Meny
  • Joachim Dekker, försäljningschef Norden på Autodesk, är övertygad om att AI kommer att sprida sig inom branschen eftersom det blir en så tydlig konkurrensfördel.
    Foto: Autodesk

“Bara en tidsfråga innan AI sprider sig i branschen”

“Bara en tidsfråga innan AI sprider sig i branschen”

Om tre år har de flesta svenska byggprojekt betydande inslag av AI. Det tror Joachim Dekker på Autodesk. Men vad är egentligen AI? Och finns det några risker man som företagare bör se upp för? Vi guidar dig genom ett av branschens mest spännande teknikområden.

Forskningen kring artificiell intelligens, AI, har gjort stora landvinningar de senaste åren. Även om genombrotten främst märks i andra branscher så börjar AI så smått göra avtryck även i byggbranschen. Det märks bland annat på Autodesk som satsat stort på att utveckla programvara för generativ design, en gren inom AI som är på frammarsch. Generativ design handlar om att ta hjälp av programvara för att designa något utifrån vissa ramar, men utan att färgas eller begränsas av mänskliga erfarenheter och antaganden.

Tidningen Byggindustrin fick en pratstund med Joachim Dekker, försäljningschef Norden på Autodesk. Han tror att de flesta svenska byggprojekt kommer att ha betydande inslag av AI inom tre år.

– På lite längre sikt, om 5–10 år, kommer det förmodligen att finnas flera färdiga kommersialiserade lösningar för bland annat generativ design. Det blir tillgängligt för alla i branschen på ett annat sätt än i dag, säger Joachim Dekker.

När det finns färdiga AI-lösningar på marknaden riktade specifikt mot byggföretag blir det det också möjligt för små och medelstora byggföretag att ta hjälp av tekniken. Den som vill vara först på bollen kan dels se till att jobba digitalt, med färdiga BIM-modeller, och dels hämta inspiration från andra branscher och länder.

– Det finns ett stort spann inom den svenska byggbranschen där vissa ligger långt fram och är nytänkande medan andra inte är lika intresserade av att ta till sig nya arbetsmetoder. Generellt ligger de skandinaviska länderna långt fram när det gäller BIM och användandet av nya metoder som till exempel molnbaserade lösningar, och det är en bra grund, säger Joachim Dekker.

Han är övertygad om att AI kommer att sprida sig inom branschen eftersom det blir en så tydlig konkurrensfördel. Han tror att AI ligger närmare i tiden för byggbranschen än till exempel 3D-printing.

– Det finns många spännande tekniker där det råder oenighet om när de blir standard inom bygg: användandet av drönare, robotar och 3D-printing till exempel. AI skiljer sig från dem, säger han.

Det som han anser utmärker AI är dels att de potentiella fördelarna är tydliga, och dels att det är en scriptad, programmerad process där steget för den enskilde, från dagens metoder till AI, inte behöver vara så stort.

– Det är egentligen inget nytt att ta hjälp av script, det har man gjort med excelark och automatiska beräkningar länge. Samtidigt är fördelarna som AI erbjuder så tydliga, med effektivare, mer förutsägbara projekt och säkrare byggarbetsplatser. Jag har svårt att se att utvecklingen mot mer AI-baserat byggande kommer att hindras i större utsträckning, säger Joachim Dekker.

Den typ av AI som Joachim Dekker syftar på är i första hand maskininlärning, där generativ design är en form. Genom åren har forskarna använt flera olika metoder i sina försök att skapa artificiell intelligens. Det är också vanligt att använda en kombination av olika metoder. Några exempel på metoder är:

  • Fallbaserade system: AI:n matas med tidigare dokumenterade erfarenhetsfall. Sedan beräknar den hur mycket vart och ett av fallen liknar det man söker och hittar det som passar bäst. Det fungerar bra om återanvändning och anpassning av befintliga lösningar är lönsammare än nykonstruktion.

  • Regelbaserade system: Här definierar människan en uppsättning regler som AI:n ska rätta sig efter. Den använder sig sedan av reglerna samt frågeställningens inmatade värden för att ta fram ett resultat. En fördel med regelbaserade system är att AI:ns beslut blir transparenta eftersom man känner till reglerna, men det är ett tidskrävande arbete att definiera alla regler.

  • Maskininlärning: Här ska AI:n lära sig att utföra en uppgift utan att ha fått instruktioner om hur uppgiften ska lösas. I stället matas de med en stor mängd data som de sedan använder för att se mönster och samband som hjälper den att lösa uppgiften. Maskininlärning har fått ett stort uppsving på sistone och är det som de flesta nya AI-applikationer bygger på.

Alla ovanstående typer av AI faller under kategorin snäv AI. Snäv AI är ett system som utför en specifik uppgift. Till exempel att köra en bil eller att granska bilder från drönare för att avgöra hur bygget fortskrider.

Den typ av AI som förekommer i fiktionen, till exempel HAL i 2001 av Arthur C. Clarke och Skynet i Terminator av James Cameron, är så kallad generell AI. Det är en flexibel intelligens som kan lära sig allt möjligt genom erfarenhet, ungefär som en människa. Generell AI finns inte i dag och forskarna är oense om när den kan bli verklighet, gissningarna varierar från 20 år till många århundraden.

I fiktionen utmålas AI ofta som en hotfull kraft. Men finns det några risker, något som den enskilde byggaren behöver se upp för, med dagens tillämpningar? Joachim Dekkers svar på den fråga är jordnära och kan lugna alla som sett för många dystopier på bio.

– Det är som med alla förändringsprocesser. Som företagare måste du förstå nyttan med det nya innan du kastar dig in i det. Varför gör vi det här? Vilken nytta kan vi ha av AI? Annars riskerar du att satsa på fel typer av kompetens. Men den största risken är att som företagare tänka att man kan välja bort AI. Det är bara en tidsfråga innan det blir en förutsättning för att vara lönsamt verksam inom byggbranschen.