Meny

Norrmalmsregleringens sista pusselbit

Norrmalmsregleringens sista pusselbit

Just nu renoveras Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm. Men redan för 50 år sedan rapporterade Byggindustrin direkt från byggplatsen när en av de tydligaste 
symbolerna för Norrmalmsregleringen uppfördes.

Under våren 1969 var det dags att fylla igen de sista byggroparna i Stockholms city. Sedan beslutet om Norrmalmsregleringen 1945, den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia, hade huvudstadens centrala delar förändrats från grunden. De gamla Klarakvarteren skulle ge plats åt modernitet, stål, betong och glas.

En av de sista pusselbitarna i omdaningen blev arkitekten Peter Celsings kulturhus som skulle uppföras med syftet att motverka stadens växande kommersiella krafter.

Men innan kulturen fick ta plats i hela byggnaden skulle riksdagen flytta in. Tvåkammarriksdagen skulle avskaffas och det gamla riksdagshuset behövde en renovering. Under tiden skulle riksdagen ta plats i den första etappen av Kulturhuset samt det bakomliggande hotellet Sergel Plaza – i dag omstöpt till Downtown Camper – som uppfördes samtidigt.

När Byggindustrin skriver om projektet är det framförallt byggnadens roll som riksdagshus  som lyfts fram snarare än dess funktion som kulturhus. Under rubriken ”Stom-montage i parlamentet” beskrivs monteringen av det 6 000 ton tunga stålskelettet som utgör kulturhuset, teatern och Sergel Plaza. Civilingenjör Åke Lindblad på Byggnadsbolaget Parlamentet redogör detaljerat för processen.

”I kulturhuset formges först och främst den stadsmur som kännetecknade professor Peter Celsings vinnande stadsplaneförslag. /…/ 
I riksdagshusobjektet sätts en provisorisk gräns vid Beridarebansgatan och kulturhuset skall byggas till med den östra halvan senare”, skriver Lindblad.


Logistikfokus

Logistiken är en viktig faktor. Transporterna har förberetts i flera månader med berörda myndigheter.

”Det har förutsatts att lossning av stål- och betongelement huvudsakligen skall ske direkt från bil utan mellanlager.”

Leveranserna av stålstommar och betongelement, som tillverkas på ett flertal olika platser, styrs 
minutiöst. Det finns nio lossningsplatser inne i och vid byggplatsen, och transportvägarna för både leveranser och returer är noggrant detalj-utformade.

”Avrop av leveranser med klockslag för ankomst är noga styrt i planläggningen. Väntplatser vid tillfartsvägarna är förberedda och kan vid behov radiostyras.”

1971 kunde riksdagen flytta in 
i sina provisoriska lokaler då den första etappen av Kulturhuset stod färdig. Resten av anläggningen kunde tas i drift 1974.

Norrmalmsregleringen har fått mycket kritik för sin hårda framfart i Stockholmsbebyggelsen. Men många av byggnaderna som då kom till är i dag ikoniska. När Stadsmuseet i Stockholm 2007 gjorde en kulturhistorisk inventering av Norrmalm var Kulturhuset en av byggnaderna som blev blåmärkta – den högsta klassificeringen med ett kulturvärde som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. I januari i år inleddes en omfattande renovering av byggnaden under Skanskas ledning. Kostnaden beräknas till en miljard kronor.
 

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
https://byggindustrin.se/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Snabbguide till byggbranschens digitalisering

Blir du stressad när kollegerna slänger sig med akronymer som BIM, AR och IoT?
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/snabbguide-till-byggbranschens-digitalisering-28690

Byggarkivet: Ingen dagispanik hos byggarna

1975 var behovet av nya förskolor stort - men byggarnas intresse ljummet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggarkivet-ingen-dagispanik-hos-byggarna-28681

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.