Meny

"Generativ design – del av evolutionen?"

Mattias de Frumerie

"Generativ design – del av evolutionen?"

Jag låter min hand stryka längs den skorpiga och flakiga fasaden. Drar in de bekanta dofterna som pyser ur denna livfulla plats. Jag lägger mig och sjunker ner i den mörkgröna beläggningen. Ser upp mot himlen där ljuset strilar genom skuggande tak. Trots att livet och arbetet pågår runt mig överallt i frenetisk takt är ljuden lugnande. Det här är en plats jag gillar.   

Det finns en typ av konstruktioner och samhällen som är otroligt väl anpassade för att möta de utmaningar som mänskligheten och jorden står inför. När till exempel vindar av stormstyrka tar tag i de övre våningarna vrider och böjer sig stommen väl avvägt i takt med vindbyarna. Grundläggningen är perfekt anpassad för de geologiska förutsättningarna, och trots de tuffa förhållandena på platsen står organismen pall – året runt – i de flesta klimat.

Hållbart byggande på riktigt

Konstruktionen ger husrum, goda livsbetingelser och mat till en uppsjö av individer både ovan och under mark. Den binder mängder av koldioxid. De mest motståndskraftiga varianterna kan stå i tusentals år, och när de en gång ska rivas uppgår de fullständigt i ekosystemet.

Ingenjören bakom detta mästerverk stavas evolutionen. 

Jag har många gånger hänfört betraktat imposanta tallar, majestätiska ekar och sega enar. Alla var och en perfekt konstruerad för att stå på den plats där en gång ett frö lyckades gro. När ekollonet sträcker sin grodd ner i jordlagren är det på ett sätt en ekosystemets planprocess med en tusenårig horisont. 

Jag tänker att om byggbranschen kunde applicera och ta till sig de evolutionära processerna på allt samhällsbyggande och skapa en värld med konstruktioner som – precis som ett träd – ingår och beror av ekosystemet till sista cellulosafiber så skulle vi få ett hållbart samhällsbyggande på riktigt. Med nya verktyg som generativ design och biomimetik borde det vara möjligt.

Biomimetik i detaljer

När ingenjörer använder biomimetik, alltså använder naturen som förlaga, i dag blir det i små detaljer. Det vanligaste exemplet är kardborrebandet. Ett annat är att skapa byggnader som använder samma principer som en termitstack för luftkonditionering, som The Eastgate Centre i Harare eller Sapienza-universitetet i Rom. Det finns en uppsjö av exempel på biomimetisk ingenjörskonst, men det handlar fortfarande om att kopiera och efterlikna små detaljer av det som skapats genom evolutionen. 

När Autodesk för något år sedan presenterade en månlandare i Las Vegas – designad med generativ design – gick det ett sus genom publiken, som till stor del bestod av ingenjörer. Formerna på månlandarens kropp för tankarna till ett fågelskelett – något som naturen genom årmiljonerna modellerat fram till perfektion. Månlandaren är dock fortfarande en grotesk dront i jämförelse med en graciös silvertärna – och den ingår sannerligen inte i något ekosystem.  

Rätt använt och utvecklat borde dock generativ design och artificiell intelligens vara tekniker som kan hjälpa oss att skapa samhällen som fungerar som skogar och byggnader som fungerar som träd. 

För att vi ska komma dit måste vi se längre än till att skapa ett kardborreband eller en enstaka energisnål byggnad.
Samhällsbyggnad måste bli en del av evolutionen och ekosystemet.  

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Viktor Ginner

Rom byggdes inte på ett träbjälklag

Idéerna kring klimatförbättrad betong har stor klimatpotential.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/rom-byggdes-inte-pa-ett-trabjalklag-29446

Byggsektorn måste aktivt verka för en biologisk mångfald

Biologisk mångfald kan betraktas som en livförsäkring för vår framtid.
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/byggsektorn-maste-aktivt-verka-en-biologisk-mangfald-29442
Elin Bennewitz

När bygger vi hus med genteknik?

Elin Bennewitz spånar i gränslandet mellan byggteknik och genteknik.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/nar-bygger-vi-hus-med-genteknik-29420

Så maximerar du värdet och minimerar riskerna i projekt

"Vi bör räkna med ekonomiska koncekvenser."
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-maximerar-du-vardet-och-minimerar-riskerna-i-projekt-29431

Öka klimatkraven och släpp in ungdomarna på bostadsmarknaden

Ge bättre lånevillkor till klimatsmarta bostäder.
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/oka-klimatkraven-och-slapp-ungdomarna-pa-bostadsmarknaden-29378
Anders Carlén

"Rostfritt. Svartjobb. Under bordet."

Anders Carlén om grannens - och branschens - skattefusk.
ledare
https://byggindustrin.se/artikel/ledare/rostfritt-svartjobb-under-bordet-29266

"Modiga kommuner tar täten i stadsutveckling"

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/modiga-kommuner-tar-taten-i-stadsutveckling-29297

Experternas tips i coronatider: Tappa inte tempot i din rekryteringsprocess

Annons.
Nio experter ger sina bästa tips.
https://byggindustrin.se/sponsrat/fastighetsnytt/experternas-tips-i-coronatider-tappa-inte-tempot-i-din-rekryteringsprocess

"Regeringen måste ta in fler aktörer i bostadssamtalen"

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/regeringen-maste-ta-fler-aktorer-i-bostadssamtalen-29283

"Inga byggbolag kan säga att de är klimatneutrala"

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/inga-byggbolag-kan-saga-att-de-ar-klimatneutrala-29264

Så har staten svikit bostadsrättsköparna

Den som köper en bostadsrätt måste få starkare ställning.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/sa-har-staten-svikit-bostadsrattskoparna-29249

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.