Meny

Byggbranschen kan bli direkt berörd av utsläppsrätterna

Byggbranschen kan bli direkt berörd av utsläppsrätterna

I dagsläget är det främst anläggningar inom energiintensiv industri och energiproduktion samt flygoperatörer som omfattas av EU:s system för utsläppsrätter, men förra veckan aviserade EU-kommissionen att byggbranschen kan bli mer direkt berörd.

Sedan systemet med utsläppsrätter skapades 2005 har utsläppen i EU gått ner med 30 procent. Framför allt är det kolanvändningen som gått ner. Däremot visar statistiken att utsläppen inom den svenska industrin inte går ner. Det beror både på att vi har haft högkonjunktur och på att industrin är dyr att ställa om vilket skapar en seghet i omställningen. 

– Därför behövs både piskor och morötter, förutom högre pris på utsläppsrätter måste vi också kunna stötta industrins tekniksprång, säger Fredrik Hannerz, chef på Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.

Nyligen annonserade också regeringen att de vill lägga mer pengar på industrins omställning i höstens budget än vad som tidigare var sagt.

– Sverige har satt hårdare miljömål än resten av Europa och det är viktigt att skapa förutsättningar för att dessa ska kunna nås genom, säger Fredrik Hannerz.

"Börja ställa krav"

Byggindustrin kan hjälpa till genom att efterfråga fossilfria lösningar.

– De kan till exempel börja ställa krav på att industrierna använder CCS-teknik, koldioxidinfångning, och efterfråga fossilfri stål och biobaserade material, säger Fredrik Hannerz.

Det är också möjligt att byggbranschen kommer att påverkas mer direkt av EU:s handel med utsläppsrätter (ETS) i framtiden.

– I förra veckan aviserade EU-kommissionens ordförande att byggsektorn ska in i ETS. Vad det innebär vet vi för närvarande inget mer om, säger Fredrik Hannerz.

När systemet med utsläppsrätter skapades var det till en början höga priser på utsläppsrätterna, ungefär som dagens nivå. Men den finansiella krisen 2008–2009 gjorde att utsläppen gick ner och då uppstod det ett överskott av utsläppsrätter som sedan legat och ”skvalpat" i systemet. På senare tid har dock logiken i systemet ändrats, bland annat efter påtryckningar från svenska förhandlare i det som kallas ”The Swedish Proposal”. Nu är tanken att man inte ska kunna spara outnyttjade utsläppsrätter till en senare tidpunkt och på så sätt ska risken för ett överflöd som pressar priserna minska. 

– För att systemet ska få effekt snabbare måste priserna på utsläppsrätter gå upp ännu mer, säger Fredrik Hannerz.

Flera skärpningar på gång

Flera ytterligare skärpningar av systemet har beslutats, inte minst en snabbare minskning av taket, det vill säga den totala mängden utsläppsrätter.

– Det man troligen kommer att annullera motsvarar mer än ett års utsläpp inom hela utsläppshandeln, säger Fredrik Hannerz.

Man har också fattat beslut om att inte tillåta billiga utsläppskrediter från projekt i andra länder.

Att priset på utsläppsrätter nu sticker iväg tyder på att det finns en tro på marknaden, anser Fredrik Hannertz. 

– För några år sedan var systemet ifrågasatt, nu bedömer aktörerna att det skruvats åt, säger han.

Det finns analyser som visar att priset på utsläppsrätter bör gå upp till det femdubbla för att ge resultat. Ett sätt att höja priserna skulle till exempel vara att införa ett prisgolv på utsläppsrätter. Fredrik Hannerz tror att priset måste gå upp, men då måste det också tillkomma andra styr- och hjälpmedel.