Meny

Från murare till undervisningsråd

Från murare till undervisningsråd

En gång var Per Kringberg skoltrött grundskoleelev. I dag är han undervisningsråd på Skolverket. Vägen dit har gått via muraryrket, jobb som kakelugnsmakare, lärare på byggprogrammet och byggprojektledare.

En söndagsmorgon för cirka fem år sedan låg Per Kringberg i sin säng och läste Dagens Nyheter. Där dök en jobbannons upp framför hans ögon och sista ansökning var samma dag. Titeln undervisningsråd sade inte honom så mycket, men tydligt var att den sökande skulle ha erfarenhet från undervisning och bygg. Han sökte.

– Och jag fick jobbet! Att få vara med om skolutveckling på nationell nivå lät jättespännande och det tycker jag fortfarande att det är. Jag har ett stort engagemang för unga människors utveckling, säger han.

Per Kringberg fick ansvar för bygg- och anläggningsprogrammet inom Skolverket. Hans roll var bland annat att bevaka styrdokumenten och att bistå lärare, rektorer och huvudmän om hur dokumenten skulle tolkas. Till hans arbetsuppgifter hörde även att vara sammankallande för det nationella programrådet för bygg- och anläggningsprogrammet.

– Där träffas bland annat fack och arbetsgivare för att prata kompetensutveckling. Programrådets roll är att vara rådgivare till Skolverket, säger Per Kringberg.


Tagit fram handledarutbildning

Ett av uppdragen som han säger att han är ”jädrigt stolt över” från de senaste åren på Skolverket är framtagandet av en handledarutbildning för yrkesverksamma med arbetsplatsansvar för lärlingar. 24 000 handledare har hittills gått utbildningen.

– När handledarna får lära sig pedagogik och metodik, hur man lär sig och varför, händer det något. När de har gått handledarutbildningen sträcker de på sig, de känner att de har fått en ny identitet, en ny yrkesroll. De får via denna kompetensutveckling syn på sin egen kunskap och sina förmågor, säger Per Kringberg.

Nytt uppdrag

Per Kringberg var ansvarig för bygg- och anläggningsprogrammet på Skolverket mellan 2013 och 2017. I dag har han ett nytt uppdrag på myndigheten där han har släppt ansvaret för bygg och anläggning. Han fokuserar i stället på analys och utveckling av alla yrkesprogrammen.

De praktiska gymnasieprogrammen har haft tuffa år bakom sig. De senaste tio åren har antalet elever dalat från 35 procent till 24 procent. En demografisk dipp med små barnkullar sammanföll med att många uppfattat det som att yrkesprogrammen inte ger behörighet till högskolan.

– Nu har regeringen uppmärksammat att tio procent av eleverna som skulle ha kunnat gå här inte gör det längre. Yrkesprogrammens kräftgång fortsätter men från 2015 ser vi att byggprogrammet vänder uppåt. En bra konjunktur inom bygg finns delvis att tacka för det, säger han.


Ska lösa lärarbristen

Han kommer även att jobba mer med hur frågan om bristen på yrkeslärare skulle kunna lösas.

– I dag är bara femtio procent av alla yrkeslärare behöriga, men det är också brist på obehöriga lärare. Kompetensbehovet är skriande, säger han.

Att Per Kringberg numera är byråkrat, som han själv uttrycker det, är troligen lite av en överraskning för de som mötte honom under hans egen skoltid.

– Jag hade så dåliga betyg att jag inte kom in på gymnasiet. Så jag blev murare genom att gå som traditionell lärling. Men jag kan tacka min mamma för att jag fick med mig mycket mer som jag har nytta av i dag, som bokläsning och nyfikenhet för kunskap.


Flyttade till Stockholm

Efter sex år på mureriföretag hemma i Katrineholm ville han förkovra sig. Det blev flytt till Stockholm när han var drygt 20 och en lärlingsplats till, denna gång som kakelugnsmakare med tillhörande gesällbrev.

– Jag ville utveckla mig som murare på något vis men när jag väl var färdig kakelugnsmakare jobbade jag bara med det i ett år. Det var alldeles för mycket ensamjobb, jag är för social, det funkade inte.

Det blev murarjobb igen på storbyggen. Men jargongen avskräckte. De råa sexistiska skämten var inget som han ville sitta och lyssna på och var också skälet till att han lämnade sin anställning knuten till nyproduktion.

– Styrkan i bygg är att man har ett tydligt mål och att alla drar åt samma håll. Det är en härlig känsla. Men samtidigt upplevde jag att kollektivet vände sig väldigt mycket inåt och blev till en slags subkultur där normbegreppet var väldigt snävt. Det pratades ofta nedlåtande om kvinnor och bögar och folk som läste böcker var fjollor. Det var en trist stil, säger han.


Startade eget

Allt blev bättre när han startade egen firma och ingick i en pool för andra småföretagare. Att komma bort från storbyggena blev ett lyft. Men efter att ha haft egen firma i cirka tio år sade ryggen ifrån.

– Läkarna sade att endera släpper du sleven eller så får du sitta i rullstol. Så valet var inte så svårt.

Per Kringberg beslutade sig för att sätta sig i skolbänken, jobbade som bartender, pluggade på Komvux och kom in på lärarhögskolan. Det blev sju år som yrkeslärare på byggprogrammets inriktning mot mureri på några olika gymnasieskolor.

– Det är ett fantastiskt jobb att få se unga människor växa, utvecklas, få ett yrke som leder vidare till ett värdigt vuxenliv. Men tyvärr sänktes hela tiden budgeten och tiden för att besöka elever ute på APL. Jag kände att jag inte kunde garantera kvalitén och sade upp mig.

Det blev en kortare period som byggchef på småhusföretag innan jobbet på Skolverket. Per Kringberg saknar lärarjobbet och eleverna.

– Jag har ett oerhört roligt jobb, men ibland tänker jag att det är ju där ute bland ungdomarna som jag borde vara egentligen. Men jag kommer inte att återvända förrän förutsättningarna för skolan har ändrats, säger han.

Per Kringberg

Utbildning: Murare med yrkesbevis, kakelugnsmakare med gesällbrev, lärarexamen från Stockholms universitet, diverse behörighetskurser inom bygg bl.a. BAS-U/BAS P, heta arbeten, arbete på hög höjd.

Karriär: Murare och kakelugnsmakare, yrkeslärare i sju år på byggprogrammet på Sågbäcksgymnasiet i Huddinge och Fredrika Bremergymnasiet i Haninge, projektledare bygg, sedan 2013 undervisningsråd på Skolverket.

Uppväxt i: Katrineholm.

Bor: På Ingarö.

Familj: Fru och två döttrar.

Fritidsintressen: Samhällsfrågor, skönlitteratur, förnyelsebar energi och elbilar.

Detta vill jag jobba med i framtiden: Jag har redan ett fantastiskt jobb!

Drivkrafter på jobbet: Att bidra till att unga yrkesutbildade får ett värdigt vuxenliv.

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
https://byggindustrin.se/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.