Meny

Sju byggen som blev omoderna direkt

Sju byggen som blev omoderna direkt

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Ett byggprojekt från ax till limpa tar många år, och i en föränderlig värld kan förutsättningarna skifta markant. Ibland blir tajmingen extra dålig. Titta till exempel på de här sju projekten.

Foto: Wikimedia Commons

1. Kastellet stod inte pall för kanonerna

När Sverige efter finska kriget förlorade Finland och Åland till Ryssland 1809 fick Vaxholms fästning en större betydelse för försvaret av gränsen österut. Därför påbörjades 1833 en total ombyggnad av fästningen som har rötter tillbaka till 1500-talet. Den gamla skansen revs och ersattes av ett helt nytt kastell som byggdes efter tidens system med torn och byggnader i flera våningar och med kanoner uppställda i så kallade kasematter, skyddade från bombardemang. Det var även vid den här tidpunkten som Rindö redutt uppfördes nordost om Vaxholm.

Dessvärre gjordes tekniska framsteg på fler håll än på fortifikationsverk. När ombyggnaden var färdig 1863 hade fartygen utvecklats i en än snabbare takt och 1872 lät man pansarbåten Hildur provskjuta mot fästningen. Kanonsalvan gick rakt igenom muren. Dessutom hade handelsfartygen blivit större, vilket gjorde det svårt att passera genom farleden Kodjupet. Därför muddrades Oxdjupet på andra sidan Rindö, där Finlandsfärjorna går i dag, för att kunna agera passage för större fartyg. Ett nytt fort, Oskar-Fredriksborg, byggdes för att försvara Oxdjupet samtidigt som Vaxholms kastell tappade betydelse, och i dag är det ett populärt turistmål på sommaren.

 

Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons

2. Vision blev spökstation

I slutet av 1970-talet hade staten planer på att uppföra en ny stadsdel söder om Kista. Området skulle bli en samlingsplats för statliga verk och myndigheter som skulle flyttas ut från Stockholms innerstad. Planerna gick i stöpet då man i stället beslutade att utlokalisera myndigheter till andra orter i landet. Vid det laget hade man dock börjat projektera en ny tunnelbanestation längs Blå linjen – Kymlinge station. Stationen byggdes klart i råkonstruktion, ifall det återigen skulle bli aktuellt. I dag är Kymlinge station en spökstation som den uppmärksamme kan se under en resa med Blå linjen mot Husby. Här stannar bara – enligt spökhistorier – spöktåget Silverpilen, där endast passagerare som mist livet i tunnelbanan färdas.

I modern tid har mark­ägaren Vasakronan väckt frågan om att utveckla området runt Kymlinge, men förslagen har fått rött ljus. Att området runt Igelbäcken, söder om Kymlinge station, har blivit naturreservat har ytterligare minskat chanserna att få igenom byggplaner. 

Men frågan lever fortfarande, och det är inte omöjligt att fler tåg än Silverpilen kommer att stanna vid Kymlinge station i framtiden. 

 

Faksimil ur Byggindustrin nr 39 1976

3. Prestigeprojekt lämnade aldrig ritbordet

1973 presenterade Norrbottens Järnverk planer på att bygga ut stålverket i Luleå. Det var högkonjunktur i Sverige och den socialdemokratiska regeringen trodde att en ökad stålproduktion skulle få Luleå att växa till dubbla storleken. Planer på att tillföra tiotusentals bostäder var långt gångna, och 1975 tog industriminister Anna-Greta Leijon det första spadtaget för utbyggnaden. Men vid det här laget hade konjunkturen mattats av och i stället vänt till den värsta krisen sedan 1920-talet för svensk stålindustri. Ett år senare hade Sverige en ny, borgerlig, regering som stoppade projektet eftersom det i och med krisen var så uppenbart olönsamt. 

Den storslagna planen för Luleå fick ett abrupt slut. 

”Byggarna gick hem och lämnade halvfärdiga husgrunder efter sig. Det var ganska dramatiskt faktiskt”, berättade arkitekten Hans Tirsén som kom till Luleå inför projektet för P4 Norrbotten 2017. Platsen där Anna-Greta Leijon tog ­första spadtaget förblev en stor sandplan, skämtsamt kallad Playa Plannja efter byggplåtstillverkaren som var en del av Norrbottens Järnverk.

 

Foto: Göta Kanalbolag

4. Järnvägen drog ur proppen

Redan 1525 ska den lappskrivande biskop Brask ha föreslagit en kanal mellan Vättern och Vänern. Men det blev Baltzar von Platen som skulle gå till historien som skaparen av Göta kanal. Första spadtaget på den 190,5 kilometer långa kanalen togs i maj 1810 – och det skulle tas många fler spadtag. 58 000 soldater arbetade med grävningen, som gjordes för hand med stålskodda träspadar.

Kanalen invigdes 1832 och var under en kort period en viktig transportled. Järnvägens tillkomst, 40 år senare, gjorde att frakterna på kanalen minskade med 80 procent i ett slag. Mindre tidsberoende transporter, med skogsprodukter, kol och malm, var det som fortsatt fick fraktas på Göta kanal under ytterligare en period. Det är förstås fel att avfärda Göta kanal som en felsatsning. Det är ett unikt byggnadsverk som trots allt har haft stor betydelse för Sveriges historia. Kanalen röstades för övrigt fram till Årtusendets svenska byggnadsverk av Byggindustrin år 2000.

 

Foto: Lidingö stad

5. Broar i bredaste laget

1963 togs beslutet att en ny Lidingöbro skulle byggas, då den gamla vid det laget hade blivit en rejäl flaskhals. Men denna gång tog man i stället i lite för mycket. De sex filerna är klart mer än vad som behövs för trafiken mellan ön och fastlandet. Men det finns en förklaring. Enligt 1960 års trafikplan skulle bron ansluta till Rådmansleden, en trafikled som skulle gå mellan Fridhemsplan och Lidingö­vägen, främst genom tunnlar. Rådmansleden skrotades på grund av en svängande opinion, brist på medel och att befolkningen inte växte i den takt som man hade förutspått.

Barnhusbron mellan Norrmalm och Kungsholmen, byggd 1969, är en annan bro som byggdes för att vara vara en del av Rådmansleden. En del av ytan på den 23 meter breda bron används idag som bussparkering. 

 

Foto: Karlstad kommun

6. Flygplatsen som inte lyfte

Karlstads första flygplats, strax sydväst om centrum, byggdes på 1930-talet. Drygt 60 år senare var det dags att bygga en ny. Anledningen var dels att staden hade vuxit vilket ledde till fler och fler klagomål om buller från planen. Dels trodde och hoppades man på en stor trafikökning och då skulle inte den gamla flygplatsen räcka till. Under 80-talet hade trafiken ökat kraftigt och siktet togs på en halv miljon resenärer årligen. Karlstad Airport byggdes i Våldalen, två mil utanför centrum, och stod klar 1997. I några år ökade trafiken, men sedan millennieskiftet har resandet dalat och antalet avgångar har skurits ner. 2010 sålde statliga Swedavia flygplatsen till Karlstads kommun. F

rån att ha haft flyglinjer till ett flertal destinationer har resmålen krympt. När Nextjet gick i konkurs 2018 fick flygplatsen se sig om efter en ny operatör för sina Arlandaflygningar, och ytterligare käppar sattes i hjulet när BMI, som flugit från Karlstad till Frankfurt, gick i konkurs i februari i år. Någon halv miljon har inte rest från flygplatsen – 2018 blev ett bottenår med 81 884 passagerare.

 

Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons

7. Bankkoloss som blev symbol för bankkollaps

De anställda på SEB i Stockholm var nog inte alltför besvikna när flyttlasset 2017 gick från Rissne till Arenastaden i Solna. Det gigantiska kontorskomplexet Bankhus 90 var redan långt tidigare ett omodernt bygge. Skandinaviska Enskilda Banken hade tidigare kontor på flera håll i centrala Stockholm när beslutet togs om att samla alla medarbetare under ett tak. Förhoppningen var att fler företag skulle följa bankens fotspår ut till Rissne, men SEB förblev ensamma där medan andra företag valde att flytta till Kista.

Den 93 000 kvadratmeter stora byggnaden som slingrar sig längs korsningen Enköpingsvägen/Ulvsundavägen stod färdig 1992, lagom till finanskrisen. Det innebar dels att konkurrenten Nordbankens planer på att flytta till samma område skrotades då banken hamnade på obestånd. Dels att Bankhus 90 kritiserades i egenskap av symbol för 80-talets extravaganta byggande och fastighetsspekulation. Sedan SEB flyttat ut har nya hyresgäster flyttat in, och huset har i dag det mer verksamhets­neutrala namnet Ursvik Entré.

 

FN varnar Sverige för ”renovräkning”

Storstäderna särskilt utsatta.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/fn-varnar-sverige-renovrakning-28256

Hon är ny ordförande för Sveriges Byggindustrier

"Mitt hjärta bultar lite extra mycket för små- och medelstora företag."
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/hon-ar-ny-ordforande-sveriges-byggindustrier-28249

Här är Byggarna som satsar mest på reklam

Byggindustrin har ringat in vilka samhällsbyggare som syns och hörs mest.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/har-ar-byggarna-som-satsar-mest-pa-reklam-28232

Norska byggaren växer i Sverige

Men tuffare marknad här än i hemlandet.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/norska-byggaren-vaxer-i-sverige-28237

NCC lägger ner Loop Rocks

"Har inte lockat investerare".
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ncc-lagger-ner-loop-rocks-28227

Höjdare mot bostadsbrist

200 000 nya Londonbostäder kan skapas genom att bygga ovanpå befintliga fastigheter.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/hojdare-mot-bostadsbrist-28222

Åtta av tio kommuner har underskott på bostäder

Svårast för ungdomar.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/atta-av-tio-kommuner-har-underskott-pa-bostader-28225

PSP Stomkomplettering satsar på kvalitet och hållbarhet

Annons.
Kvalitet lönar sig. På nio år har PSP Stomkomplettering gått från tre till 100 anställda.
https://byggindustrin.se/sponsrat/psp-stomkomplettering/psp-stomkomplettering-satsar-pa-kvalitet-och-hallbarhet-28169

Byggarbetare dog – föll åtta våningar

Fallolycka på arbetsplats i Solna.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggarbetare-dog-foll-atta-vaningar-28224

Kvinnor har svårare att hitta skyddsutrustning

Skyddsutrusningen passar inte kvinnor.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/kvinnor-har-svarare-att-hitta-skyddsutrustning-28223

Stölder från byggen har ökat kraftigt

Värden för flera miljarder kronor stjäls varje år.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/stolder-fran-byggen-har-okat-kraftigt-28215