Meny

Landskapsarkitekten: “Krympande grönområden är ett större problem”

Landskapsarkitekten: “Krympande grönområden är ett större problem”

Det finns en medvetenhet bland landskapsarkitekter kring allergena växter, men kunskapen varierar mellan kommunerna. Frågor som förtätning, plastgräsmattor i stället för riktiga och biologisk mångfald är frågor som ligger högre på agendan, enligt Lars Johansson, landskapsarkitekt.

När det gäller planering av förskolegårdar har det länge varit noga med vilka växter man planterar. I fokus har varit att inte plantera in växter som är giftiga. Men växter som kan ge upphov till allergi pratas det inte lika mycket om, enligt Lars Johansson. Han är landskapsarkitekt och lektor i landskapsarktitektur vid SLU i Uppsala och tidigare stadsträdgårdsmästare i Uppsala, Göteborg och Solna.

– På utbildningarna tar man mest upp de mest uppenbara exemplen, som björk till exempel, säger Lars Johansson.

För egen del tänker han att det säkert är väldigt mycket annat än växter som påverkar att allergierna ökar.

– Det är så väldigt mycket som påverkar i vår omvärld. Det finns ju en diskussion om att allergi är en välfärdssjukdom. Att vi har för rent hemma exempelvis och att vi utsätts för för lite “smuts”. När jag var stadsträdgårdsmästare i Uppsala kommun hade vi en sådan diskussion vad gäller närhet till hästgårdar bland annat. Det ska vara ett visst avstånd till bostadsbebyggelse bland annat på grund av allergirisk, men vi började faktiskt tänka om lite där, säger Lars Johansson.

Det finns andra saker han tycker är mer problematiskt.

– Det är väldigt många aspekter att ta hänsyn till vid planering av ett nytt område. Klimat, vind, sol, markförhållanden, människors behov – och även detta med allergena växter. Min upplevelse är att våra miljöer blir allt mer konstlade. Jag skulle egentligen vilja se mer forskning kring vad som gör att allergierna ökar. Det är alltid bra att få mer kunskap, säger Lars Johansson.

Om han ska hårdra det hela så tror han att det kanske är ett större problem att man bygger för tätt i dag och att man allt oftare väljer att anlägga konstgräs i stället för gräsmatta på grund av att de slits snabbare. Exempel på detta finns till exempel i Stockholms innerstad, på Nytorget på Södermalm och i den nya stadsdelen Hagastaden på gränsen mellan Solna och Stockholm, där man har lagt plastgräs på vissa av innergårdarna.

– Den diskussionen tycker jag är hetare. Det är en större fråga som jag ser det. Konstgräs sprider plastpartiklar, säger Lars Johansson.

Även frågan om biologisk mångfald och så kallade invasiva arter, växter som sprider sig och tar över, till exempel jättebjörnloka, tycker Lars Johansson är en mer akut fråga i dag.

– Överlag minskar grönytorna i våra städer. Det utmanar den biologiska mångfalden, även om städerna faktiskt har mer variation av växter än vi har på landet där stora ytor upptas av produktionsskog eller produktionsåkermark, så är det något som vi måste tänka på, säger Lars Johansson.

Trots allt så har svenska städer ännu förhållandevis ganska mycket natur. Det kan förstås påverka risken för allergi.

– Det kan finnas naturmark intill ett bostadsområde med träd som ger pollen även om man inte har planterat in sådana sorter i bostadsområdet. Pollen i luften kan färdas ganska långt, säger Lars Johansson.

Att hänga upp sig på att växter kan ge allergi, tycker Lars Johansson, och dra sig för att planera in grönområden i bostadsområden kan vara vanskligt.

– Träd och växter ger också så mycket mer, säger Lars Johansson.