Meny
  • Enligt Nima Assadi finns redan många goda exempel på byggprojekt där man tar hänsyn till produktionens behov när man bygger upp informationsmodellen. Men det är oftast pilotprojekt och inget som finns som en konsekvent strategi.
    Foto: NCC

Så ska du tänka för att digitalisera produktionen

Så ska du tänka för att digitalisera produktionen

Hur får man molnlösningar och informationsmodeller att slå igenom i produktionen? Och kommer branschen att sluta prata om BIM? Vi hjälper dig förstå byggbranschens digitala trender.

Efter ett besök på Autodesks stora konferens i Las Vegas i vintras identifierade Byggindustrins spanare Nima Assadi fyra digitala trender. Generativ design, molnlösningar och informationsmodeller i byggskedet är på väg in. BIM som begrepp är på väg ut.

Trenderna speglar ett ökat fokus på informationsflödet mellan byggprojektens olika faser samt en satsning på användarnyttan under produktionsfasen. Digitaliseringen av designfasen har pågått under en längre tid och nu börjar produktionsfasen komma i kapp med hjälp av nya lösningar för informationsutbyte och arbete i molnet. 

Läs mer: Här är framtidens digitala trender.

Men hur gör man för att inte hamna på efterkälken när den nya digitala verkligheten tågar in på bygget? Byggindustrin bad Nima Assadi dela med sig av sina bästa tips. Han är utbildad civilingenjör som efter tio år som anställd i byggbranschen nu arbetar som konsult inom verksamhetsutveckling och samhällsbyggnad. Han driver även podden Hela kedjan. Namnet på podden syftar på processen som ligger bakom varje byggprojekt. Det är ingen slump. Att ta grepp om hela processen, hela kejdan, är nödvändigt för att byggbranschen ska utvecklas åt rätt håll enligt Nima Assadi.

– Därför tycker jag också det är synd att prata så mycket om BIM som vi gör i Sverige, den termen har tyvärr en tendens att snäva till synen på användningsområdet. Vi måste istället ta ett bredare grepp och prata om informationsmodeller och arbetsmetoder som ska genomsyra hela processen. 

Att bryta ut Bim som ett eget fenomen, eller säga att “vi ska jobba med Bim” blir fel tycker Nima Assadi.

– Jag hör ofta om självklara fördelar såsom att ”med hjälp av BIM kan vi undvika kollisioner mellan installationer” men det är bara toppen av isberget. Det gäller att göra en plan som tydligt visar vad ett införande av informationsmodeller kommer leda till i steg 2, 3, 4, och så vidare, både vad gäller arbetsflöde och resultat, säger Nima Assadi.

Detta är ett förhållningssätt som bland annat öppnar upp möjligheten att i större utsträckning använda informationsmodeller även i byggskedet.

– För tio år sedan saknades bra programvaror för att ta med sig modellen från projekteringsrummet och ut på byggarbetsplatsen. Men nu finns tekniken, säger Nima Assadi.

Problemet är att få tänker på produktionens behov när de bygger upp informationsmodellen i projekteringsfasen. Det gör att en stor del av den potentiella nyttan med att ha en informationsmodell i byggskedet går förlorad.

 – När man sitter i projekteringen så har man fokus på saker som att undvika installationskrockar och att kunna förse kalkylavdelningen med mängdavtagningar av hela huset. Ute i produktionen vill man se en montagedetalj eller vem som ska dra sina installationer först, rörinstallatören eller elektrikern? Och så vill man kunna mängda per våningsplan, eller kanske per trapphus. Att få reda på mängden golvlister i hela huset är inte till hjälp i produktionen, säger Nima Assadi.

Hur ska man göra för att komma till rätta med det problemet?

– Det handlar om att ändra sitt arbetssätt så att helhetens behov finns med från start. Fråga vilka funktioner produktionen vill, och behöver, ha i modellen. Det är inte svårt att i projekteringsfasen dela upp huset i enheter, som trapphus eller våningsplan, som svarar mot produktionsfasens behov, men att göra det i efterhand är besvärligt, säger Nima Assadi.

Enligt Nima Assadi finns redan många goda exempel på byggprojekt där man tar hänsyn till produktionens behov när man bygger upp informationsmodellen. Men det är oftast pilotprojekt och inget som finns som en konsekvent strategi.

– Det samma gäller att arbeta mot molnet. Ofta satsar man stenhårt på någon aspekt i ett pilotprojekt. Sällan har man ett helhetsgrepp på den digitala processen och informationsflödet. Det måste bli nästa steg, säger han. 

Hur gör man om man vill börja arbeta mot molnet?

–D et finns olika sätt. Det enkla sättet är att alla arbetar i samma programsvit, det underlättar absolut samordningen och möjliggör att se förändringar i realtid men med den begränsningen att olika discipliner blir begränsade i sina programval. Ett mer avancerat sätt är att vara friare i programvalen men att utgå från en gemensam server som lagringsplats för informationsmodellerna. Detta kräver dock mer arbete i uppstarten och att den som ansvarar för samordningen har stenkoll eftersom det finns ett riskmoment i att exempelvis den senaste versionen från någon disciplin inte är inläst när projektdeltagarna sitter och arbetar. 

Hur viktigt är det att ha tillgång till alla förändringar i realtid?

– Jag personligen hade kunnat nöja mig med att uppdatera då och då och anpassa arbetssätt efter rådande förutsättningar. Men om vi tar Autodesks egen lösning så finns det en hel del bra funktioner som kan vara värda att kika lite närmare på om man är intresserad av att komma igång. Mitt tips är att fokusera och lägga tid på att ta reda på vad det är man vill uppnå med informationsflödet i sitt projekt och sedan avgöra om det kräver molnbaserade arbetsmetoder och program. 

En trend som gäller projekteringen snarare än produktionsskedet är generativ design. Det är inte vanligt i byggbranschen i dag, men Nima Assadi tror att det är på väg in. Det handlar om att ta hjälp av programvara för att designa något utifrån vissa ramar, men utan att färgas av mänskliga erfarenheter och antaganden. 

Hur gör man för att komma igång med generativ design?

– I dag finns inte någon lättillgänglig programvara för generativ design, utan du måste köpa in en tjänst. Men jag är helt övertygad om att det inom kort kommer komma funktioner som integreras i befintliga designprogramvaror. Och detta är inte alls långt bort, Autodesk har exempelvis redan idag en betaversion som håller på att utvärderas. Så mitt tips är att om man verkligen vill komma igång med generativ design så bör man redan idag fundera kring hur detta kommer påverka den interna processen och vad man behöver göra för förändringar för att vara redo när funktionerna släpps på bred front. 

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.