Meny

Nu vilar vindfångarna på öländsk botten

Nu vilar vindfångarna på öländsk botten

Nu producerar Öland mer el än ön gör av med – enbart med vindkraft. Det beror på att Eon har byggt havsbaserade Vindkraftpark Kårehamn, med 16 stora turbiner. Projektet med Östersjöns största vindpark brottades med både is och stormar, men höll ändå både tidplan och budget. Det är nu nominerat till Årets Bygge 2014.

Det är i slutet på augusti. En mild sydvästvind drar fram över det lilla sömniga fiskeläget Kårehamn på Ölands östra kust, strax nordost om Borgholm. Vinden drar med sig lukten av rutten tång. Tiden då fisket och fiskfabriken gav samhället liv och jobb är förbi. Det enda livaktiga som finns kvar är ett par små fiskeskutor som ligger förtöjda vid kaj.

Nu har en ny tid randats. Från havet hämtas en annan råvara – vinden. Eon har flyttat in i den nedlagda fiskfabriken. Nät och flöten har fått ge plats för styrcentral, underhållslager och utställningslokal för en av de största havsbaserade vindkraftsanläggningarna i Sverige.

Blekingen och platschefen Kjell Olofsson sitter i solgasset vid hamnkontoret och kisar ut mot horisonten längs Östersjöns blå, krusiga yta. Han stoppar några nypor Greve Hamilton i sin pipa och puffar. Fem kilometer ut till havs ser han resultatet av sitt senaste offshore-projekt. Sexton majestätiska Vestas-turbiner reser sig över horisonten och bildar en mjuk båge med buken vänd mot sydväst för att fånga upp den förhärskande vindriktningen.

Kjell Olofsson kom in i byggbranschen som 15-åring. Då var han pinnpojke hos Skanska. Nu är han 62 år och har bland annat 33 år bakom sig som projektledare och platschef på NCC. Han har sysslat mycket med byggen av hamnar och kajer. Hans första riktiga offshore-projekt med elinriktning var som projektledare för läggandet av kabeln till Polen, Swe-pol link, 1998. Sedan rullade det på med kabeljobb i Irländska sjön och Finska Viken. Han var också med och gjorde kabeljobben på en av Sveriges första havsbaserade vindparker Utgrunden i Kalmarsund 2000, liksom Stengrunden i samma område. Dessa erfarenheter gjorde att Eon kontrakterade honom att projektleda bygget av Vindkraftpark Kårehamn.

– Det finns inga andra byggjobb där du är så utlämnad åt naturens krafter som offshore-projekt. Is, vind och vågor hotar hela tiden att försena och fördyra projekten. Det tog många år innan jag slutade få magsyra när jag tittade ut genom fönstret på morgonen, säger Kjell Olofsson och skrockar.

Kjell Olofsson och Eon valde totalentreprenad, uppdelad i fyra separata delentreprenader, som projektform för Vindkraftpark Kårehamn.

Den första, underarbete och fundament, var den som var mest krävande. Företaget Jan De Nul gjöt de sexton fundamenten direkt på pråmar i Belgien. Djupet där vindkraftverken står varierar från 8 till 20 meter och botten består av lermorän som överlagrar kalkberget. Därför valde man gravitationsfundament. Det är ett betongfundament som står på botten, ungefär som en jättelik julgransfot.

På mjukare bottnar använder man sig av så kallade monopilefundament som i praktiken är en grov påle som bilas ner i botten.

En plan yta schaktades av, stor nog för varje fundament, och sedan lades ett skikt med makadam ovanpå som jämnades. Kravet från Vestas som skulle resa tornen var att bädden, med en diameter på 22 meter, inte hade en lutning större än 45 milimeter.

Entreprenören Jan De Nul hade svårigheter med både schaktningen och makadambäddarna på grund av väder och metodval. Bland annat visade sig schaktning med hjälp en fjärrstyrd undervattensgrävskopa för svår. Till slut användes en klassisk lösning där schaktandet gjordes med en grävskopa från en pråm. Även när makadamen skulle jämnas fick man byta metod. Det sista momentet bestod i att lyfta betongfundamenten på plats och ballastera dem med bland annat järnmalm och norit, ämnen med mycket hög densitet. Ballasterade väger fundamenten ungefär 6 000 ton.

Strulet under fundament­entreprenaden gjorde att projektet låg efter tidplanen, men de följande delentreprenaderna gick desto fortare.

Kabeldragningen mellan verken och in till land, sammanlagt 20 kilometer kabel, utfördes av Kalmarbaserade Baltic Offshore och företagets fartyg C/S Pleijel. Den fasen gick mycket smidigt. Samma gällde transporten, resningen och montagen av verken som genomfördes av danska Vestas och holländska MPI.

Försäkringsregler gör att över vissa vindstyrkor och våghöjder måste offshorefartyg gå in i säkerhetsklassad hamn. Närmaste säkra hamn för större fartyg i Kårehamn är Oskarshamn, 12 timmars enkel resa.

– När väderleksrapporten säger att det ska bli hårt väder är det bara att avbryta och vänta. Men god planering och lyckliga omständigheter gjorde att vi hade mycket få sådana avbrott. Det gjorde att vi kunde jobba in de inledande förseningarna, vi var bara en vecka sena och vi har hållit budget, säger Kjell Olofsson.

Han är nöjd med projektet. Mest stolt är han över de låga sjukskrivningstalen.

– Att jobba till havs har många risker och det gäller hela tiden att vara medveten om säkerheten. De enda sjukskrivningsfall vi haft på mer än en dag under 500 000 arbetstimmar är ett ryggskott och en en axel ur led, säger Kjell Olofsson.

Även provdriften som sköttes av Vestas gick smidigt och sedan månadsskiftet augusti/september är parken helt driftsatt.

Med det beräknade tillskottet från Vindkraftpark Kårehamn på 180 GWh/år produceras det mer el på Öland, enbart från vindkraft, än öbor och sommargäster gör av med. Parken gör att elnätet på Öland utnyttjas till max – och lite till. Med hjälp av tekniken Dynamic Line Rating styr Eon flödet från parken så att det när parken producerar mer än nätet tål skruvas effekten ned. Den smarta tekniken gör också att man genom att bland annat mäta temperaturen på ledningarna kan släppa på mer effekt än vad som tidigare varit möjligt.

Håkan Gunnarsson, regionchef på Eon sydöstra, berättar att det nu krävs en uppstärkning av det Öländska elnätet för att det ska gå att bygga mer vindkraft på ön. Den måste nästa entreprenör som bygger ny vindkraft bekosta oberoende av hur många verk denne bygger.

– Med nuvarande regler krävs det att man bygger en park på kanske 75 till 100 möllor för att man ska kunna räkna hem kostnaden för att bygga ut nätet, säger Håkan Gunnarsson.

Projektet vindkraftpark Kårehamn är i hamn, men Kjell Olofsson är inte mätt. Han ser ut mot Östersjön.

– Blekinge Offshores planer på att bygga upp till 700 möllor utanför Karlshamn är väldigt intressanta…

Vindkraftpark Kårehamn i korthet

Projekt: Havsbaserad vindkraftpark med 16 vindkraftverk 5 kilometer utanför Ölands östra kust, vid Kårehamn.

Total investering: 1,2 miljarder kronor.

Byggherre: Eon.

Platschef: Kjell Olofsson kontrakterad av Eon.

Entreprenör underarbete och fundament: Jan De Nul (Belgien).

Entreprenör kabeldragning till havs: Baltic Offshore (Sverige).

Entreprenörer transport, lyft och montage av turbiner: Vestas (Danmark) och MPI (Holland).

Entreprenör provdrift och intrimning av turbiner: Vestas (Danmark).

Turbinleverantör: Vestas.

Turbiner: V-112, 3 MW.

Totalhöjd: 136 meter.

Rotordiameter: 112 meter.

Vindparkens totala effekt: 48 MW.

Beräknad årsproduktion: 180 GWh.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Fundamentlösning: Gravitationsfundament.

Fundamentvikt: 1 600-2 000 ton.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2014, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Höjda röster om en ny Ölandsbro

Debatten blossar upp: bristfällig betong och ständigt köskapande underhållsarbeten.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hojda-roster-om-en-ny-olandsbro-28362

Håll huvudet kallt

Utblick: Byggarbetare har det hett om öronen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hall-huvudet-kallt-28458

”Hållbarhet är en marknadsfråga”

Johan Nuder vill bli expert på att kommunicera hållbarhetsinformation.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hallbarhet-ar-en-marknadsfraga-28358

Hon ger nytt liv åt slott och koja

Stina Lindéns har hittat sin nisch i kulturminnesmärkta hus.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ger-nytt-liv-slott-och-koja-28345

Hela EU ska få lära av renoveringen i Lund

EU-projekt lyfte energieffektiviseringen och renoveringen av stadsdelen Linero.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hela-eu-ska-fa-lara-av-renoveringen-i-lund-28331

”Att rita hus ska vara lika enkelt som att spela dataspel”

Digitalisering har mångdubblat omsättningen hos Lundqvist Trävaru.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/att-rita-hus-ska-vara-lika-enkelt-som-att-spela-dataspel-28326

”Jag vill skapa stunder av poesi”

Rahel Belatchew är en kändisarkitekt på tillväxt.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-vill-skapa-stunder-av-poesi-28231

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
https://byggindustrin.se/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

”Höghus tvingar dig att tänka utanför boxen”

Amerikanen Shonn Mills är Rambolls expert på höga hus.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hoghus-tvingar-dig-att-tanka-utanfor-boxen-28241

Så förebygger Göteborg ras i dag

Kan tragedin som inträffade i Tuve 1977 upprepa sig i dag?
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-forebygger-goteborg-ras-i-dag-28244

Byggbranschen växlar upp inför EU-valet

Beslut som fattas på EU-nivå påverkar dig som byggföretagare varje dag.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggbranschen-vaxlar-upp-infor-eu-valet-28240