Meny

"Ser du branschens kardborrar?"

Elin Bennewitz

"Ser du branschens kardborrar?"

Öppna – spänna – stänga. I somras ägnade min tvååring åtskilliga timmar åt att lära sig behärska skornas kardborreknäppning.

I julihettan gladdes vi tillsammans åt den finurliga mekanismen. Vi promenerade längs skånska grusvägar och jag plockade på mig några blommor från ullkardborrarna i vägrenen. Det var en gång en ingenjör, berättade jag. Han var ute och gick med sin hund, och när han såg hur sådana här blommor fastnade i pälsen på hunden tänkte han att det där skulle passa bra på en sko, fortsatte jag.

Jag vet inte om budskapet nådde fram till tvååringen, men visst är det fascinerande? Kardborreband är antagligen det mest spridda exemplet på biomimetik. Biomimetiken – ingenjörskonst med inspiration från naturens lösningar – har långa anor.  Det var på 1940-talet som den schweiziske ingenjören Georges de Mestral studerade kardborrar i sitt mikroskop, och redan Leonardo da Vinci kämpade – förvisso förgäves – med att skapa mänskliga vingar inspirerade av fladdermöss.

Tankesättet fick ett uppsving i samband med publiceringen av Janine Benyus bok Biomimicry – Innovation Inspired by Nature 1997. I dag vänder sig många till biomimetiken på jakt efter lösningar för ett mer hållbart och resurseffektivt samhällsbygge. Hur gör växter och djur för att lagra vatten eller hantera avfall? Vilka lösningar för temperaturreglering finns i naturen? Hur skapas hållbara strukturer? Svaren kan hjälpa byggbranschen att komma till rätta med några av sina mindre charmanta sidor – energislukandet och resursslöseriet till exempel.

Ett inspirerande exempel finns i Zimbabwes huvudstad Harare. Där ligger kontorsfastigheten The Eastgate Centre. Arkitekten Mick Pearce lät sig inspireras av termitstackarnas konstruktion. Invändigt håller stacken en jämn temperatur oavsett om det är nollgradig natt eller 50-gradig middagssol utanför. Termiterna sköter temperaturregleringen genom att öppna och stänga ventiler kopplade till kanaler i termitstacken. Luftflödet genom kanalerna kyler eller värmer stacken efter behov. Samma energieffektiva princip håller en jämn temperatur i The Eastgate Centre.

Ett annat djur som gett inspiration till branschen är blåmusslan. Det var amerikanska Colombia Forest Products som ville hitta ett lim till sin plywoodtillverkning som inte riskerar att läcka cancerogena så kallade VOC:er, lättflyktiga organiska föreningar. De tittade på blåmusslornas lösning – en aminosyra som hjälper dem att fästa på stenar och klippor i havet – och lyckades skapa ett liknande lim baserat på soja.

Frågan är om någon av ovanstående uppfinningar kommer att få samma genomslag som kardborrebandet. Om jag ska gissa tror jag att Stanfordforskaren Brent Constantz, som utvecklat en slags koldioxidneutral cement, ligger bättre till. Han började med att studera koraller. De absorberar mineraler och koldioxid och utsöndrar sedan kalciumkarbonat som bildar de hårda strukturerna i korallreven. Inspirerad av korallerna grundade Brent Constantz företaget Calera Corporation, vars fabrik i Kalifornien producerar karbonat i form av ett vitt pulver som kan användas antingen som ett komplement till eller som en ersättare för traditionell cement.

Huruvida det verkligen är ett realistiskt alternativ till all den cement som byggbranschen slukar globalt låter jag vara osagt, men tanken är hisnande. Och om inte Brent Constantz har träffat rätt, så kanske inspirationen finns på en höstpromenad nära dig?

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Johanna Åfreds

"Livet efter 2020"

"Ett skede med mycket kunskap och alldeles för lite aktivitet", skriver Johanna Åfreds.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/livet-efter-2020-29177

Arbetsmiljökedja – länkar som kan bli starkare!

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/arbetsmiljokedja-lankar-som-kan-bli-starkare-29168

Hållbart samhällsbyggande förutsätter ett proaktivt ledarskap

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/hallbart-samhallsbyggande-forutsatter-ett-proaktivt-ledarskap-29093
Viktor Ginner

På spår mot klimatneutrala storstäder

Senast Snåret handlar om stadsbyggnadskontoren i landets tre största städer.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/pa-spar-mot-klimatneutrala-storstader-29070

Samhället har inte råd att välja bort Well

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/samhallet-har-inte-rad-att-valja-bort-well-29033
Nima Assadi

Vår bransch kan lära mycket av Oakland A’s i baseball

Det är inte tekniken som håller utvecklingen tillbaka.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/var-bransch-kan-lara-mycket-av-oakland-i-baseball-29017

Nu blir Id06 bättre och mer säkert mot fusk

"Vi måste ha  nolltolerans mot fusk i byggbranschen."
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/nu-blir-id06-battre-och-mer-sakert-mot-fusk-29008

Nu digitaliseras byggbranschen: Därför är smarta lås framtiden

Annons.
Infobrics nya smartlås röjer undan alla problem med nyckelhantering på ett bygge.
https://byggindustrin.se/sponsrat/infobric/nu-digitaliseras-byggbranschen-darfor-ar-smarta-las-framtiden-29189
Viktor Ginner

Fånga dagen med en livscykelanalys

Podcasten Snåret ger fem tips för att lyckas.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/fanga-dagen-med-en-livscykelanalys-28966

Vi har gått bakåt när det gäller brandskyddet

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-har-gatt-bakat-nar-det-galler-brandskyddet-28944

En hög byggtakt kräver bättre brandskydd

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/en-hog-byggtakt-kraver-battre-brandskydd-28903

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.