Meny

Här är de fem största felkällorna i kalkylen

Här är de fem största felkällorna i kalkylen

Byggindustrin har sammanställt en lista på de fem största felkällorna som bidrar till glappet mellan den projekterade och den faktiska energianvändningen.

VVC-förluster

Det är vanligt att använda ett schablonvärde på 4 kilowattimar per kvadratmeter och år för energiförlusterna från varmvattencirkulationen, så kallde VVC-förluster. Men en kartläggning från 2016 visar att VVC-förlusterna kan vara över 20 kilowattimar per kvadratmeter och år.

Läs mer: VVC-förluster är en stor energibov.

Köldbryggor

Enligt Eje Sandberg på Forum för Energieffektivt Byggande har köldbryggorna varit en av de största felkällorna. I stället för att titta på varje enskild konstruktion och göra beräkningar för energiförlusterna har man använt ett schablonvärde.

– Köldbryggorna har legat bakom de största synderna. Antingen har man struntat helt i dem eller underskattat dem. Men här tror jag att branschen är på rätt väg, säger han.

Bristande värmeåtervinning

Värmeåtervinning av frånluften är ett vanligt sätt att pressa ner energianvändningen, men att mata in leverantörens värde för verkningsgrad för till exempel FTX-aggregat är riskfyllt. Det kan vara svårt att justera in aggregaten och om luftflödena inte är optimala blir verkningsgraden snabbt sämre vilket kan få stort genomslag i kalkylen. Om verkningsgraden sjunker från 85 procent till 70 procent blir värmeförlusterna från frånluften dubbelt så stora.

Vädring

I den senaste uppdateringen av BEN, Boverkets föreskrifter och allmänna råd, var en av nyheterna ett schablonpåslag för vädring på 4 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det är ett steg i rätt riktning, men värmeförlusterna från vädring kan ofta vara mångdubbelt så stora. Ett forskarlag vid Lunds tekniska högskola har beräknat hur vädring påverkar energiprestandan i nyligen renoverade miljonprogramshus.

– Vi såg bland annat att om balkongdörren står öppen två timmar per dag ökar energianvändningen med 20 kilowattimmar per kvadratmeter och år, säger Birgitta Nordquist, lektor vid institutionen för Bygg- och miljöteknologi på Lunds tekniska högskola.

Birgitta Nordquist, lektor vid institutionen för Bygg- och miljöteknologi på Lunds tekniska högskola.
I det aktuella huset kom uteluften via vädringsluckor som de boende själva kan reglera. Där såg Birgitta Nordquist och hennes kolleger att de boendes beteende kunde påverka energianvändningen med upp till 41 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Vanligt hederligt slarv

Att beräkna energianvängningen för en byggnad är komplicerat. Det är en lång rad faktorer att ta hänsyn till. Oavsett om beräkningarna görs för hand eller i ett kalkylprogram är det lätt hänt att man matar in fel värden. Det kan bero på bristande kunskap hos den som utför beräkningarna, men också på att man till exempel råkar läsa av fel från ritningen.