Meny
  • Varför känns det ibland som att branschen står och stampar? Vi listar de största hindren för en effektivare byggbransch.

De största hindren för effektivare byggande

De största hindren för effektivare byggande

Byggbranschens effektiviseringsresa pågår på flera fronter. Men varför tar den så lång tid? Vi tittar närmare på faktorerna som saktar ner förändringstempot.

Beställaren

En vanligt förekommande sanning i branschen är att beställaren, och då främst de offentliga där Trafikverket är den absolut största, inte premierar innovation när de upphandlar entreprenör. Genom att låta entreprenören ta ansvaret att komma med lösningar skulle bygg- och anläggningssektorn få såväl morötter och piskor för att tänka ett extra varv.

Trafikverket har gjort framsteg. I Svensk Byggtjänsts podcast Snåret berättar Ali Sadeghi, chef för verksamhetsområde Investering på Trafikverket, att myndigheten sedan den bildades 2010 har gått från en klar majoritet utförandeentreprenad där de själva stått för projekteringen till en jämnvikt mellan utförande- och totalentreprenad. Totalentreprenaden, som kom till 1974, lämnar ett större utrymme för innovation.

Läs mer: Erik Kalmaru: “Mer funky business i byggbranschen”

Men mer skulle kunna göras. Innovationsupphandling och funktionsupphandling skulle ytterligare kunna stimulera nytänkande. Tyvärr har de oklara spelreglerna lett till onödiga tvister. Förhoppningsvis kommer Svensk Byggtjänsts kommande referensverk AMA Funktion att skapa tydligare riktlinjer för upphandling med funktion i fokus snarare än en förutbestämd lösning.

 

Timdebiteringen

Arkitekters och konsulters timdebitering kan vara en black om foten för ökad effektivitet. Under ett seminarium under Årets Bygge lyfte arkitektfirman Tengboms vd Johanna Frelin den frågan. Varför slimma processen om det leder till färre fakturerade timmar, var hennes retoriska fråga.

En övergång till andra sätt att ta betalt kan skapa nya incitament. Tengbom har i vissa projekt använt sig av royaltymodeller för debitering. I ett projekt satsade företaget ritningarna och fick sedan betalt i byggda kvadratmeter. Ulrika Francke, tidigare vd på Tyréns, anmärkte under samma seminarium att intresset tyvärr verkar vara lågt för att ändra affärsmodellen. ”Varför älskar alla att sälja tid? Vi säljer ju produkter.”

 

Den politiska viljan

Med rätt spelregler är det lättare att bygga snabbare och bättre. När Konkurrensverket släppte en rapport om konkurrensen inom byggbranschen i höstas noterade man en svag konkurrens. Bland skälen angav myndigheten de kommunala särkraven. ”När kommuner ställer egna särkrav vid bostadsbyggande leder det till försämrad konkurrens och till att hålla uppe kostnaderna för byggande”, sa generaldirektören Rikard Jermsten.

Läs mer: Åtgärder för ökad konkurrens har inte gett resultat.

Enhetlig reglering är en sak, men stat och kommun kan också arbeta proaktivt. Storbritanniens regeringssatsning Digital Built Britain ställer krav på att BIM används i alla statliga projekt – något som har höjt den digitala kompetensen i landets samhällsbyggnadssektor och lett till att Sverige blivit omsprunget i BIM-kunskap.

 

Projektorienteringen

”Projektets bästa i fokus” kan ses som ett positivt begrepp när branschens aktörer samverkar för att skapa den absolut bästa bron, skolan eller skyskrapan. Men när projektet är överlämnat och teamet delar på sig börjar man om på ruta ett. Det gör det svårt att ta med sig erfarenheterna till nästa bygge och det är heller inte lätt att digitalisera en process där hjulet ska uppfinnas om och om igen.

Att industrialisera processen är en väg framåt. En annan är långsiktiga samarbeten mellan beställare och entreprenör, som strategisk partnering där byggbolaget samverkar med kunden, i flera projekt under en längre tid.

Ett exempel är NCC:s samarbete med Nacka kommun, där parterna i en gemensam organisation utvecklar ett större antal skolor, förskolor och idrottshallar. Efter varje färdigställt projekt tas erfarenheterna med till nästa, vilket ger en allt smidigare process.

Läs mer: Nacka och NCC bygger på lärdomarna.

 

Den fragmenterade branschen

Byggsektorn har sina stuprör, både i branschen i stort och i varje projekt. Enligt Jerker Lessing, forskning- och utvecklingschef på Boklok, är det svårt att ha en gemensam överblick när varje aktör står för sin egen del i projektet. ”Det finns ett unikt konsultteam, ett unikt entreprenörsteam … En arkitekt kan rita fram till en viss detaljnivå innan en annan tar över. Då tappar man kunskap på vägen”, förklarar han. En högre industrialiseringsgrad ger en högre kontinuitet i byggandet...

 

Finansieringen

… Men det är inte så lätt för byggbranschens jättar att ställa om till att bygga i fabrik. En sådan omställning av affärsmodellen är ett stort steg att ta och såväl aktiemarknad som ägare skulle behöva övertygas. Om verksamheten går hyfsat med nuvarande modell ska det mycket till för att byggbolaget ska investera stora pengar i att bygga fabriker och satsa stort på forskning och produktutveckling.

Läs mer: Teknikskiftet har bara börjat.

 

Bredden

Det är svårt att vara bäst på allt. Samtidigt består byggbranschen till stor del av generalister. Du ska kunna bygga såväl vägar som sjukhus och bostäder. En ökad industrialisering skulle kräva en ökad specialisering.

Jerker Lessing, forskning- och utvecklingschef på Boklok, tar upp exemplet med det amerikanska arkitektkontoret som var bra på att bygga skolor. De knoppade av verksamheten och skapade ett nytt plattformsbaserat företag som skapar skolkoncept, anställde lärare för att lära sig mer om undervisniningsmiljöerna och tränade entreprenörer i att kunna montera deras byggsatser. Genom att nischa sig och ta helhetsgrepp om processen fick de hävarm på sin verksamhet.

 

Bristen på konkurrens

Den svenska byggbranschen ligger långt framme i utvecklingen. Men det är en liten marknad, vilket gör att konkurrensen är begränsad. Men vad händer om nya, globala aktörer vill in på marknaden med ett nytt digitalt och industriellt tänk? Vad händer när Amazon börjar bygga hus?

Läs mer: Revolution på gång i USA.

Frågar du den svenska fordonsindustrin säger de att de måste effektivisera sin process med 10 procent varje år för att klara den globala konkurrensen. Börjar det skapas industriella byggföretag som verkar på en global marknad behöver den traditionella branschen jobba hårdare. ”Det kan vara ett hot, men det kan också vara en djävulsk möjlighet och en tillväxtmotor för Sverige”, säger Jerker Lessing, forskning- och utvecklingschef på Boklok.

 

Låg digitaliseringsgrad

Flera undersökningar rankar byggbranschen som en av de branscher med lägst digitaliseringsgrad vilket ofta framhålls som ett hinder för ökad effektivitet och innovation. En rapport från Tillväxtverket som kom sommaren 2018 visar att byggbranschen är sämst på digitalisering i Sverige. Särskilt de små byggföretagen har hamnat på efterkälken.

Läs mer: Bygg är sämst på digitalisering.

Enligt Judith Wolst, digital strateg och författare, ligger byggbranschen minst tio år efter många andra branscher. På engelska skiljer man på digitisering och digitalisering. Digitisering handlar till exempel om att gå från papper till pdf. De flesta branscher var där för tio år sedan medan bygg är där nu. Digitalisering är nästa steg, en förändring av affären där man jobbar smartare och optimerar. “Om inte branschen kommer ikapp är risken att vi ser andra aktörer som kommer in från sidan och slår undan benen på de etablerade aktörerna”, säger Judith Wolst.