Meny

Vi listar diktatorernas drömkåkar

Vi listar diktatorernas drömkåkar

Som husbyggande envåldshärskare är det storlek tvångsmässigt grotesk som gäller. Notan för de mäktiga projekten­ får undersåtarna stå för. Sedan är det bara att njuta av marmor, guld och kri­stallkronor i resten av livet. Om inte folket får för sig att göra uppror, förstås …

1. Minsk: Lukasjenkos fasad mot folket

Den vitryska presidenten Aleksandr Lukasjenko har komfortabelt lyckats vinna alla val sedan han kom till makten 1994. I väst kallas han Europas siste diktator. Enligt honom själv är Vitryssland en väl fungerande demokrati. 2013 lät han bygga det 50 000 kvadratmeter mäktiga Självständighetspalatset. Arkitekten Uladzimir Archanhielskis skapelse har en fasad dominerad av glas men är annars en typisk mix av det monumentala och moderna.

En intressant detalj är att palatset är orienterat, det vill säga följer den gamla kristna kyrkotraditionen att ha de mest vitala funktionerna i den östra delen av byggnaden. Självständighetspalatset härbärgerar diverse politiska möten och statsbesök men är stängt för folket. Vid ett toppmöte 2014 om kriget i Ukraina fick Lukasjenko tillfälle att visa det då helt nya palatset för Vladimir Putin, Angela Merkel, François Hollande samt Ukrainas president Petro Porosjenko.

Storlek: 50 000 kvadratmeter.

Unique selling point: Glasfasaden.

Regelbunden gäst: Vladimir Putin

 

2. Bukarest: Massrivningar för Folkets palats

Folkets palats i Bukarest ska vara möjligt att se från månen och är världens näst största byggnad, efter Pentagon. Projektet påbörjades 1984. Den unga arkitekten Anca Petrescu var egentligen inte alls påtänkt för rollen som chefsarkitekt, men med stor envishet och målmedvetenhet lyckades hon få den rumänske diktatorn Nicolae Ceaucescu att titta på hennes förslag. Hon hade tidigare arbetat med Ceaucescus program för systematisering av byarna som var inspirerat av nordkoreansk samhällsbyggnad och innebar massförstörelse av byar, tvångsförflyttning av tiotusentals människor och rivningskampanjer av äldre bebyggelse till förmån för nybyggda betongkomplex.

Även Folkets palats var inspirerat av Nordkorea och dess huvudstad Pyongyang. För att bereda plats för palatset och den 3,5 kilometer långa paradgatan Bulevardul Unirii revs stora delar av det historiska Bukarest, däribland kyrkor, synagogor, sjukhus och tusentals bostadshus. Anca Petrescu fick hundratals arkitekter till sitt förfogande för att utforma palatsets 1 100 rum fördelade på 20 våningar, varav 8 ligger under jord. Trots att tio­tusentals arbetare jobbade treskift så var byggnaden ännu inte färdigställd när Nicolae Ceaucescu och hans fru Elena tvingades fly Bukarest under den rumänska revolutionen 1989.

Efter att diktatorsparet blivit avrättade ville många rumäner bana ännu mer väg för demokratin genom att riva diktatorns palats. Men byggnaden blev i stället hemvist för det rumänska parlamentet och så småningom också för flera museer. Anca Petrescu kom senare att göra politisk karriär i det nationalistiska och Ceaucescu-vänliga Storrumänska partiet. Som parlamentsledamot fick hon tillfälle att arbeta i palatset som hon ritat. Anca Petrescu kom i vissa kretsar att bli kallad för kommunismens svar på Albert Speer (Hitlers favoritarkitekt och rustningsminister), och den arkitektur som palatset representerar har blivit känd som totalitär kitsch. Anca Petrescu dog 2013 i sviterna av en bilolycka.

Storlek: 34 000 kvadratmeter.

Antal rum: 1 100

Antal våningar: 12 över jord, 8 under jord.

Hitta hit: Följ den 3,5 kilometer långa paradgatan.

 

3. Manila: Imelda bygger om

Palatset Malacañang i Filipinernas huvudstad Manila byggdes redan på 1750-talet. Palatset ligger naturskönt vid floden Pasig och användes under kolonialtiden på 1800-talet av den spanske överståthållaren och senare av den amerikanske guvernören. Paret Ferdinand och Imelda Marcos flyttade in kort efter Ferdinands maktövertagande 1965. Efter studentuppror i början av 1970-talet stängdes palatset helt för folket. I slutet av 1970-talet tog Imelda Marcos initiativ till omfattande ombyggnationer. Fasaderna på alla fyra sidor flyttades för att få mer yta. Presidentparets egen avdelning blev avsevärt större med ny matsal, nya gästsviter och större sovrum. En helt ny byggnad på taket uppfördes eftersom Imelda behövde ett eget diskotek.

När paret Marcos tvingades fly från Filippinerna 1986 gjordes många intressanta fynd i palatset. Bland annat 4 000 par skor. Siffran är dock omtvistad, då Imelda hävdat att hon endast ägde 1 200 par. Den arkitekt som ritade ombyggnationen av palatset hette Jorge Ramos och hade många stora uppdrag under Marcosregimen. Han var förutseende nog att emigrera till USA redan 1984

Storlek: 160 000 kvadratmeter.

Diskotek på taket: Ja.

Öppet för folket: Nej.

Antal par skor i garderoben: Cirka 1 200–4 000.

 

4. Irak: Saddam slår rekord

Som palatsbyggare betraktad blir Iraks forne diktator Saddam Hussein snarare ihågkommen för kvantitet än för det enskilda storverket. Under sina 25 år vid makten lät han bygga över 80 palats runt om i landet. Palatsen användes av Saddam och hans familj samt den närmaste kretsen i Baathpartiet. Majoriteten av byggnadsverken uppfördes på 1990-talet, en period som präglades av svåra umbäranden för stora delar av befolkningen, bland annat som en följd av FN:s sanktioner.

Stilmässigt är byggnaderna monumentalt grandiosa med tunga pelare, många valv och extrema mängder marmor och guld. De amerikanska soldater som trängde in i palatsen efter Saddams fall 2003 fick också ta del av en svårsmält konstsamling med målningar vars motiv är fulla av märkliga monster, blonda hjältar och lättklädda damer. Den nuvarande irakiska admini­strationen brottas fortfarande med frågan om vad Saddams alla palats ska användas till.

Antal rum: Cirka 80.

Favoritmaterial: Marmor och guld.

Konstsamlingen: Vulgär på gränsen till det ofattbara.

 

5. Pyongyang: Ledarna vilar i Solens palats

Som kommunistisk ledare har man efter sin död av tradition blivit balsamerad och fått vila i ett ståtligt mausoleum. Det började med Lenin på 1920-talet och fortsatte med Stalin, Mao Zedong och Ho Chi Minh. Föga överraskande gick även den nordkoreanske så kallade landsfadern Kim Il-sung samma öde till mötes.

Kumsusan – Solens palats, som ligger i utkanten av den nordkoreanska huvudstaden Pyongyang – byggdes 1976 och fungerade till en början som Kim Il-sungs bostad och arbetsplats. Byggnaden och dess stora platta tak bär vissa drag av äldre asiatiska hus, men i sin helhet framstår byggnaden som ett brutalt betong­slott i linje med 1970-talets arkitektoniska ideal. Det var först när Kim Il-sung dog 1994 som Kumsusan fick funktionen som mausoleum. 2012 fick han sällskap av sonen och efterträdaren Kim Jong-il.

Palatsets besökare kan numera beskåda de döda ledarnas balsamerade kroppar samt ett stort urval av deras ägodelar, allt-ifrån en 20-meters yacht till Kim Jong-ils laptop. Till storleken överglänser Solens palats alla de övriga kommunistiska le­darnas viloplatser. Det tillhörande torget är fyra gånger större än Röda torget i Moskva

Storlek: 10 700 kvadratmeter.

Antal balsamerade ledare: 2.

Sevärdheter: Lyxyacht, laptop med mera.

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
https://byggindustrin.se/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.