Meny

Senaste svenska trenderna inom mobilitet

Senaste svenska trenderna inom mobilitet

Marcus Finbom, trafikplanerare på WSP, tar tempen på senaste nytt inom svensk mobilitet. – Flexibla parkeringstal och efterfrågan på tjänster som underlättar för cyklister är två områden där det har skett snabba förändringar.

Parkeringstalet (p-talet) har under årtionden varit hugget i sten i landets kommuner. Om p-talet satts till 1 har det betytt att för varje lägenhet som byggs så måste det även byggas en parkeringsplats. Det p-tal som kommunen beslutat om har varit svårt att rubba. Men de senaste åren har Marcus Finbom, trafikplanerare på WSP, sett en snabb förändring.

Marcus Finbom, trafikplanerare på WSP.
Niclas Prytz

– Tidigare var det svårt att få göra undantag från p-talet. Sedan dök det under några år upp en del forsknings- eller flaggskeppsprojekt där flexibelt p-tal tilläts. Det senaste som händer är att de flesta kommuner har möjlighet till med flexibla p-tal inskrivna i sina parkeringsstrategier i dag, säger han.

Nya mobiltetetstjänster konkurrerar ut bilen

I praktiken betyder det att p-talet har skrivits ner i utbyte mot mobilitetstjänster. Fastighetsutvecklare har önskat att inte behöva tillhandahålla lika många parkeringsplatser för sina boende längre. Kommunerna har blivit allt mer villiga att tillmötesgå byggarnas önskemål om de samtidigt har kunnat visa på att de boende i stället får tillgång till exempelvis bil- eller cykelpool, leveransskåp för varor i entrén, bättre cykelrum eller månadskort till kollektivtrafiken. P-talet har på så vis kunnat sänkas från 1 eller 0,5 p-plats per lägenhet, ibland till nära noll.

– Det leder till positiva sociala konsekvenser då människor som inte äger egen bil får möjlighet till ökad mobilitet via till exempel en bilpool eller lån av lastcyklar. Tidigare var den enda mobilitet som fastighetsägare kunde erbjuda en parkeringsplats.

Effektivare markanvändning

De flesta aktörer ser positivt på erbjudandet med de lägre p-talen, enligt Marcus Finbom. Kommunerna  ser möjligheter till en mer effektiv markanvändning om mindre ytor går till parkering. I dag upptas cirka 15 procent av ytan i svenska städer av parkeringar.

– Byggherrarna å sin sida är intresserade av att slippa p-platserna som är ett fastighetsekonomiskt sänke. De kan aldrig ta ut den hyra som de skulle behöva av den som hyr för att få täckning för vad det har kostat att bygga p-platsen. Särskilt dyrt blir det i de fall då fastighetsägaren måste bygga parkeringsplatser under bostadshus, säger Marcus Finbom.

Trend: att bygga för cyklister

Den andra trenden som Marcus Finbom sett utvecklas under de senaste åren är intresset av att planera och bygga för cyklister.

– Vi får höra ganska ofta av fastighetsägare som vi jobbar med att deras boende och kontorshyresgäster efterfrågar bättre cykelparkering. De önskar luftiga och stöldsäkra cykelrum i gatuplan och möjlighet att pumpa och göra egen service på cykeln. Så det gäller inte bara att planera bra cykelbanor längre. Planeringen för cyklar kommer in i ett allt tidigare skede hos de som ska bygga. För tio år sedan var allt detta en icke-fråga, säger Marcus Finbom.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.