Meny

Visionär skola utan klassrum och korridorer

Visionär skola utan klassrum och korridorer

I en sänka mellan två skogsbackar i Huddinge söder om Stockholm ligger Skapaskolans nya byggnad. Den har formats av skolans pedagogiska filosofi och är något så ovanligt som ett passivhus byggt av volymelement. Projektet nomineras nu till Årets Bygge 2019.

Bakom bygget av Skapaskolan finns ett gäng fritänkare som funnit varandra. De är alla småföretagare och flera av dem har drivit andra projekt tillsammans tidigare. Var och en brinner för sin sak, det är volymelement, masskundanpassning, passivhus och barns utbildningsmiljö, bland annat. Själva menar de att det är just den här spretiga kollektiva viljan i kombination med småföretagarandan som är framgångsreceptet.

Projektets byggherre Turako, som är specialiserad på att utveckla skolfastigheter, består av sex personer. Byggentreprenören Ingrid Westman driver sitt företag Friendly Building själv.

– Ja, jag har anställt min man på deltid. Men det räknas väl inte, säger hon.

Arkitekten Cage Copher driver Street Monkey Architects tillsammans med två kollegor.

– När man anlitar mig så går alla pengarna till att jag sitter och ritar på projektet. När man är ett litet företag så slipper man en massa overheadkostnader, säger han.

Ola Klinterhäll, projektchef på Turako, har en annan infallsvinkel.

– Jag gillar att det är samma människor som man träffar och har möten med som faktiskt sätter sig och gör jobbet. Man slipper många missförstånd då. I större företag känns det ibland som att man inte riktigt når fram, säger han.

Det är något som Christer Holger, verksamhetschef och grundare av Skapaskolan, kan skriva under på.

– I vårt fall har vi involverat lärarna, det är de som ska jobba här och därför är deras synpunkter på utformningen viktigast, säger han.

Skapaskolan är byggd med Friendly Buildings volymelement. De tillverkas i en fabrik i Gdansk i Polen.
Foto: Elin Bennewitz

När Byggindustrin besöker Skapaskolan strax innan julen 2018 är även en grupp fritidsledare på plats för att ta en titt i de nya lokalerna. De har väntat och längtat efter att ha huserat i tillfälliga lokaler i över fem år. Fulla av förväntan och entusiasm tittar de in i rummen där städning, möblering och annat småfix pågår för fullt. När vårterminen startar ska elever och personal få lämna de tillfälliga lokalerna och flytta in i en ny byggnad skräddarsydd efter verksamheten.

– Vår verksamhet utgår från det faktum att det är lättare att vara pedagog om du jobbar två eller fler tillsammans, säger Christer Holger.

I Skapaskolan finns därför inga vanliga klassrum, utan större rum som fått namnet lärstudios. Där samsas cirka 50 elever och två eller fler lärare. Utformningen av skolan har kommit till i nära samarbete mellan projektgruppen och skolans personal. De önskade till exempel möjlighet att dela upp eleverna i grupper i lärstudion, det har arkitekterna löst genom att skapa ett litet rum i lärstudion där man kan gå in och stänga om sig. Även utrymmena mellan lärstudiorna, det som i en traditionellt planerad skola är korridorer, har utformats som en lärmiljö. Där ska eleverna till exempel kunna sitta och arbeta tillsammans.

– Vi grundade verksamheten i tillfälliga lokaler i augusti 2013. Tack vare att vi varit verksamma i flera år har vi blivit modiga och vågat bygga för att stötta verksamheten, säger Christer Holger.

Den ovanliga planlösningen gjorde att projektteamet inte kunde ta några genvägar när det gäller utformningen.

– Vi tänkte aldrig att så här brukar man göra när man bygger skola, utan vi fick tänka ut allt från grunden, säger Cage Copher.

Det blev en utmaning i projekteringen, bland annat vad gäller akustik och ventilation.

– Bygglagstiftningen är inte anpassad för vår planlösning, utan är skriven för traditionella skolor med klassrum och korridorer, säger Ola Klinterhäll.

Christer Holger, Ingrid Westman, Cage Copher och Ola Klinterhäll har en del udda idéer. Eller vad sägs om en skola utan klassrum och korridorer, eller att bygga passivhus utan att beställaren bett om det?
Foto: Elin Bennewitz

Ytorna i Skapaskolan används dessutom på ett annat sätt än klassrummen i traditionella skolor. Sällan sitter en stor samling elever tillsammans i ett rum under en hel lektion. Ibland samlas alla elever för en genomgång, ibland arbetar de i mindre grupper och ibland enskilt.

– Tidigare i min karriär arbetade jag bland annat med att bygga konferensanläggningar. Där är det självklart att man mäter koldioxidnivån och anpassar ventilationen därefter. Det verkar vara ovanligt i skolor men vi gör det i Skapaskolan, säger Ingrid Westman.

Just ventilationslösningen rymmer mer nytänkande, ventilationen är från Inventiair, som har fått patent på en ny teknik som minskar energiåtgången för ventilationen med bibehållen luftkvalitet.

– När man är en tight organisation som vi varit här i Skapaskolan så vågar man testa nytt, säger Ingrid Westman.

Cage Copher berättar att han ritat skolan innifrån och ut. I stället för att skapa ett skal, och sedan fylla det med klassrum och korridorer har han utgått från de utrymmen som Skapaskolan vill ha. En central mötesplats. Flera stora lärstudios. Inga korridorer. Matsal, lärarrum, toaletter och så vidare.

– Vi har också anpassat formen på huset till landskapet. Men utgångspunkten har hela tiden varit att föra dialog med skolan, skapa de utrymmen de vill ha, och sedan anpassa konstruktionen efter det, säger Cage Copher.

Möjligheten att jobba så, förklarar han, hänger på Ingrid Westmans egenutvecklade byggsystem. Det bygger på volymelement, men det unika, säger Cage Copher med sin amerikanska brytning, är “mass customization”. På svenska är det ungefär masskundanpassning. Här handlar det om att ha en standardiserad produkt, men samtidigt anpassa storlek och mått efter behov.

– Man gör det med fönster, dörrar och betongelement till exempel. Men jag känner inte till någon annan som producerar volymelement så. Andra har volymelement i ett par olika mått som de får anpassa byggnaden till. Här har vi ungefär 200 volymelement och det finns inte två som är lika, säger Cage Copher.

Skapaskolan ligger inkilad mellan två skogsbackar. Alldeles intill skolan står flera stora ekar som skyddats noga under byggtiden.
Foto: Elin Bennewitz

I stället för att anpassa byggnadens arkitektur och planlösning till volymelementen, har Cage Copher gjort tvärt om. Måtten och modulindelningen har anpassats för att tillgodose hans och skolans vision om den färdiga byggnaden.

– Tack vare den här byggtekniken har vi till exempel haft möjlighet att skapa större utrymmen utan pelare och en kurvad fasad, säger han.

Friendly Buildings volymelement är gjorda av stål och betong. Trots höga ambitioner för miljö- och klimatvänligt byggande har Friendly Buildning valt bort trä som material.

– Stål har fördelar arkitektoniskt, det ger större frihet i konstruktionen. Jag har även tagit hänsyn till att många beställare hellre vill ha stål än trä i sina konstruktioner, därför har vi valt bort trä. Men vi håller på att utveckla en ny version av volymelementen helt utan betong, säger hon.

Volymelementen tillverkas i en fabrik i Gdansk i Polen. Företaget som äger fabriken har ett avtal om exklusivitet med Ingrid Westman. Hon ser dem som ytterligare en i raden av småföretagare som hon samarbetar med. Samma byggarbetare som arbetar i fabriken i Gdansk kommer sedan till Sverige för att montera byggnaderna.

– Under min tid i branschen har jag sett många utländska arbetare som mår väldigt dåligt. Det är slitigt att vara ifrån sin familj långa perioder. Många slarvar också med maten när de inte har ett riktigt hem att komma till på kvällarna. Så vill jag inte att de som bygger mina hus ska ha det, säger Ingrid Westman.

I bottenplan finns bland annat kök och matsal. Möblerna är framtagna särskilt för Skapaskolan.
Foto: Johan Alfredsson/Kinnarps

Eftersom de polska byggarbetarna även arbetar i fabriken i Gdansk får de mer tid på hemmaplan. När montage pågår i Sverige går de på rullande schema och efter tre veckor i Sverige får de en vecka ledigt hemma i Polen.

– Skapaskolan monterade vi på 17 dagar, så våra gubbar jobbar mest hemma i Polen. Men när de är här ska de ha det bra. De har ordentlig lagad mat på kvällen som vi beställer från samma cateringfirma som levererar till mina barns skola, säger Ingrid Westman.

Hon ser flera fördelar med att bygga volymelement i fabrik, jämfört med platsbyggda projekt.

– Det är en kontrollerad miljö där du får bättre kontroll över kvalitet och arbetsmiljö. Dessutom sparar du tid. Samtidigt som volymelementen byggdes i Gdansk kunde vi starta markarbetena här i Huddinge, säger hon.

En annan sak som skiljer ut Ingrid Westmans volymelement från andra på marknaden är att de skapar ett hus utan köldbryggor som är tätt nog för att uppfylla kraven på passivhus.

– Jag vet inget annat volymelement som ger passivhus. Jag har haft många intresserade på studiebesök, men alla säger att det där går inte att applicera på vår tillverkningsmetod, säger Ingrid Westman.

Svårigheten brukar vara att få skarvarna mellan volymelementen täta. Men Ingrid Westman designade sina volymelement för passivhusstandard redan från start.

– Vi har inga skarvar. Det ska inte hänga på en enskild hantverkare att det blir tätt, säger hon.

Skapaskolan består av närmare 200 volymelement, alla är individuellt måttanpassade.
Foto: Elin Bennewitz

En byggnad som består av omkring 200 volymelement har självklart skarvar. Det Ingrid Westman menar är att skarvarna byggs bort i samband med montaget. När elementen levereras till byggarbetsplatsen har de naket stål och ångspärr i kanterna. När volymelementen sitter på plats lägger byggarbetarna ångspärren omlott och tejpar. Sedan lägger de isolering och resten av fasaden. Samma princip gäller på insidan.

– Om man är purist när det gäller prefabricering så blir det alltid skarvar. Men i det här systemet slipper man skarvarna genom att lösa det på byggarbetsplatsen, säger Cage Copher.

Passivhustekniken ligger Ingrid Westman varmt om hjärtat. Hon tycker att alla nya hus borde vara passivhus.

– Det som beställer ett hus av mig får ett passivhus vare sig de bett om det eller inte, säger hon.

Hon tycker inte att det är rimligt att ansvaret för att driva utvecklingen mot ett mer miljövänligt byggande ska ligga på beställaren, utan menar att det är byggarna själva som måste ta det ansvaret och informera sina kunder.

– I projektgruppen är det jag som är bäst på att bygga hus. Jag ska säga hur hårt vi ska spänna bågen. Kunden är intresserad av hur den färdiga byggnaden upplevs, sällan av byggtekniken bakom. Tyvärr är det många byggare som inte förstår det, säger hon.

Skolans tak pryds både av sedum och av solceller.
Foto: Elin Bennewitz

I samma anda har Ingrid Westman beslutat sig för att aldrig bygga ett hus utan solceller. Men Skapaskolan hade svårt att hitta utrymme i budgeten för att köpa solceller. Då grundade Ingrid Westman ett nytt företag för att lösa det: Friendly Power.

– Vi monterar solceller på Skapaskolans tak som de leasar från oss. Leasingkostnaden ger ett 10 procent lägre elpris än spotpriset för el, säger hon.

På den del av taket som inte pryds av solceller växer sedum. Christer Holger är nöjd med lösningen.

– Det finns en pedagogisk poäng med att ha solceller på taket. Vi vill bygga en skola som eleverna upplever som meningsfull, säger Christer Holger.

Utöver de miljö- och klimatmässiga poänger som solcellerna och passivhusstandarden levererar berättar Christer Holger om satsningar på materialval och inrening.

– Vi har valt ljus askparkett och vitlaserad askplywood. Material som man sällan ser i skolmiljöer. Men vi vill att miljön ska bidra till att elever trivs och vill vara i skolan, säger han.

Trappan ligger i direkt anslutning till entrén och fungerar som en central mötesplats.
Foto: Johan Alfredsson/Kinnarps

Att Skapaskolan vill ta ut svängarna syns också på möblerna. Tidigt i processen kopplade de in en designbyrå som tog fram en möbelserie där det utöver vanlig bord och stolar bland annat ingår hytter för grupparbeten, loftsängslikande örnnästen och små trygga krypin. De udda möbeltyperna är utvecklade för att stötta de undervisningsformer som Skapaskolan vill bedriva.

Bygget av Skapaskolan har dragit ut på tiden, i första hand på grund av överklaganden av detaljplan och bygglov. Området där Skapaskolan byggs är ett gammalt stommarstugeområde som Huddinge kommun nu utvecklar. Det är inte så mycket skolan i sig som närboende varit kritiska till som kommunens planer för området i sin helhet. Detaljplanen där skolan ingår vann laga kraft i april 2017 och i slutet av 2017 kunde markarbetena för Skapaskolan komma igång.

– Vi är oerhört stolta över resultatet. Vi startade med en skoloperatör med fantastiska visioner, starkt begränsad budget och en svår skoltomt. Alla överklaganden och den stora tidspressen som följde har hanterats bra av alla parter och nu står vi där med den produkt som alla drömde om när vi satte igång, säger Ola Klinterhäll.

I slutet av 2018 var bygget klart, med undantag för gymnastiksalen. Den byggs inte med Friendly Buildnings volymelement utan är platsbyggd, och ska stå klar i april 2019.

Skapaskolan i korthet

Projektnamn: Skapaskolan.

Byggherre: Turako.

Byggentreprenör: Friendly Building.

Hyresgäst: The Learning Lab i Stockholm/Skapaskolan.

Arkitekt: Street Monkey Architects.

Landskapsarkitekt: Urbio.

Programarkitekt: Marge Arkitekter.

Markentreprenör: Ekängen Bygg & Mark.

Konstruktör hus: Wektor-P.

Konstruktör grund: Byggkonstruktören.

El- och installationskonsult: Exengo.

Tillgänglighetskonsult: Bjerking.

Geo-konsult: ELU Konsult.

Konsult dagvatten och utvändigt VA: Nova Mark.

Brandkonsult: Brandskyddslaget.

Konsult fukt: Bengt Dahlgren.

Konsult lärmiljö: Peter Lippman.

Konsult invändig design: Wolfgang.

Larmentreprenör: Ackduel.

Låsentreprenör: Best Lås.

Entreprenör storkök: Perfecta Storkök.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Ersättningsform: Fast pris.

Entreprenadkostnad exklusive moms: 128 miljoner kronor.

Totalkostnad: 172 miljoner kronor inklusive moms.

Årets Bygge i korthet
Samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling! Årets Bygge arrangeras av tidningen Byggindustrin och Business Arena med Svensk Byggtjänst som samarbetspartner.

Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form. Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 26 mars 2019.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2019.

 

Vem har ansvaret?

Hur långt sträcker sig arbetsgivarens säkerhetsansvar?
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vem-har-ansvaret-28467
Cecilia Österman är arbetsmiljöforskare och utbildare.

”Doktor i sunt förnuft”

Cecilia Österman är expert på arbetsmiljö.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/doktor-i-sunt-fornuft-28465

Fem trygga byggen

Vi listar projekt som haft säkerhet och trivsel i fokus.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/fem-trygga-byggen-28464
Ulf Jonsson, Zenguns grundare.

“Jag är Zenguns kulturminister”

Grundaren Ulf Jonsson om byggbolagets första tio år.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-ar-zenguns-kulturminister-28448

Minderåriga skadades på bygget

Byggarkivet om en oroväckande utveckling.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/minderariga-skadades-pa-bygget-28450

”Klimatoron gör det svårt att sova”

Emma Hult är byggnadsingenjören som blev politiker.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/klimatoron-gor-det-svart-att-sova-28343

AI kan lösa branschens stora framtidsfrågor

Digital strateg: "Ketchupeffekten börjar synas."
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ai-kan-losa-branschens-stora-framtidsfragor-28350

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
https://byggindustrin.se/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

Uppfinnaren som såg nyttan med tomma rör

Erik Abbing är rörmokarsonen som vill revolutionera våra rör.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/uppfinnaren-som-sag-nyttan-med-tomma-ror-28364

Höjda röster om en ny Ölandsbro

Debatten blossar upp: bristfällig betong och ständigt köskapande underhållsarbeten.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hojda-roster-om-en-ny-olandsbro-28362

Håll huvudet kallt

Utblick: Byggarbetare har det hett om öronen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hall-huvudet-kallt-28458