Meny

Språket utmanar utländska byggare

Språket utmanar utländska byggare

Utländsk arbetskraft inom bygg växer. En av de största utmaningarna: språket. "Min svenska var på en femårings nivå," säger Marzena Burzec-Burzynska, en av de tusentals samhällsbyggare som valt att jobba i Sverige.

Marzena Burzec-Burzynska är en av blockcheferna hos Skanska på ombyggnationen av Slussen. Hon brinner för grundläggning och bergarbete. Vägen till Sverige gick via Danmark, där hon gjorde ett utbyte genom sitt universitet i Polen. 

– I Polen läste jag en europeisk ingenjörsutbildning, och universitetet hade mycket samarbete med andra länder, berättar hon.

När det var dags för praktik fick Marzena Burzec-Burzynska ett erbjudande om att börja hos Skanska-Vinci på Hallandsåsen. Därifrån kom hon hem med en examen som högskoleingenjör. Senare har hon läst till civilingenjör på distans.

– Hallandsåsen var en fantastisk arbetsplats. Det var lärorikt och ett väldigt internationellt team. Tyvärr innebar det att jag nästan inte lärde mig någon svenska alls, utan vi pratade bara engelska. Skånska var också väldigt svårt att förstå, det gick bara inte. 

Till att började med hittade Marzena bostad i Grevie, sedan gick flytten vidare till Helsingborg.

– Jag trivdes så bra i Sverige och ville stanna kvar. I dag har jag svenskt medborgarskap och har inga planer på att flytta tillbaka till Polen, säger hon, numera på felfri svenska.

Språket är nyckeln in i landet, bekräftar hon. 2014 gick flytten vidare till Stockholm och jobbet på Skanska Grundläggning.

– Min chef var bra och frågade om jag ville lära mig svenska den lätta eller svåra vägen. Den lätta var att vi skulle prata en hel del engelska, den svåra att ta allt på svenska. Jag valde den hårda vägen, men det är jag tacksam för nu. Det var otroligt jobbigt, och under ett halvår var allt väldigt intensivt. Språkmässigt var jag på en femårings nivå.

Marzena Burzec-Burzynska kom till Sverige via projektet Hallandsås.
Foto: Mattias de Frumerie

Trots att Slussenprojektet har över 400 yrkesverksamma för tillfället är det inte så många som kommer från Polen.

– Jag har faktiskt inte haft så mycket nytta av polska i jobbet. Det var bara vid något tillfälle som jag blev inkallad för att översätta, säger hon.

Apropå kulturskillnader tycker Marzena Burzec-Burzynska att svenskarna är mer inriktade på teamwork.

– Särskilt på utbildningen i Polen så var fokus mer på teori och att lära utantill än hur det verkar vara i Sverige och Danmark. Själv tror jag att en kombination av båda vore bäst.

Merna Abdo är en annan byggnadsingenjör som fått jobb i Sverige. Hon kommer från Syrien och jobbar sedan knappt två år tillbaka som konstruktör på Sweco. Merna kom till Sverige i slutet av 2014, var hemma med sin nyfödde son i två år och började som praktikant inom 100-programmet på Sweco 2018. Efter några månader fick hon erbjudande om anställning.

– Jag kunde ganska bra svenska när jag kom till Sweco. De första två åren i Sverige satt jag hemma och försökte lära mig själv via böcker. Sedan började jag på svenska för invandrare (SFI) och hade en jättebra lärare.

Därefter deltog Merna Abdo i Sfinx, ett program för utländska ingenjörer inom SFI.

– Där lärde vi oss svenska och jobbrelaterade uttryck och fick gå på föreläsningar på KTH tillsammans med dem som studerade till byggnadsingenjörer. Jag fick också en mentor från Sveriges Ingenjörer som har hjälpt mig mycket. Hon berättade allt om hur man skriver cv, söker jobb och livet här. Vi är fortfarande kompisar.

Stockholms framtida avloppsrening är Merna Abdos arbetsområde, där hon beräknar, modellerar och levererar bygghandlingar.

– En skillnad från Syrien är att här har man mycket mer kontakt med sin chef. Jag sitter bredvid min chef i kontorslandskapet och kan fråga om olika saker varje dag. I Syrien var chefen inte lika närvarande, utan man fick klara sig mer själv. Vi jobbade inte heller lika mycket i grupp. Att ha kafferast på en bestämd tid är också en skillnad. Det är bra, särskilt för mig. Där får jag höra om allt som har med Sverige att göra.

Merna Abdo har en examen som byggnadskonstruktör från universitetet Al-Jazeera i Deir ez-Zor, Syrien.
Foto: Mattias de Frumerie

I Sverige fokuserar konstruktören mer på beräkningar från sitt kontor. I Syrien ingick fler moment i rollen, bland annat att åka ut och kontrollera att till exempel armeringen var på plats på det sätt som konstruktören anvisat. 

– I Sverige är arbetet väldigt uppdelat mellan konsultföretagen och entreprenörerna, konstaterar Merna Abdo.

Merna Abdo var klar med sin femåriga utbildning 2012 och hade egentligen tänkt läsa i två år till för att bli civilingenjör. 

Men kriget kom och hon kunde inte förverkliga planerna på mer utbildning.

– Först tänkte jag fortsätta med en Master, men kanske struntar jag i det för nu ser jag att det går att utveckla sig på annat vis internt på jobbet.

Amila Kadribasic är ytterligare en ung person som bestämt sig för att stanna i Sverige. Hon är arkitekt på Wingårdhs och kommer ursprungligen från Slovenien. När hon var ny i landet för fem år sedan fick hon jobb på ett mindre arkitektkontor.

– Efter min examen skickade jag mitt cv till några olika länder. Först fick jag svar från Berlin, där jag var en kortare tid innan jag fick ett erbjudande från Sverige som jag tyckte var bättre, förklarar hon.

Svenska språket var en svår nöt att knäcka till att börja med, främst för att alla ville tala engelska med henne.

– Svenskar älskar att prata engelska, så då blev det så på min första arbetsplats. Men när jag kom till Wingårdhs var jag mer bestämd och sa att ”ni måste prata svenska med mig”. Jag måste kunna prata det fullt ut för att kunna ha en framtid här.

Amila Kadribasic pratar bosniska, slovenska, engelska, italienska, franska, svenska.
Foto: Mattias de Frumerie

På Wingårdhs kontor i Stockholm är Amila den enda arkitekten med helt utländsk bakgrund. Arbetsspråket är svenska.

– Det går bra. I mitt yrke är jag ju inte poet, jag ritar mest. Men mitt mål är att tala fint på svenska, lära mig ordspråk och annat.

En kulturskillnad tycker Amila är att svenskarna är väldigt försiktiga med att säga sin åsikt.

– I Slovenien är alla mer raka. Om något inte är bra så säger man det. Här ska allt lindas in. Men jag fick tips redan innan jag kom hit om att stå till höger i rulltrappan i tunnelbanan och att vänta med mina åsikter, så det kände jag till.

I Slovenien är det mer negativt att vara tyst, då uppfattas man som ointresserad. Att sitta tyst här i Sverige kan snarare betyda att man respekterar den andra och ger den plats.

En stor skillnad från arbetet som arkitekt i Slovenien är att där har arkitekten helhetsansvar för projekten. 

– Där håller arkitekten i budget, att handla upp entreprenörer och att lösa problem ute på bygget tillsammans med byggubbarna. Jag tycker att det skulle vara bra om vi arkitekter fick mer ansvar även här.

Att vara fast anställd är dock en positiv sak med Sverige.

– I Slovenien är de flesta arkitekter frilansar med eget företag. Det är väldigt stressande. Då känns det mer tryggt och organiserat i Sverige.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Stöd till innovation i branschen har tredubblats

Sammanlagt närmare 2 miljarder kronor att söka till innovationer.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stod-till-innovation-i-branschen-har-tredubblats-29174

Lokal byggare samlar udda uppdrag

Spa mitt på Älven och hotell i trädtopparna får Vittjärvshus att gå igång.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/lokal-byggare-samlar-udda-uppdrag-29173

Framåt för hissrevolutionärer i Arbrå

Otippad trio bakom idé att bygga nya hissar i gamla hus med enbart trappor.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/framat-hissrevolutionarer-i-arbra-29172

LISTA: Här är de svenska uppfinningarna som bygger världen

Sverige är ett litet land, men vår uppfinnings­rikedom lämnar avtryck världen över.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/lista-har-ar-de-svenska-uppfinningarna-som-bygger-varlden-29144

"Jag känner mig bekväm med att bygga hus i dag"

Pether Fredholm ledde JSB från haltande byggservice­företag till nationell byggkoncern.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-kanner-mig-bekvam-med-att-bygga-hus-i-dag-29143

Med mobilen som verktyg

Entreprenörsduo vill hjälpa byggare att hålla reda på maskiner och verktyg
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/med-mobilen-som-verktyg-29045

När stadsbiblioteket var måltavla

Stockholmsbyggnaden utsatt av bitter tonåring med fickorna fulla av svartkrut.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nar-stadsbiblioteket-var-maltavla-29046

Nu digitaliseras byggbranschen: Därför är smarta lås framtiden

Annons.
Infobrics nya smartlås röjer undan alla problem med nyckelhantering på ett bygge.
https://byggindustrin.se/sponsrat/infobric/nu-digitaliseras-byggbranschen-darfor-ar-smarta-las-framtiden-29189

Hon är branschens bråkigaste bygg-vd

Orädd, rättfram och högljudd har hon utmanat och ruskat om branschen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ar-branschens-brakigaste-bygg-vd-28977

Hyperloop – en 1700-talsidé på experimentstadiet

Professorn reder ut hyperloopens historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hyperloop-en-1700-talside-pa-experimentstadiet-28959

”Arkitektur ska skapa en upplevelse”

Avgående vd Johanna Ferlin berättar om tiden på Tengbom.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/arkitektur-ska-skapa-en-upplevelse-28962

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.