Meny

Dagsljuskraven kan prövas redan i bygglovet

Dagsljuskraven kan prövas redan i bygglovet

Våra städer byggs allt tätare. Risken är stor att kraven på dagsljus glöms bort i strävan efter energisnåla och bullerfria miljöer. Nu har Kommittén för modernare byggregler föreslagit att Boverket ska utreda om dagsljuskraven bör regleras som ett utformningskrav, de krav som prövas i redan bygglovet.

Marja Lundgren, Arkitekt SAR/MSA satt med i kommittén, men är nu tillbaka på White arkitekter. Kommitténs förslag är ute på remiss och remissvaren ska lämnas i maj i år.
Marja Lundgren är engagerad i dagsljusfrågan och förra året publicerade hon och hennes kollegor på White en dagsljusvägledning som de tagit fram för öka förståelsen för när och hur dagsljus behöver påverka stads- och kvartersutformning för att nå rekommenderade dagsljusnivåer i BBR. I en tät stad kan dessa vara svåra att kombinera med dagens energikrav om man inte hanterar det i tidigt skede, när byggnadsvolymer, deras höjder och avstånd mellan byggnaderna ritas och bestäms.

Konkurrerande krav
Många kommuner runt om i landet har ambitioner att bygga hållbara täta stadskärnor och detaljplanerna i dag uppvisar många gånger exploateringstal långt över de nivåer man är van vid sedan. Samtidigt ökar kraven på att bygga energisnålt.
– Täta kvarter släpper in mindre dagsljus, särskilt till de lägre våningsplanen samtidigt som energikravet, som inte hanterar belysningen i bostaden, är lättast att uppnå med kompakta byggnader med så små och så få fönster som möjligt. I täta kvarter är det fördelaktigt med smala byggnader med större fönster på de lägre våningarna än konventionella fönsterstorlekar om man ska uppnå dagsljuskraven. Förutsättningarna för bra dagsljus krockar därför med den energiberäkning som Boverket väljer att räkna med, säger Marja Lundgren.

Dagsljus har god hälsoeffekter
Byggnader från de senare åren har ofta mycket mindre fönster än tidigare årgångar. Det har med energikraven att göra. Samtidigt har dagsljuset flera goda egenskaper, som att ersätta belysning och ha betydande goda effekter för hälsan, för sömn och vakenhet.
– Forskning har visat att dagsljus kan ersätta belysning större delen av dagen i exempelvis kontor och elanvändning till belysning är en stor energipost i kontor och skolor. Dagsljuset är även kvalitativt överlägset. Studier har även visat att dagsljusets positiva egenskaper för välbefinnandet bidrar till att både vuxna och barn presterar bättre i dagsljusbelysta byggnader, säger Marja Lundgren.
 Dagsljus regleras i Boverkets byggregler BBR i hälsokapitlet, det är ett kvalitativt krav som avser ”gott dagsljus”, och i ett råd finns ett kvantitativt mått på 1 procent dagsljusfaktor i en punkt. Kravet gäller för ”rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt”...”om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning”.
– Det här är ett abstrakt formulerat krav som få utom dagsljusexperter förstår. Vad som avgör om den punkten i rummet är tillräckligt dagsljusbelyst beror på hur mycket himmelsljus som når rummet, hur mycket himmel fönstret ”ser”, säger Marja Lundgren.

Frågan om dagsljus måste lyftas tidigare
För att hantera de utmaningar som finns i dagens planering och byggande av urbana miljöer och samtidigt uppfylla mål satta av stat, kommun och byggherrar och möta boendes ekonomiska förutsättningar krävs tidig insikt om vilka frågor som måste upp när på bordet. Dagens plan- och byggprocess speglar inte alltid det och utifrån hur lagkrav och byggregler är uppbyggda tas inte nödvändigtvis beslut vid rätt tidpunkt tycker Marja Lundgren.
– Buller är uppe i detaljplan, det styrs av trafikförordningen, men för dagsljus och energi anges krav i BBR och besked om huruvida de uppfylls lämnas senare – i startbeskedet. Det är dock inte i det skedet förutsättningarna för att klara kraven skapas, säger hon.
Risken är att man i slutändan inte får startbesked i tid, eftersom det upptäcks att man inte uppfyller dagsljuskraven.
Det finns även detaljplaner som gör det svårt att klara dagsljuset vid startbesked.
 

Ny vägledning
I dagsljusvägledningen går White bland annat igenom dagsljusets betydelse i stadsplanering, ger definitioner för dagsljus och fem historiska exempel på dagsljusutformning i stadsbyggande. Man tittar också på hur dagsljus hanteras i miljöcertifieringssystem.
– Förhoppningen är att denna vägledning ska användas av planerare och arkitekter under planprocessen för att i högre grad än i dag ta hänsyn till dagsljus och skapa balans mellan stadens täthet, energieffektivitet och goda levnadsmiljöer, säger Marja Lundgren.
 Förslaget att undersöka att flytta dagsljusbedömning till bygglovet som Marja Lundgren nu själv varit med och tagit fram tycker hon är bra.
– Men på White ser vi behov av att problemen måste hanteras ännu tidigare. Alla parter, särskilt kommunen, måste förstå vad i byggnadsutformningen som styr tillgången till dagsljus redan i planskede, säger hon.
Detta gäller även relationen mellan dagsljus, buller och energi, något White nu uppmärksammar i ett nytt projekt.
– I samma anda som den vägledning vi har tagit fram för dagsljus, har vi sett behov för en liknande vägledning för hur buller, dagsljus och energi kan samverka och mina kolleger Caroline Cederström, Monika Hellekant och Linda Marlevi tar just nu fram en sådan. Buller har som teknisk egenskap haft en tydligare roll men dessa frågor behöver ses över samtidigt eftersom de påverkar varandra och för att det som kan vara en bra lösning ur en aspekt, kan vara negativt ur en annan. Den här typen av utredningar måste göras tidigt om alla frågor ska lösas, säger Marja Lundgren.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.