisportarena Prioritet Serneke Arena, så klart, men även projekt som Sveriges hittills största solcellspark vid Säve flygplats i Göteborg, Partille Kulturum, Fjätervålens fjällanläggning och renoveringen av Stockholms stadsmuseum, för att nämna några av alla de hundratals projekt som företaget har genomfört eller just nu jobbar med. 

– Det är projekt som inte bara är traditionella, tråkiga, monotona och enformiga. Vi vågar även ta oss an större och mer utmanande projekt. 

Varför är det viktigt att vara en av de största?

– För att man kan vara med och påverka samhället till det positiva. Att vi har en position som gör att folk lyssnar på oss och att vi kan vara med och förändra samhällsbilden.

Nordens största multisportarena i Kviberg, som Serneke har byggt och också delvis äger, är ett sådant projekt, enligt Ola Serneke. Arenan, som bär namnet Prioritet Serneke Arena, öppnade i juli 2015.

– Det har faktiskt förändrat en hel stadsdel och skapat nya föreningar och nya klubbar i folkhälsans riktning. Den har fått gymnasie- och grundskolan där att bli en
av de bästa i Sverige från att ha varit en av de sämsta. Den har attraherat massor av ungdomar att börja åka skidor.

Var kommer din drivkraft ifrån?

– Min mamma var väldigt engagerad i allting när hon fortfarande var i livet. Hon var bland annat ordförande i Amnesty. Min far är likadan. Jag tror att jag har fått mycket av min familjs inställning till livet över huvud taget. Jag tycker att det är viktigt att vi som är företagare tar ett samhällsansvar och också gör något som är bra för samhället.

En rad av de mål som Ola Serneke satt upp för företaget har som sagt redan uppnåtts. Liten har blivit stor. Sedan bolaget började arbeta efter den affärsplan som sattes 2009 har alla mål infriats. Målet från starten 2002 att omsätta 1 miljard kronor inom tio år har bytts mot ett omsättningsmål på 10 miljarder kronor till 2020. Men – att vara bland de största i Sverige är inte heller tillräckligt. Serneke vill att koncernen ska höra till de 30 största byggföretagen i världen till 2030. Djärvt? Visst. Omöjligt? Inte enligt Ola själv. För det krävs en omsättning på 60 miljarder kronor.

Hur ska det uppnås? 

– Det är att fortsätta att växa organiskt och genom goda förvärv. Det kommer att bli bättre möjligheter till det nu när konjunkturen mattas. Det kommer att vara bolag som blir tvungna att sälja sig när det blir ekonomisk instabilitet och osäkerhet. Då kan vi vara där och hjälpa dem. 

Enligt Ola har Serneke alltid sett möjligheter i kriser.

– Vi har klarat kriser jättebra. Då ser vi möjligheter att expandera. Plötsligt finns mer folk att få tag i, man kan få bättre inköpspriser och göra förvärv, vi har alltid positionerat oss bättre under olika kriser eftersom vi aktivt har valt rätt kunder, som stat och kommun samt större bolag som inte är så konjunkturkänsliga.

Ser du några risker i en lågkonjunktur?

– Allt är relativt. Det beror på vad man menar med en lågkonjunktur. Jag tycker kanske snarare att det handlar om att vi har en normalkonjunktur. Det byggs ju som rackarns nu ändå. En riktig lågkonjunktur är som på 1990-talet. Då allt stannade och ingenting hände. Nu har vi fortfarande ett stort behov av samhällsfastigheter som saknas och måste byggas, så det kommer inte att bli lågkonjunktur på det sättet. Däremot kommer det inte att byggas en massa bostadsrätter som blir svindyra, och det är en jätteskillnad. Det är bra för alla att det lugnar sig.

Nu ligger landet öppet. På marknader som har varit svåra att slå sig in på under högkonjunkturen, på grund av löneutvecklingen och att det då är svårare att attrahera duktiga medarbetare, öppnar sig möjligheter. 

– Nu kan man tjäna bra med pengar på statliga kontrakt. Vi kommer bland annat att lägga mer krut på anläggningssidan, där vi breddar oss även med järnvägsprojekt, och så satsar vi på skattefinansierade projekt som skolor, idrottshallar och kontor när bostadssidan viker ner. Den kombinationen tror jag på. Så jag känner mig rätt så trygg i vår expansion och fortsatta utveckling.

Serneke sponsrar både stora och små idrottsföreningar. Hockeylaget Frölunda Indians och IFK Göteborg hör till de större klubbarna som syns på landets arenor med Sernekes namn på tröjorna.
Foto: Maja Nylander

Serneke kan i stort ses som en framgångssaga. Strategin med tydliga tillväxtmål har visat sig vara lönsam också. I årsbokslutet för 2018 gjorde bolaget ett positivt rörelseresultat på 595 miljoner kronor, en marginal på  9,1 procent. Intäkterna ökade med 16 procent på helåret. 

Den 1 augusti 2012 togs det första spadtaget till Prioritet Serneke Arena i Kviberg. Om Ola Serneke ska peka ut någon enskild affär som varit avgörande för bolagets framgång är det multisportarenan.

– Det var en dealbreaker. Både ekonomiskt men också känslomässigt. Det blev vändningen. Det var så många som inte trodde att vi skulle klara det. Då var vi ett jättelitet bolag, men så löste vi det bra resultatmässigt och utförandemässigt, och det har gett väldigt mycket positiv feedback efteråt. Vi visade för anställda och kunder att vi kunde göra något som många kanske inte trodde vi klarade av. Det är jag stolt över. Det är ett projekt som har påverkat en hel stadsdel positivt och så blev det ett mycket bra projekt ekonomiskt för oss. Helhetsbra. Det är grymt! 

Vad gör Serneke som andra bolag inte gör?

– Jag tror att vi försöker vrida och vända på allting ett varv till för att det ska bli bra. Det tror jag att vi är duktiga på. Vi vågar ifrågasätta och titta på saker på ett annat sätt. Hela företagsuppbyggnaden vilar på att vi ska vara modiga och kärnvärdesstyrda. Vi är ett bolag av kött och blod, vi bygger inte på en manual. Vi ska vara äkta, ärliga och modiga, våga ifrågasätta och se möjligheter i allt vi gör.

Ola Sernekes arbetsrum på tredje våningen i huvudkontoret på Kvarnbergsgatan 2 i Göteborg är säkert ganska typiskt för en vd i ett börsnoterat bolag. Ett skrivbord, ett sammanträdesbord, en bokhylla med diverse, mest pärmar, men också böcker om arkitektur, bilder på barnen på väggarna. Det som möjligen sticker ut är ett antal inramade hockeytröjor från de lag som bolaget sponsrar.

Nordens blivande högsta byggnad, Karlatornet på Lindholmen i Göteborg, sågs av många som en storvulen fantasi för ett antal år sedan. Men om tre år ska 245 meter skyskrapa vara helt inflyttad och klar.
Foto: Maja Nylander

Ett porträttfoto av Ola Serneke själv i profil står lutat mot en vägg. Fasttejpad på ramen sitter en annan profilbild. 

– Är det din pappa? frågar fotograf Maja Nylander.

– Haha! Nej, det är Tito (diktator i forna Jugoslavien, reds anm.). Det var en arbetschef som tyckte jag var så lik när vi skojade häromdagen.

Vilken typ av ledare är du då?

– Jag vill få saker att gå framåt. Jag pushar, ibland pushar jag kanske lite väl hårt. Jag ser möjligheter i det mesta och försöker att få med mina anställda i samma syn. Jag är positiv. 

Hur tror du att dina närmaste medarbetare skulle beskriva dig?

– På liknande sätt, tror jag. Rätt så på. Envis. Jag tolererar inte ett nej om det inte är väl underbyggt och genomtänkt. Jag behöver bli överbevisad. 

Vad konkurrenterna säger om Ola Serneke låter han vara osagt, men ...

– Jag ses nog som lite kaxig.

Har du gått på en nit någon gång?

– O ja, det måste man göra i ett företagsliv. Nu var det många år sedan sist. Men under expansionen 2008–2010, då hade vi en del organisatoriska problem och några projekt där vi inte hade rätt besättning. Vi förmådde inte ta tag i problemen i tid, och det var ett misstag som kostade pengar. Nu är vi mycket bättre rustade för sådant och har byggt upp stödfunktioner som kan understödja i sådana lägen eller se till att de inte uppstår. 

Varför är vinsterna låga inom bygg jämfört med andra branscher?

– Tja, är de det egentligen? Man kan ju vända på frågan: Vad är rätt nivå? Jag tycker att 4–5 procent på produktionssidan är ganska rätt. Ska vi tjäna så mycket mer? Priserna på boende är rätt höga ändå. 

Om du inte var vd för ett börsnoterat byggföretag, vad skulle du vara då?

– Något företag skulle jag nog haft. Jag är intresserad av det mesta, egentligen blev det bygg av en ren slump.

Redan under studietiden på Chalmers på 1990-talet hade Ola Serneke ett antal bolag. Han utmärkte sig väl på något sätt. Hans Trulsson, personalchef på Peab vid den tiden, ringde upp och erbjöd honom jobb efter examen.

– Det var jättekul förstås. 

Trots att det är många år sedan Ola Serneke slutade på Peab har han och Hans Trulsson fortfarande kontakt. 

– Vi har bra kemi.

Det sägs ofta att det är ensamt på toppen. Är det det för dig?

– O nej, ensamt är det inte, det ska gudarna veta. Jag har styrelsen och fyra dotterbolags-vd:ar som jag ständigt pratar med, så det är inte så att jag sitter och väntar på att folk ska komma och knacka på dörren direkt. 

Ola Serneke blev kvar på Peab i sex år innan han bestämde sig för att starta eget 2002. Bolaget han startade hette Sefa, men efter ett par år ville marknadsavdelningen att man skulle hitta ett bättre, mindre anonymt, namn. Marknadsavdelningen anlitade en reklambyrå.

– När de presenterade sitt förslag för mig så tänkte jag först: ”Aldrig i livet, det är ju larvigt att bolaget ska heta som jag.” Men sedan gick jag med på det förutsatt att kunder, leverantörer och anställda tyckte det var okej. 

Marknadsavdelningen gjorde en ”megastor” undersökning bland kunder och medarbetare och nästan alla tyckte att det var helrätt, berättar Ola Serneke. 

– Så då körde vi på det. Så enkelt var det.

Vilken betydelse har namnbytet haft, tror du?

– Det blir ju väldigt personifierat förstås. Vilket är både positivt och negativt. Bolaget blir väldigt knutet till mig, även om det inte är det. Det är på gott och ont. 

Står och faller bolaget med dig?

– Nej, inte en chans. Absolut inte. Inte i dag. Tidigare var det kanske så.

Har marknadsföring spelat någon roll i att du har lyckats skapa ett namn för dig och företaget?

– Absolut! Marknadsföring är oerhört viktigt. Vi ska långsiktigt rekrytera folk och vi ska få kunder att tro på oss och att vi är rätt entreprenör och leverantörer att tro på att vi är rätt beställare. 

Hur jobbar ni med marknadsföring? 

– Vi har en hel avdelning som jobbar med detta, med planer och strategier. Vi vill vara ett attraktivt bolag bland annat genom att vi prioriterar folkhälsa före fest. Vi vill inte vara ett bolag som man förknippar med att man festar på torsdag och kommer bakfull på fredag, som ofta har varit fallet i byggbranschen historiskt. Det finns inte här. Det är noll, noll, noll. Vi har rökförbud på området. Och vi har mycket sport- och hälsoaktiviteter. Sådant prioriterar vi i vår marknadsföring.

Är rätt personal huvudsyftet med er marknadsföring? 

– Attraktivitet består av så många olika parametrar. Först och främst ska du ju ha projekt som är intressanta, som skapar intresse hos bra folk. Och får du bra folk så lockar det andra bra människor och hjulen börjar snurra åt rätt håll. Bra chefer, ledning och styrning och bra kärnvärden som är äkta – inte bara för sakens skull – är viktigt. 

Varumärkesbyggande är ett långsiktigt arbete. I slutänden stärker det ena det andra. Med rätt bemanning kan man ta hem och driva stora och spektakulära projekt – och företaget blir än mer känt. Det är inte utan att man undrar vad som kommer först – gott renommé eller gott arbete – det är nästan som med hönan och ägget.

I Göteborg är det knappt någon enda människa som inte känner till Karlatornet som Serneke bygger på Hisingen i Göteborg. Det 245 meter höga tornet med 73 våningar blir Göteborgs första skyskrapa och Nordens högsta byggnad hittills. Byggnaden har i god Göteborgsanda fått smeknamnet Göte Burj, efter höghuset Burj Khalifa i Dubai, av Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö. Byggnaden har faktiskt också ritats av arkitektbyrån Skidmore, Owings & Merrill som ligger bakom några av de högsta och mest spektakulära byggnaderna i världen, bland annat Burj Khalifa och One World Trade Center i New York.  

Vad betyder det att få bygga en märkesbyggnad som Karlatornet i marknadsföringssyfte? 

– Det är ett typiskt sådant projekt som passar oss som bolag. Vi gillar att ta oss an projekt som är utmanande – och det här är utmanande om något. Det betyder väldigt mycket, så klart, för vårt varumärke att vi först bygger Nordens största multisportanläggning, som folk dömer ut fullständigt, precis som med Karlatornet i början, men då blir det en extra sporre – att nu jäklar ska vi lösa det här. 

År 2021 startar inflyttningen i Karlatornet och under 2022 ska byggnaden vara helt inflyttad. Huset innehål-ler 600 lägenheter, så det kommer att ta sin tid att flytta in. Så småningom kommer även Sernekes huvudkontor att flytta dit.

Att tempot är högt och dagarna långa för denne bygg-vd är otvivelaktigt. Klockan fem stiger han upp och tar en ”rejäl balja kaffe”. En timme senare är han på jobbet. Ofta först på plats. En arbetsdag är sällan under 13–14 timmar. Det mesta kretsar kring jobbet. Mejl svarar han på dygnet runt. Men Ola Serneke säger sig inte ha något behov av att slappa. Idrott, däremot, tycker han om. Sporter med fart. Enduro, mountainbike och längdskidor framför allt. Som barn ansågs han vild. Totalt orädd. Att kasta sig ut och susa fram i full fart på cykeln oavsett om han visste hur det såg ut bakom krönet eller ej. Kanske är det en egenskap som går igen i jobbet som företagsledare.

För egen del drömmer Ola Serneke om att träna mer och träffa sina barn oftare.
Foto: Maja Nylander

Den där ”orädslan” har satt sina spår. Både stora och små fysiska ärr. Men fortfarande, snart 48 år och kanske mitt i livet, finns tjusningen för det snabba kvar, även om tankar om vad som finns bakom kröken så smått börjat smyga sig in i huvudet när han susar fram på sin hoj, genom livet. Även för Ola Serneke har en känsla av dödlighet börjat smyga sig på. Barn och ansvar tvingar till eftertanke.

Som företagsledare har Ola Serneke även en annan ingång till idrotten. Hans företag är, enligt egen uppgift, den största sponsorn av idrottsföreningar i Sverige sett till bolagets storlek. Hur mycket Serneke faktiskt lägger på sponsring vill man inte säga. Bolaget sponsrar bland annat storlagen IFK Göteborg och Frölunda Indians, men också cirka 130 föreningar. Sponsringen är också en viktig del av företagets marknadsföringsarbete.

Varför är sponsring viktigt?

– Föreningslivet har en väldigt viktig funktion i Sverige. Vi som är företagare måste ta ansvar för samhället och vara en del av det. Sveriges befolkning har ökat med 2 miljoner sedan 80-talet. Det har inte stat och kommun hunnit med att ta hand om och då får vi försöka vara med och hjälpa till.

Sponsringen är också ett sätt att skapa stolthet, delaktighet och engagemang hos medarbetarna i det egna företaget. Serneke har en policy att sponsra alla för-eningar som de anställda är aktiva i på något sätt.

– Det ger mycket tillbaka. Anställda som trivs och är engagerade skapar en bra kultur, som påverkar resultatet av deras arbete.

Efter drygt en halvtimmes samtal på Ola Sernekes kontor förstår jag att han har annat att göra, affärer att ro i hamn, mycket att administrera. Finns det tid för vila? Nja, inte direkt. Inte heller att luta sig mot forna framgångar.

– Jag är alltid på väg mot nästa. Jag nöjer mig inte, skulle man kanske kunna säga.

Är du sugen på mer?

I Byggindustrins majnummer 2019 finns mer matnyttigt om Ola Serneke:

  • Olas tidigare chef, Göteborgs stadsarkitekt och pappa Dan Serneke om ola som person.
  • Ola Sernekes tre bästa tips till företagare som vill växla upp.
  • Ola Serneke om vad som gör honom frustrerad.

Du som är prenumerant hittar Byggindustrins majnummer här

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Snabbguide till byggbranschens digitalisering

Blir du stressad när kollegerna slänger sig med akronymer som BIM, AR och IoT?
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/snabbguide-till-byggbranschens-digitalisering-28690

Byggarkivet: Ingen dagispanik hos byggarna

1975 var behovet av nya förskolor stort - men byggarnas intresse ljummet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggarkivet-ingen-dagispanik-hos-byggarna-28681

Kriminella som fjärrstyr byggkranar

En digitaliserad byggbransch innebär nya hot. Vi listar de sex största.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kriminella-som-fjarrstyr-byggkranar-28682

”Det gäller att vara med från början”

Susanne Rudenstam ser flera likheter mellan medievärlden och byggsektorn.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/det-galler-att-vara-med-fran-borjan-28676

Sveriges säkraste fängelse – ett lapptäcke

Anstalten har byggts om gång på gång på grund av rymningar.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sveriges-sakraste-fangelse-ett-lapptacke-28605

Nytt mobilt dörrlås ska revolutionera byggbranschen

Annons.
Säg hejdå till nycklar och koder som tappas bort eller hamnar i fel händer.
https://byggindustrin.se/sponsrat/infobric/nytt-mobilt-dorrlas-ska-revolutionera-byggbranschen-28736

Vi listar diktatorernas drömkåkar

Här är fem groteska diktatorbyggen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-diktatorernas-dromkakar-28631

”Antingen gör man rätt eller så gör man fel”

Skatteexperten Sofie Wilhelmsson vet vad som gäller.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/antingen-gor-man-ratt-eller-sa-gor-man-fel-28632

Kalixföretag vill växla in på nytt spår

Nu siktar Part på den europeiska marknaden.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kalixforetag-vill-vaxla-pa-nytt-spar-28603