Meny

Vågräta vindar formar Råås skolbygge

Vågräta vindar formar Råås skolbygge

I Råå har en gammal skola fått nytt liv samtidigt som förskolebarnen har fått en helt ny byggnad med modernt uttryck. Tidspress, gamla fuktskador och PCB-sanering satte projektgruppen på prov. Nu nomineras projektet Råå södra skola och förskola till Årets Bygge 2014.

I kustsamhället Råå strax söder om Helsingborg finns kommunens äldsta skola som ännu är i bruk – Råå södra skola. Bara ett tiotal meter från Öresunds vattenbryn står tre huskroppar i tegel, byggda 1849, 1870 respektive 1938. Sedan hösten 2013 finns också en fjärde huskropp – en förskola som bryter av med sin moderna danska arkitektur. Grånad fasadpanel och toppiga takkupor smälter in bland kustvegetation och bodar.

– Det hela började egentligen i början av 2000-talet när det stod klart att den gamla skolan hade fuktproblem som behövde åtgärdas, berättar Hans Utter, extern projektledare åt byggherren Kärnfastigheter.

Efter kontakt med entreprenörer fick Kärnfastigheter klart för sig att det skulle krävas omfattande ingrepp för att komma till rätta med fuktproblematiken. Samtidigt kom prognoser som visade att efterfrågan på förskoleplatser i Råå skulle öka de kommande åren.

Projektet kom därför att innehålla två delar, dels ombyggnad av skolan och dels nybyggnad av en förskola. Projektledningen undersökte flera möjliga vägar. En var att riva allt och bygga nytt. Övriga handlade om olika kombinationer av om- och nybyggnad.

– Men den gamla skolan är q-märkt så vi landade ganska snabbt i alternativet att rusta upp de befintliga skolbyggnaderna och bygga en ny förskola på västra sidan vid vattnet i en modern arkitektur som bryter av, säger Hans Utter.

Efter en arkitekttävling fick danska Dorte Mandrup Arkitekter uppdraget att rita förskolebyggnaden. Arkitekten Dorte Mandrup lät sig inspireras av Råås kustlandskap med fiskebodar och sanddyner. Både fasad och tak är klätt med smala ribbor av stående panel i träslaget Robinia, som ibland kallas falsk akacia.

Robinian bryts upp av trekantiga takfönster, några enstaka stora fyrkantiga panoramafönster och långa trekantiga fönsterpartier som är lågt placerade av hänsyn till de mindre barnen. På håll syns spetsarna på förskolans takparti sticka upp ur en sanddyn som en liten samling hyddor.

– Det tog ett par månader in i projektet innan jag helt greppade byggnadens geometri, säger Patrik Tublén, platschef hos generalentreprenören Peab.

Till sin hjälp hade han och de andra på bygget en modell som arkitekterna levererade.

– När arkitekterna först frågade om de skulle skicka en modell tänkte vi att nej, varför betala extra för det. Men de svarade att det inte kostade extra, att de alltid gör modeller av sina projekt. Och vi hade verkligen stor nytta av den. Snickarna var ofta och kikade på den, säger Patrik Tublén.

Utöver de många vinklarna skapade också installationerna huvudbry. I slutet av detaljplanearbetet höjdes nämligen golvnivån med en halv meter som en försiktighetsåtgärd inför framtida förändringar av havsnivån.

– Men av någon anledning missade de att öka takhöjden med motsvarande. Jag vet inte varför, helt ärligt tror jag det var en miss, säger Hans Utter.

När 50 centimeter försvann från höjden fick projektteamet tänka om. Installationerna som skulle legat i taket fick flytta till golvet.

– Installatörerna är ju vana vid att mata på när de gör sitt jobb. Här blev det pilligare för dem, säger Patrik Tublén.

En extra komplikation kom av att de bärande innerväggarna är bitvis genomskinliga. Väggarna består av stående kertobalkar klädda med glas.

– Dels kunde vi inte ta hål i balkarna hur som helst eftersom de är bärande och dels kunde vi inte dra ner ventilationskanaler mellan dem hur som helst eftersom det skulle störa genomskinligheten, säger Hans Utter.

Det som var upprinningen till hela projektet – fuktproblemen i fasaden mot havet – var närvarande även i arbetet med förskolan.

– När det regnar här regnar det vågrätt. Att fuktsäkra har varit centralt i projektet, både i om- och i nybyggnadsarbetet, säger Hans Utter.

Takets tätskikt består av papp på Foamglas och ytterväggarnas tätskikt består av Cemberit Windstopper.

– Där har jag spenderat många timmar och tittat och funderat för att försäkra mig om att det blev tätt. Och – peppar, peppar – det blev det. Vi har ju haft några eldprov med stormarna Simone och Sven, säger Patrik Tublén.

Att fuktsäkra de gamla skolbyggnadernas västra fasader var en ännu större utmaning. Redan på 1970-talet upptäcktes fuktproblem i den västra fasaden. Då murade man ett extra lager tegel utanpå den befintliga fasaden.

– Problemet var bara att den nya stenen var porösare än den gamla så det blev som en blöt filt på fasaden. Dessutom var det rött tegel i stället för det ursprungliga gula Höganästeglet, det kan man också ha synpunkter på, säger Hans Utter.

Nu är teglet från 1970-talet borta och i stället har den västra fasaden fått en ny putsad yta och en ventilerad konstruktion. Men att det skulle bli så var långt ifrån självklart.

– Eftersom byggnaderna är q-märkta fick vi först beskedet att vi inte fick göra något som skulle påverka fasadernas utseende.

Men bygglovsritningarna från 1800-talet visade att ursprungsplanen var att putsa fasaden. När det stod klart fick projektledningen också tillstånd att putsa de västra fasaderna.

– Det är förskolan som får all uppmärksamhet. Och det kan jag förstå, för det är en ny byggnad och den har en spännande arkitektur. Men för oss i projektet är det ombyggnaden av de gamla skolbyggnaderna som varit den verkliga utmaningen, säger Patrik Tublén.

Han får medhåll av Hans Utter.

– Det är alltid svårt med gamla hus. Man åker på saker som man inte räknat med från början, säger han.

Hela projektet var ursprungligen budgeterat till 70 miljoner kronor. Slutnotan landade på 85 miljoner kronor. Merkostnaden ligger endast på ombyggnadsdelen, förskolan höll budget.

– Det som gjorde att det blev dyrare än vi hade räknat med var i första hand att mycket mer av putsen fick knackas bort samt att det visade sig finnas mer PCB som vi då fick sanera. Vi hade gjort förstörande ingrepp för att uppskatta byggnadens skick men när vi sedan satte igång visade sig läget vara ett helt annat bara någon meter från öppningarna, berättar Hans Utter.

Att ingreppen i skolbyggnaderna skulle bli mer omfattande blev uppenbart redan tidigt i projektet. Byggstarten skedde i augusti 2012 och redan vid årsskiftet fick Peabs anställda börja arbeta övertid och helger.

– Det positiva är att vi förstod redan tidigt att vi behövde sätta in helgarbete. Det gjorde att vi klarade den ursprungliga tidplanen utan att tulla på kvaliteten. Allt vi gjort har varit genombra, säger Patrik Tublén.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Råå södra skola och förskola i korthet

Projekt: Ombyggnad av befintlig skola och nybyggnad av förskola

Byggherre: Kärnfastigheter i Helsingborg.

Projektledning: Sweco Management.

Arkitekt: Dorte Mandrup Arkitekter (förskolan) och Arkitektlaget (skolan).

Konstruktör: Tyréns.

Generalentreprenör: Peab.

Installatör, ventilation: Bi-Vent.

Installatör, VS och el: Bravida.

Byggkostnad: 85 miljoner kronor.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2014, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Med mobilen som verktyg

Entreprenörsduo vill hjälpa byggare att hålla reda på maskiner och verktyg
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/med-mobilen-som-verktyg-29045

När stadsbiblioteket var måltavla

Stockholmsbyggnaden utsatt av bitter tonåring med fickorna fulla av svartkrut.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nar-stadsbiblioteket-var-maltavla-29046

Hon är branschens bråkigaste bygg-vd

Orädd, rättfram och högljudd har hon utmanat och ruskat om branschen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ar-branschens-brakigaste-bygg-vd-28977

Hyperloop – en 1700-talsidé på experimentstadiet

Professorn reder ut hyperloopens historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hyperloop-en-1700-talside-pa-experimentstadiet-28959

”Arkitektur ska skapa en upplevelse”

Avgående vd Johanna Ferlin berättar om tiden på Tengbom.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/arkitektur-ska-skapa-en-upplevelse-28962

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
https://byggindustrin.se/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.