Meny

Stadsplanerar för människors värderingar

Stadsplanerar för människors värderingar

Framtiden kan inte förutsägas, därför kan inte heller en stad planeras fix och färdig. Det menar den danska arkitekten Helle Juul, som använder en stadsplaneringsmetod som ska gå att använda över tid; oavsett omvälvningar i miljön, finanser och gemensamma värderingar.

– Det samhälle vi är på väg in i bygger på värderingar, och som en följd av det kan man märka att stadsplaneringen fokuseras på nuvarande och framtida användares värderingar, säger Helle Juul i ett möte med tidningen Byggindustrin.

– Vi har frångått industrisamhället, även om vi till viss del såklart lever kvar i det. Det ersattes av kunskapssamhället. En manifestation för det var när Kockums kran i Malmö revs och ersattes med en högskola. Problemet är att alla inte kan komma till tals i ett kunskapssamhälle; det är lätt att det blir exkluderande, säger Helle Juul.

Helle Juul äger och driver kontoret Juul Frost Arkitekter i Köpenhamn tillsammans med maken Flemming Frost. De startade kontoret 1983 och har i dag 25 anställda.

Stora projekt de ritat är bland andra översiktsplanen för Universitetsholmen i Malmö, där de nu även utvecklar Media Evolution City. De har dessutom varit med och utvecklat Hyllie och Oxie utanför Malmö.

I Sverige är kontoret just nu aktuellt med campusutveckling för Lund och Örebro universitet, båda uppdragen arrangerade av Akademiska Hus i slutet av 2010 levererade de ett stort parallellt uppdrag Lunds universitet.

Exempel på den typ av värdering i stadsplanering som Helle Juul avser kan vara att skapa en koldioxidneutral stadsdel. Juul Frost Arkitekter fick uppdraget att göra Odenses stadskärna helt koldioxidfri och nu har de förberett en preliminär analys av stadsrummets potential i samband med Odenses ljus spårvägsprojekt.

– Stadsplanering som ska fungera för alla, menar Helle Juul, måste frångå de enskilda delarna och i stället se till helheten. Det intressanta är inte huruvida en isolerad plats är ett bra stadsrum eller inte. Man måste ta sig upp ytterligare en nivå och titta på staden som en helhet; se på vilka roller de enskilda stadsrummen/platserna/områdena spelar i förhållande till varandra, och hur de kompletterar varandra.

– Om jag ändå måste definiera ett bra stadsrum, är det ett som alltid utmanar och ifrågasätter det sätt vi brukar göra saker på. När våra ögon öppnas för nya perspektiv på våra aktiviteter och beteende, så skapas det också helt automatiskt plats för olika värden och kulturer. Och så känner sig många människor bekväma där.

En plats där alla får komma till tals; hur ska den komma till, och hur ska den se ut?
– Ett bra exempel är Amsterdam Bijlmer Arena. Den ligger i södra delen av staden. Området Bijlmermer har tidigare präglats av stora betongbyggnader, där upp till 150 nationaliteter bor. Det är ett ghetto-område med alla de negativa tendenser som kommer med i form av hög arbetslöshet och brottslighet utanför dörren. Kommunen har medvetet uppfört en rad funktioner som nya segment i området. Förutom Amsterdam Arena, hemstadion för Ajax Football Club, har man bland annat lagt en internationell bank, en gymnasieskola och uppfört täta, låga byggnader som uppfyller den nederländska drömmen om ett eget hus med trädgård. På så sätt kommer människor med olika bakgrund att leva tillsammans och lära av varandra.

– Vi hävdar ofta att vi är socialt medvetna, men respekt och acceptans uppstår egentligen bara när vi använder arkitekturen i nya sammanhang. Jag brukar säga att vi inte ska bygga för den kreativa klassen, utan för den kritiska massan.

Miljonprogrammet gav Sverige en viktig erfarenhet, något att reagera mot, menar Helle Juul. Foto Pär Olsson

Stockholm växer. Hur ser du på det?
– När städer som Stockholm ska växa är det viktigt att man inledningsvis är eniga om övergripande målsättningar för utvecklingen - målsättningar som tar höjd för de stora utmaningar vi står inför - både som samhälle och som stadsplanerare.

– Först när vi är eniga om de övergripande målsättningarna, värdegrunden, och har blottlagt potentialerna kan vi sätta i gång med att utveckla flexibla och stadiga planstrategier, som räcker långt in i framtiden.

– Vi måste fråga oss: Stockholm kommer att växa, varför? Utmana "tillväxt" i sin traditionella form, tala mer om hur det ska växa på ett stabilt sätt. Den ekonomiska krisen har satt stopp för planerandet, vi kan inte längre säga "vi ska gå från här till här". Kanske är man tvungen att under processens gång ändra målet och därför är det viktigt att planeringen är öppen och anpassningsbar.

Vad behöver vi i Stockholm?
– Stockholm är en otroligt fascinerande stad; Gamla stan, Södermalm, här finns de attraktioner som alla städer försöker uppnå. Så platser som svenskar kanske inte kan uppskatta, såsom Sergels torg; jag tror de behövs här för att uppväga den monumentala, fantastiska stadsbilden. Det finns en särskild atmosfär; även när jag ser en ny byggnad, känns det att jag är i Sverige.

Helle Juul tror att det finns en tillåtelse att vara modern här, kanske mer än i Danmark.
– Jag tror att miljonprogrammet tillät, och gav er en viktig erfarenhet, och en tidsperiod. Ni kan reagera mot det och det ger en stark identitet till vad som är gammalt och nytt. Kanske är ni inte lika rädda och försiktiga som vi är i Danmark; vi är mycket mer rädda för att röra skyline i våra städer. På det sättet älskar jag Stockholm.

Hur skulle du vilja se Stockholms miljonprogramområden förändras – om de ska förändras?
– Hållbarheten är som sagt en avgörande faktor för framtidens städer. Jag tror att vi, när vi erkänner den ekonomiska situation som vi står i, kommer att ta mer utgångspunkt i de resurser vi redan har. Vi har blivit mycket mer uppmärksamma på hur vi kan återanvända och återaktualisera de byggnader och stadsrum vi har.

Berätta om andra städer du jobbat i eller känner till? Paralleller till Köpenhamn?
– Köpenhamn har under det senaste årtiondet upplevt en kolossal utveckling som både kan tjäna som inspiration och som varning. Örestad är ett exempel på en stadsdel där ambitionerna har varit skyhöga, men där man för den skull inte förmått att realisera målsättningen om en levande, inkluderande och mångfaldig stadsdel i den arkitektoniska utformningen. Man kämpar fortfarande för att skapa liv därute.

–Ett annat område, som kännetecknas av brist på privat ägande och en hög grad av företag är Kalvebod Brygge. Företagens anställda har verkligen en fantastisk utsikt över vattnet. Problemet är att det är en stadsdel utformad för ett särintresse.

– Samtidigt har dessa båda projekt gjort att mer fokus lagts på medborgarnas engagemang. Juul Frost Arkitekter har varit arkitekt rådgivare och samarbetepartner vid utvecklingen av Christiansberg, en ny stadsdel på den gamla Grönttorvstomten i Köpenhamn. Utvecklingsprocessen inträffade i en öppen dialog med intressenter och medborgare där ägande garanteras i förväg.

En favoritbyggnad, favoritplats?
– Det är alltid intressant när en byggnad inte bara är en byggnad, utan att den interagerar med staden, ger någonting tillbaka till staden, så att man både ser på arkitektur som en byggnad, en plats och ett landskap. Så det gäller att hålla i tankarna att man inte bara skapar en sak, det måste vara mer än en sak. Operan i Oslo är ett av mina favoritexempel på en byggnad som ligledes skapar en ny och intressant stadsrum. Operabyggnaden och stadsrummet kring det är en ny mötesplats för hela Oslo – inte bara för kultureliten, som förmodligen är de som främst besöker operan.

Ny upphandling klar för t-baneutbyggnaden

De får bygga arbetstunnel vid Londonviadukten på Södermalm
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ny-upphandling-klar-t-baneutbyggnaden-28758

Betongelement får egen utställning

Från utopi till dystopi på Arkdes i Stockholm.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/betongelement-far-egen-utstallning-28757

Bygg i särklass mest drabbat av mutor

Var sjätte chef i företagsledande ställning har upplevt korruption.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bygg-i-sarklass-mest-drabbat-av-mutor-28754

Kinesiska CRTG svarar på kritiken

Så agerar omtalade tunnelbolaget efter tilldelningen i Nacka.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/kinesiska-crtg-svarar-pa-kritiken-28751

Byggchefernas ordförande får chefsjobb på Sweco

Fokus på jämställdhet och hållbarhet lockar.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggchefernas-ordforande-far-chefsjobb-pa-sweco-28753

NCC vinner miljardavtal i Köpenhamn

Ska göra om kajområdet.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ncc-vinner-miljardavtal-i-kopenhamn-28752

NCC flyttar in i egna höjdarbygget

Flyttar Göteborgskontoret till Kineum.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ncc-flyttar-i-egna-hojdarbygget-28750

Nytt mobilt dörrlås ska revolutionera byggbranschen

Annons.
Säg hejdå till nycklar och koder som tappas bort eller hamnar i fel händer.
https://byggindustrin.se/sponsrat/infobric/nytt-mobilt-dorrlas-ska-revolutionera-byggbranschen-28736

De vann Sweden Green Building Awards 2019

Här är alla årets pristagare.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/de-vann-sweden-green-building-awards-2019-28740

Bättre klimat med ljummet vatten i ledningen

Mindre utsläpp och bättre arbetsmiljö.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/battre-klimat-med-ljummet-vatten-i-ledningen-28739

Aarsleff Sverige satsar – tar in ny HR-chef

Ska locka nya talanger och vårda företagskulturen.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/aarsleff-sverige-satsar-tar-ny-hr-chef-28734