Meny
  • Störst förbättring av energiprestandan de senaste tio åren går att hitta för flerbostadshusen som räknas till miljonprogrammet (1960–1975) och folkhemstiden (1945–1960).
    Foto: Johanna Åfreds

Långsam energiförbättring

Långsam energiförbättring

För första gången har jämförelser mellan energideklarationer kunnat göras tio år bakåt i tiden. Resultaten visar att den specifika energianvändningen har minskat överlag men att det inte alls är tillräckligt för att nå de nationella målen. En stor förändring har dock skett tack renoveringar i miljonprogrammet.

Det svenska systemet med energideklarationer är unikt i EU. Bara i Sverige finns statistik baserad mängden köpt energi, medan uppgifterna i övriga länder är baserade på beräknad energi.

– Vår granskning visar att energianvändningen har minskat från cirka 145 till cirka 125 kilowattimmar per kvadratmeter och år det senaste decenniet. Störst reducering har skett i Jämtland följt av Västernorrland och Dalarna, berättar rapportförfattarna Carolina Holmberg och Jenny von Platten.

Minskningen är dock inte tillräcklig för att nå målen som finns i energiöverenskommelsen, konstaterar de. Baserat på studiens resultat väntas målet om halverad energiintensitet 2030 jämfört med 2005 inte nås förrän 2050 i flerbostadshusbeståndet.

– Dessutom har vi skäl att tro att resultatet på en reducerad specifik energianvändning med 20 kilowattimmar per kvadratmeter och år är något högt skattat eftersom det finns en överrepresentation av nyrenoverade fastigheter bland de som har varit snabba på att göra en andra energideklaration och därför ingår i studien.

Carolina Holmberg.

Carolina Holmberg och Jenny von Platten är först ut i Sverige med en omfattande jämförelse mellan energideklarationer gjorda nu och tio år bakåt i tiden. De första energideklarationerna genomfördes år 2007 i samband med implementeringen av EU-direktivet för byggnaders energiprestanda. Giltighetstiden ligger på tio år och därför pågår sedan 2017 ett omfattande arbete med omdeklarering av hela beståndet. Det betyder att det sedan förra året är möjligt att matcha de gamla och de nya deklarationerna för samma byggnad och få fram en rad intressanta resultat. Carolina Holmberg och Jenny von Platten har gjort sitt examensarbete i samarbete med forskningsinstitutet Rise. I och med att examensarbetet nu är klart är de färdigutbildade civilingenjörer i ekosystemteknik med specialisering på energisystem vid Lunds Tekniska Högskola.


LÄS MER: "Eluppvärmda lokaler har haft det lite för lätt"

 

Efter att ha jämfört cirka 6 000 energideklarationer från fastigheter då och nu kan de nu presentera resultaten som visar på helt ny kunskap om hur faktorer som byggår, boendes inkomst, investeringar i ombyggnation och typ av fastighetsägare påverkar förändringar i energiprestandan över tid.

– För tio år sedan var energiprestandan bäst, det vill säga högst, i bostadsrätt och lägst hos allmännyttan. Däremellan låg de privata fastighetsägarna. Det vi ser tio år senare är samma fördelning men att skillnaderna har jämnats ut mellan ägarna. Bostadsrätterna har kvar ett försprång men de omfattande renoveringarna som har gjorts hos allmännyttan har gett resultat, säger Carolina Holmberg och Jenny von Platten.

Störst förbättring av energiprestandan går att hitta för flerbostadshusen som räknas till miljonprogrammet (1960–1975) och folkhemstiden (1945–1960).

– Det var också byggnaderna från just de två tidsperioderna som initialt hade lägst energiprestanda och störst renoveringsbehov, vilket lett till störst förbättring av energiprestanda, säger de.


Jenny von Platten.

De allra äldsta och de allra yngsta flerbostadshusen har också minskat sin energianvändning, men inte lika mycket.

– Förvånansvärt är att de nyaste flerbostadshusen som byggts efter 1975 har minskat sin energianvändning mer än de allra äldsta husen, trots att energianvändningen är högre i det äldsta beståndet. Det är svårt att förklara det, men det kan bero på att allmännyttan äger en större del i det nyare beståndet, säger de.

Ett annat skäl, resonerar de, skulle kunna vara att de allra äldsta flerbostadshusen redan har renoverats i flera omgångar och att marginalkostnaden för ytterligare energieffektivisering är för hög eller att det som behöver göras är för tekniskt komplicerat.


Totalrenoveringar ger effekt

Studien i sin helhet visar en tydlig koppling mellan lägre energianvändning och byggnader som har totalrenoverats under tioårsperioden.

– Samtidigt så är den totala energibesparingen från energieffektivisering i samband med renoveringar lägre än energibesparingen från energieffektivisering som skett utan att renovering registrerats. Att energieffektiviseringstakten i bostadsbeståndet är beroende av renoveringstakten är alltså inte självklart. Betydande effektivisering går att åstadkomma utan att omfattande renovering genomförs, säger de.

Vad gäller kopplingen mellan inkomstnivå och energiprestanda så ökar energiprestandan i takt med stigande inkomst. Personer med hög inkomst återfinns oftare boende i bostadsrätt, som i sin tur har högst energiprestanda.

– Inkomst är starkt kopplat till ägande och byggperiod och det förklarar till största delen skillnaderna. Flerbostadshus från miljonprogramstiden dominerar bland personer med lägre inkomst och där är energiprestandan lägre. Men skillnaderna i byggnaders energiprestanda mellan olika inkomstgrupper har minskat så det är en utveckling i rätt riktning, säger Carolina Holmberg och Jenny von Platten.
 

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Nya regler från årsskiftet

Den 1 januari 2019 trädde den senaste versionen av Boverkets föreskrifter om energideklaration för byggnader i kraft.

En viktig förändring som kommer med denna uppdatering är att innebörden av begreppet energiprestanda ändras från specifik energianvändning till primärenergital.

Till skillnad från specifik energianvändning tar primärenergital hänsyn till vilken energibärare som används. Fram till 2019 klassades det som energieffektivisering att ersätta fjärrvärme med en eldriven värmepump, vilket generellt sett inte är fördelaktigt ur ett systemperspektiv.

Det kan i sin tur komma att ändra på vilka byggnader som har högst respektive lägst energiprestanda.

Från 2019 tas även större hänsyn  till byggnadens geografiska placering, med syftet att underlätta för jämförelser mellan byggnader över hela landet.
 

Bildspecial: Här är megaborren som ska gå under Stockholm

"Elektra" ska borra i fyra år.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bildspecial-har-ar-megaborren-som-ska-ga-under-stockholm-29112

Tre nya byggprodukter som kan prisas

Här är veckans nominerade till Guldmedaljen.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/tre-nya-byggprodukter-som-kan-prisas-29111

NCC rekryterar chef från Skanska

Blir Sverigechef för fastighetsutvecklingen.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ncc-rekryterar-chef-fran-skanska-29117

3D-printer bryter mark i Mexico

Totalt 50 hus ska byggas innan årsskiftet.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/3d-printer-bryter-mark-i-mexico-29115

Han är elinstallatörens nya CFO

Har bakgrund inom skadesanering.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/han-ar-elinstallatorens-nya-cfo-29113

NCC får betala miljoner efter avdragsmissar

Byggjätten NCC får betala 31 miljoner kronor efter felaktiga avdrag.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ncc-far-betala-miljoner-efter-avdragsmissar-29101

Ny metod kan ge cement utan koldioxidutsläpp

Nya forskningsresultat från MIT.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ny-metod-kan-ge-cement-utan-koldioxidutslapp-29043

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
https://byggindustrin.se/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

Han ska stärka Implenias position i Sverige

Återvänder till byggbranschen efter tio år.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/han-ska-starka-implenias-position-i-sverige-29100

Byggkonjunkturen – Sverige sämst i klassen

Sjunker mest när nordisk byggkonjunktur dämpas.
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggkonjunkturen-sverige-samst-i-klassen-29099

Svartjobben inom bygg ökar – nu ställs krav på åtgärder

"Vi har inte sett omfattningen av det. Kanske har vi varit naiva."
Nyhet
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/svartjobben-inom-bygg-okar-nu-stalls-krav-pa-atgarder-29094

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.