Meny

Statliga topplån – en fråga som ligger på is

Statliga topplån – en fråga som ligger på is

En spridning av kreditrisken mellan stat, kommun och bostadsbyggare skulle kunna bli en lösning på frågan om hur det ska vara möjligt att bygga i mindre attraktiva lägen. Två rapporter har gett förslag på hur frågan kan lösas och de bereds just nu.

Nyproduktion av bostäder sker vanligen med någon form av extern lånefinansiering i kombination med eget kapital från den som bygger. Efter finanskrisen på 1990-talet har hårdare kapitaltäckningskrav gjort att bankernas incitament att låna ut till fastighetssektorn har blivit mindre. Bolånetaket 2010 och amorteringskravet 2016 har också stramat åt situationen för privata låntagare.

Ur ett bostadsfinansieringsperspektiv är egentligen inte landsbygd ett relevant begrepp enligt Boverket. Det som betyder något är hur den långsiktiga efterfrågan på bostäder ser ut och därmed också marknadsvärdet på fastigheten. En negativ befolkningsutveckling påverkar långsiktig efterfrågan och därmed också marknadsvärden negativt.

– Eftersom bankerna värderar utifrån en tänkt försäljningssituation kan det ofta vara svårt, nästan omöjligt att få lån, säger Ulrika Hägred, boendeexpert på Boverket.

Två rapporter har utrett frågan om hur finansiering av byggande på landsbygden skulle kunna underlättas. Den första var en en statlig offentlig utredning som kom fram till att de statliga kreditgarantierna för lån till bostadsbyggande, som fungerar som en sorts försäkring för kreditgivaren (banken), bör vässas och breddas och att kreditgaranti bör lämnas även för lån till renovering och för lån till utgifter under projekteringsskedet. Dessutom föreslog utredningen att statliga marknadskompletterande topplån ska erbjudas där det inte går att få tillräcklig finansiering på den ordinarie kreditmarknaden. I en senare rapport som gjordes av Boverket föreslås en liknande lösning för egnahemsbyggare – ett topplån, där risken delas mellan stat, kommun och låntagaren.

– Dessa förslag ligger nu hos regeringen, säger Ulrika Hägred.

Det är däremot bestämt att investeringsstöd till den som bygger hyreshus ska återinföras och det finns även ett investeringsstöd till bostäder för äldre. Tidigare fanns även ett stöd till innovativt byggande, men det finns inte kvar längre.

Ulrika Hägred lyfter byggemenskaper som en tänkbar modell för att bygga bostäder på svagare marknader. Det handlar om att privatpersoner går samman och bygger ett flerbostadshus ihop. 

– Då finns ingen extern byggherre som har ett avkastningskrav och gruppen kan på olika sätt sträva efter att hålla nere kostnaderna, bland annat genom egna arbetsinsatser. Det kan göra att projektet blir billigare och mer möjligt att genomföra, säger hon.