Meny
  • Sverrir Thór ser ljusare tider för byggbolagen, men det saknas inte moln på himlen.
    Montage: Anders Siljevall

"Krisen bör vara avvärjd – men orosmoln finns kvar"

"Krisen bör vara avvärjd – men orosmoln finns kvar"

Är branschen på väg tillbaka efter ett dystert 2018? Sverrir Thór, ekonomiredaktör på Byggindustrins systerredaktion Fastighetsnytt, har analyserat de stora byggkoncernernas bokslut.

Bokslutssäsongen börjar närma sig sitt slut. De stora börsnoterade byggkoncernerna med verksamhet i Sverige har samtliga lämnat sina bokslut för 2019 och sammanfattningsvis kan vi konstatera att 2019 har generellt varit ett bra år som dock har präglats av ökad riskmedvetenhet samt en antydan till konjunkturavmattning.

Champagne-decennium

När framtidens historiker sammanfattar 2010-talet inom samhällsbyggnadssektorn kommer ordet champagne-decennium sannolikt att förekomma i någon analys. Det har varit ett decennium där i stort sett alla bollar har rullat sektorns väg. Ekonomin har återhämtat sig efter den djupaste recession som världen skådat sedan mellankrigstiden samtidigt som återhämtningen har eldats på ytterligare av den mest expansiva penningpolitiken världen skådat sedan Hedenhös.

Samtidigt har det funnits ett starkt behov för nya, moderna hus och då spelar det i stort sett ingen roll vilken typ av kåkar vi pratar om, efterfrågan har funnits. Undantaget är kanske handelsfastigheter men dock har vi under 2010-talet sett två av Sveriges i dag mest besökta gallerior byggas klart, Westfield Mall of Scandinavia och Emporia i Malmö.

 
Gick som tåget – sedan kris

Och visst har det gått bra för sektorn. Fastighetsbranschen har vuxit som aldrig förr och även teknikkonsultbolag som Sweco och Afry har sett en mycket stark tillväxt. Fram till 2018 gick även byggbranschen som tåget men just 2018, eller snarare hösten 2017, infann sig en krisinsikt.

Bostadsbyggandet bromsade in skarpt och Stockholmsbörsens jättar började larma om ett antal surdegar i sina projektportföljer.

Inledningsvis var det framförallt NCC som gjorde en rad större nedskrivningar samtidigt som koncernchefen Peter Wågström lämnade bolaget och sedan följde även Skanska. Anders Danielssons första år som koncernchef för Skanska präglades av nedskrivningar och tuffa effektiviseringsåtgärder, liksom Tomas Carlssons, sedan han återvänt till NCC från en ytterst lyckosam sejour hos Sweco.


Krisen kan vara avvägd

2018 kan enkelt betecknas som något av ett krisår hos de svenska byggjättarna men en analys av 2019 års bokslut visar att krisen verkar vara avvärjd. De nya vd:arna införde tuffa, och modiga, effektiviseringsåtgärder och surdegarna rensades en efter en bort. Det har gett resultat vilket inte minst ses i bolagens utdelningar. NCC halverade således utdelningen för 2018, från 8 kronor per aktie till 4 kronor, och höjer den nu till 5 kronor per aktie och i fallet Skanska sänkte man utdelningen kraftigt även där. För 2017 delade Skanska ut 8,25 kronor per aktie men sänkte sedan utdelningen till 6 kronor per aktie. För 2019 höjer man igen, dock betydligt försiktigare än NCC och delar ut 6,25 kronor per aktie.
 

En hel del kvar att göra

Signalvärdet är starkt, man vill indikera att verksamheten är på rätt väg och det är väl. Dock finns sannolikt en hel del kvar att göra. Drar man hela sektorn över en kam, vi har ännu inte kommit in på Peab samt Veidekke och Serneke, så märks den något avmattande konjunkturen (det är för tidigt att prata om lågkonjunktur) tydligt av. Orderingången hos samtliga aktörer viker under 2019 och med tanke på byggsektorns procykliska natur är det inget konstigt och samtidigt inget att vara orolig för, givet att man har fått ordning på andra delar av verksamheten.

En annan parameter vid analys av orderingången, som både Skanska och NCC lyfter i sina rapporter, är det faktum att man är nu betydligt försiktigare i sina anbudsförfaranden och låter bli att ge sig in i projekt som verkar för riskfyllda. Det tyder dels på att man är bränd av de nedskrivningar som behövt göras, dels på att man vid en lite sämre konjunktur inte vill ta risker.

Det gäller även norska Veidekke, med betydande närvaro i den svenska marknaden, som gör en klar vinstökning från 2018 men tar en tydlig försiktigare approach vid anbud.


Bättre för Peab

Medan Skanska och NCC fortsatt städa har det tredje tornet på svensk byggmarknad, Peab, gått bra. Man fick inte samma problem med överskattade projekt i Finland, Norge och USA som branschkollegorna och kunde därför segla i betydligt lugnare vatten. Samtidigt fick man inte samma lönsamhetsproblem, som ju tydligt kan härledas till de utmaningar Skanska och NCC hade att brottas med. Peab har å andra sidan inte varit riktigt lika prominenta på fastighetsmarknaden, i alla fall inte när det gäller att avyttra stora kontorsprojekt. Istället väljer man nu att dela ut en portfölj av kommersiella fastigheter i form av ett bolag som delas ut till aktieägarna, enligt Lex Asea.


Prestigeprojektet tynger

Serneke då? Bolaget har under en längre tid tyngts av prestigeprojektet Karlastaden i Göteborg där man tog sig vatten över huvudet. Under hela 2019 gick det rykten i fastighetsbranschen om att man sökte en partner till Karlastaden då projektet var nära att dra ner hela bolaget. Nu har man hittat sin partner i amerikanska Oaktree Capital Management, som köper Karlatornet, och kan därmed lätta lite på sin tunga last. En förlust under 2019 vägs upp av en stark orderingång och om man nu kan vikta om sina resurser bör Serneke gå en ljusare framtid till mötes, men riskbilden för bolaget är fortfarande oklar.

Mörka moln kvar på himlen

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de svenska (plus Veidekke) byggjättarna ändå står relativt starkt, trots allt. Det finns dock utmaningar. Ett varningens finger bör till exempel höjas för NCC:s låga soliditet – här krävs en förbättring – och ett annat finger bör höjas för Skanskas lönsamhetsutmaningar på byggsidan. Den egna projektutvecklingen går starkt och Skanska pumpar ut imponerande projekt. Det krävs dock ett fortsatt tydligt och modigt ledarskap samt ett starkt fortsatt fokus på effektiviseringsåtgärder i de segment som inte har presterat bra de senaste åren.

 En avmattande konjunktur bör inte ge orsak till någon oro i välskötta bolag. Byggsektorn går i vågor och har man koll på sina riskmoment samt har en stark beställare i fastighetssektorn och i offentligt finansierade projekt, så bör krisen vara avvärjd.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.