Meny

Lista: 80-talets lustmord på funkis

Lista: 80-talets lustmord på funkis

Efter ett halvt sekel med funkis fick det vara nog. På 1980-talet skred arkitekter och byggare till verket för att skapa en ny världsordning. Resultatet kom att kallas postmodernism, och det arkitektoniska uttrycket blev på sina håll väldigt speciellt. Byggindustrin listar den omtvistade revolutionens viktigaste kännetecken.

Foto: Shutterstock

1. Häxblandningen

Kodord: Asymmetrisk, rebellisk, exhibitionistisk.

Exempel: Haas Haus i Wien.

Funktionalismen predikade att byggnader skulle vara praktiska och befriade från onödigt bjäfs. Postmodernismen i sin djärvaste form ville vara precis tvärtom. Restaurang- och butiksbyggnaden Haas Haus i Wien är byggbranschens motsvarighet till en tonårsrebell som skriker åt sina föräldrar. ”Om jag vill ha en häxblandning av rundad, trappstegsformad betongvägg och blått glas så kan ingen stoppa mig!” 

 

25 våningar höga 500 Boylston Street i Boston är en glasintensiv 80-talsbyggnad..
Foto: Wikimedia

2. Den glasklara ironin

Kodord: Anakronistisk, lekfull, respektlös.

Exempel: 500 Boylston Street i Boston.

Det gick åt ofantliga mängder glas i alla upptänkliga färger för att göra handfast verklighet av de postmoderna arkitekternas ritningar. 25 våningar höga 500 Boylston Street i Boston är en av många glasintensiva byggnader från 1980-talet. Det exklusiva kontorshuset är också ett exempel på förtjusningen i att blanda olika stilar. Basen signalerar klassicism med tunga pelare och bokstäver huggna i sten, medan glasfönstren högre upp för tankarna till solpaneler. På toppen återtar klassicismen kommandot med en mjuk halvcirkel. Vissa experter menar att de postmoderna arkitekternas förkärlek för att blanda olika stilar var ett slags ironisk lek med historien. 

 

Hundertwasserhaus i Wien färdigställdes 1985.
Foto: Shutterstock

3. Färgexplosionen

Kodord: Äntligen!

Exempel: Hundertwasserhaus i Wien, Quartier Schützenstrasse i Berlin.

Även när det gäller färgskalan ville postmodernisterna bryta med sina föregångare. Ut med naturfärgad betong och in med pastell och färgglad marmor. I Sverige blev resultatet ofta en ganska diskret hommage till 1920-talsklassicismen med fasader i ljusrosa eller orange. På andra håll tog man ut svängarna betydligt mer. Arkitekten Friedrich Hundertwasser skrev redan i slutet av 1950-talet ett manifest mot funktionalismen. 1985 färdigställdes hans färgglada och mycket oregelbundna Hundertwasserhaus i Wien. Det som ser ut som en förväxt lekstuga är i själva verket ett kommunalt hyreshus med 50 lägenheter. På taket finns stora gräsbevuxna terrasser där det växer resliga träd. Ett mer urbant och mindre hippie-flummigt exempel på färgglädje är Quartier Schützenstrasse i Berlin ritat av arkitekten Aldo Rossi.

 

Charing Cross-stationen i London fick en makeover.
Foto: Wikimedia

4. Extra allt-filosofin

Kodord: Möjligheter, överraskningar, återfödelse.

Exempel: Charing Cross-stationen i London.

På 1980-talet nöjde man sig inte med en margherita, utan öste på med oxfilé och bearnaise på pizzan. Samma extra allt-filosofi präglade ombyggnationerna av många offentliga byggnader. Londons tågstation Charing Cross från 1864 fick under 1980-talet en total makeover med nytt tak, stora butiks- och kontorsdelar och massor av glas och runda fönster. I Madrid byggde arkitekten Rafael Moneo om Atocha, även det en tågstation från 1800-talet. De gamla fina tegelväggarna fick ett nytt tak med stort ljusinsläpp och väntsalen förvandlades till en fullskalig botanisk trädgård.

 

Globen stod klar lagom till hockey-VM 1989.
Foto: Wikimedia

5. Cirkeldyrkan

Kodord: Sfärisk.

Exempel: Globen.

Sedan funktionalismens genombrott runt 1930 hade byggandet rent geometriskt sett handlat väldigt mycket om kvadrater och rektanglar. Men på 1980-talet blev runda fönster, halvcirkelformade balkonger och allehanda typer av bollar mäkta populärt. Den maffigaste av dem alla hamnade vid Gullmarsplan. Globen stod klar lagom till hockey-VM 1989, och stockholmarnas stolthet över världens största sfäriska byggnad gick inte att ta miste på. Åtskilliga hem i huvudstaden pryddes med litografier, foton och målningar av den gigantiska golfbollen. På mjölkpaketen läste svenskarna om hur lång tid det skulle ta att fylla Globens 605 000 kubikmeter med vatten från en vanlig kökskran (cirka 40 år).

Några år tidigare byggdes en hel by av golfbollsliknande hus utanför den holländska staden Den Bosch. Arkitekten Dries Kreijkamp kallade sin skapelse Bolwoningen (”bollhemmen”). Han var inspirerad av inuiternas iglos och menade att den runda formen är den mest naturliga för människor att bo i. De 50 bollarna i Den Bosch har vardera tre våningar och 55 kvadratmeters boyta.

 

Ljusgårdar blev ett populärt inslag på 1980-talet.
Foto: Ankara

6. Den kommunala ljusterapin

Kodord: Glastak, ljusgård, rymd.

Exempel: Sveriges Kommuner och regioners hus på Hornsgatan i Stockholm.

En bärande idé under postmodernismen är att tillgodose behovet av ljus med riktigt feta glastak. Genom stora öppna ytor i byggnadens inre når ljuset ända ner till marknivån. Otaliga svenska offentliga byggnader och köpcentra från 1980-talet är designade enligt denna tanke. Ett fint exempel är ljusgården i Sveriges Kommuner och regioners hus på Hornsgatan i Stockholm.

 

Dags att pensionera Södra stations stationsbyggnad i Stockholm?
Foto: Holger Ellgaard

7. Förtidspension, någon?

Kodord: Lågvattenmärke, livlöst, sprickor i fasaden.

Exempel: Södra stations stationsbyggnad.

Hur har rebellerna från 1980-talet åldrats? De postmoderna storverken, typ Globen, har klarat sig ganska bra. Värre är det med bostäderna och en och annan tågstation. Många suckar över dem och kallar dem lågvattenmärken. Sanningen är nog att den postmoderna arkitekturens strävan efter fantasi och lekfullhet inte fick tillräckligt genomslag i standardbebyggelsen. Det blev en väldig massa livlöst tegel, små fönster och halvcirkelformade balkonger i rostfritt stål. Det blev en väldig massa byggnader som var inspirerade av klassicismens stenhus men byggda med en teknik anpassad för miljonprogrammets betongkolosser. Det blev en generation hus där oroväckande många redan ser ut att längta till pensionen.

 

Spanjoren Ricardo Bofill ritade halvcirkelformade Bofills båge i Stockholm
Foto: Holger Ellgaard

8. De spanska stjärnorna

Kodord: Profilerade, hyllade, kritiserade.  

Exempel: Ricardo Bofill och Rafael Moneo.

Det äldre svenska gardet arkitekter med rötter i funktionalismen fortsatte att verka även under 1980-talet. Kaknästornets skapare Bengt Lindroos ritade delar av Södra stationsområdet och funkisveteranen Ralph Erskine designade ”Läppstiftet” i Göteborgs hamn. Men många av de största uppdragen gick till utländska talanger. Spanjoren Ricardo Bofill ritade det halvcirkelformade Bofills båge med 283 lägenheter som utgör den mest centrala delen av Södra stationsområdet i Stockholm, och danske Henning Larsen fick i uppdrag att rita det intilliggande Söder torn (ett projekt som han dock hoppade av i vrede över alla kompromisser). I början av 1990-talet gick uppdraget att rita det nya Moderna museet till spanjoren Rafael Moneo. Spanjorernas verk är fortfarande föremål för livlig debatt. Vissa kallar Bofills Båge för pastisch – och avfärdar den som en simpel efterapning av klassiska byggnader.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Byggindustrin testar nya smittskyddsspelet

Webb-tv: Ramboll släpper mobilspel i kampen mot corona.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggindustrin-testar-nya-smittskyddsspelet-29476

Lugn och ro med mötesbås i modulform

Framery bygger modulbås för stimmiga arbetsplatser.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/lugn-och-ro-med-motesbas-i-modulform-29394

Tecknar avtal för miljarder

Skanska får tunga uppdrag i USA.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/tecknar-avtal-miljarder-29474

De kandiderar till Guldhuset

Otraditionella bakgrunder bland årets nominerade.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/de-kandiderar-till-guldhuset-29468

Lyckat försök med lösull på Skanska

"När det går snabbare blir byggkostnaderna lägre".
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/lyckat-forsok-med-losull-pa-skanska-29472

Peab drar tillbaka ordinarie utdelningsförslag

"Styrelsen finner det lämpligt"
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/peab-drar-tillbaka-ordinarie-utdelningsforslag-29470

Renovering av industrifastighet blev totalsanering

Forsens arbete i Kryddfabriken utökades.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/renovering-av-industrifastighet-blev-totalsanering-29469

Experternas tips i coronatider: Tappa inte tempot i din rekryteringsprocess

Annons.
Nio experter ger sina bästa tips.
https://byggindustrin.se/sponsrat/fastighetsnytt/experternas-tips-i-coronatider-tappa-inte-tempot-i-din-rekryteringsprocess

Skanska driver på klimatarbete i USA

Nytt verktyg mäter inbäddad koldioxid i byggnader.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/skanska-driver-pa-klimatarbete-i-usa-29461

Värsta scenariot: 64 000 jobb kan försvinna

Byggföretagen släpper specialrapport om coronaläget.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/varsta-scenariot-64-000-jobb-kan-forsvinna-29464

"Branschen kommer göra riskanalyser på helt annat sätt”

Tror på nya insikter efter corona.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/branschen-kommer-gora-riskanalyser-pa-helt-annat-satt-29463

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.