Meny

När stadsbiblioteket var måltavla

När stadsbiblioteket var måltavla

Arkitekt Gunnar Asplunds mästerverk Stockholms stadsbibliotek har överlevt väder och vind i nära 100 år – men också ett terrorattentat, utfört av en bitter tonåring som greps med fickorna fulla av svartkrut.

År 1928 hände det mycket i Sverige. Per Albin Hansson lanserade begreppet ”folkhemmet” i ett tal. Pappersindustrin kantades av bråk mellan arbetsgivare och anställda. Och så firade författaren Selma Lagerlöf sin 70-årsdag.

Men på våren samma år var det också invigning av en byggnad som i dag anses vara höjdpunkten på en nyklassisk epok inom arkitekturen. Stadsbiblioteket i Stockholm som hade ritats av arkitekten Gunnar Asplund, den tidens superstjärna.

Den 24 meter höga rotundan, alltså cylindern, omges av fyra längre, hopkopplade byggnader. Ytterväggarna består av kalkputsade tegelmurar och överst finns en stucklist med hieroglyfliknande motiv: 294 bilder som representerar alla de ämnesområden som samlats i biblioteket.

– Varje bibliotek har en unik atmosfär. Det Gunnar Asplund ritade har en tydlig vördnad för kunskap och litteratur. Avskräckande för vissa, tilltalande för andra, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.

Stockholms stadsbibliotek invigdes våren 1928.
Foto: TT Nyhetsbyrån

Den som beger sig mot huvudentrén från Sveavägen, via trappan, får nästan känslan av att det nu är dags att kliva in i ett tempel. Originalhandtagen föreställde Adam och Eva, men de finns i dag i en glasmonter vid sidoentrén mot Odengatan.

Rotundan, bibliotekets centrala bokhall, är dess hjärta. Här finns 40 000 böcker samlade i de tre varven. De gråvita väggarna ovanför skapar känslan av himmel eller moln. Takhöjden är cirka 24 meter och längst upp finns en rak kupol.

Inspiration till det mönstrade linoleumgolvet i Rotundan fick Gunnar Asplund från marmorgolvet i Pantheon i Rom.

I salarna finns väggmålningar och faner, men det som verkligen sticker ut är barnavdelningen. Där finns några av de finaste konstverken, bland annat takmålningen som visar stjärnhimlen klockan 20.00 den 22 september (Asplunds födelsedag).

– Sagorummet på barnavdelningen är en av mina favoriter, säger Daniel Forsman.

Inte så konstigt, för i det runda rummet med välvda bänkar finns Nils Dardels freskmålning John Blund. Några av figurerna kommer från kända sagor, andra har målaren själv fantiserat fram.

Gunnar Asplund, arkitekt och professor vid Tekniska högskolan som levde 1885–1940

I dag är Stockholms stadsbibliotek inte bara en plats dit besökarna kommer för att låna böcker, studera eller lyssna på inbjudna författare. 

– Det är jättevanligt att utländska turister kommer på besök och vi har också guidade turer, säger Daniel Forsman.

På Tripadvisor har drygt hälften av dem som skrivit recensioner gett biblioteket högsta betyg.

Vad de flesta av besökarna inte vet är att det 1946 var nära att Gunnar Asplunds fina byggnad flög i luften – i ett terrordåd.

Tidigare samma år hade Erland och hans två kompisar hittat varandra via ett gemensamt intresse för kemiska experiment. Vid den här tiden fanns inga CSN-lån och ingen av killarna kom från familjer som hade råd att betala en universitetsutbildning. Och det här tyckte ungdomarna att samhället skulle få sota för.

Från våren 1946 och fram till nyårsafton samma år utförde de åtta sprängdåd runt om i Stockholm. Att ingen förlorade livet är ett mirakel. Även om killarna inte var ute efter att döda någon utsatte de många stockholmare för livsfara.

75 kilo sprängämne

Våren 1946 bröt de sig in i 40 olika förråd och kom på så sätt över 75 kilo sprängämne och 5 000 tändhattar. Efter sommarlovet hade de fått mersmak och cyklade tio kilometer från staden till Fittja, utanför Stockholm. Där hade Svenska Nitroglycerinbolaget ett rejält förråd. Killarna stal allt de orkade bära med sig. Men i brådskan tappade Erland ut ett helt paket tändhattar på golvet och var nära att spränga dem alla tre i luften. 

Nu satt de inne med en riktig guldgruva: 265 kilo dynamit, nästan ett halvt ton nitrolit (ett annat sprängämne), 7 500 tändhattar och åtskilliga meter stubintråd.

Efter några sprängningar började både stockholmare och journalister förstå att de hängde ihop. Medierna trodde att en ensam galning låg bakom och döpte honom till ”Sabbatssabotören”. Varför? Jo, för att sprängattackerna saboterade den judiska vilodagen som infaller på lördagar. Lite märkligt eftersom sprängningarna faktiskt inträffade sent på söndagskvällarna, men journalisterna var så förtjusta i sitt smeknamn att de inte brydde sig om sådana detaljer.

Det killarna egentligen tycks ha gått i gång mest på var uppståndelsen. De återvände till platserna för att ta del av förödelsen. En gång blev de till och med intervjuade av en journalist.

De pratade flera gånger om att de skulle sluta, innan någon råkade riktigt illa ut. Men de kunde inte. Framför allt Erland betedde sig som en missbrukare som fortsatte, nästan mot sin vilja.

I november 1946 slog han, på egen hand och utan sina kompisar, till mot Centralstationen i Stockholm. Han använde nio kilo dynamit, som gömts i en resväska.

– Folk sprang som yra höns och det blev ett väldigt väsen, berättade han senare för domstolen.

Polisen växlade upp jakten

När det närmade sig jul började stockholmarna tröttna på att leva i skräck. Polisen hade vid det här laget växlat upp jakten. ”Sabbatssabotören” skulle åka fast till varje pris.

Julen blev lugn, men den 29 december smällde det på Blasieholmen. Farbror blå ryckte ut direkt, men ingen hade sett Erland.

Han började omedelbart planera nästa dåd. Erland bestämde sig för att slå till mot ett ställe där han många gånger hade suttit och pluggat: Stadsbiblioteket.

Nyårsafton 1946 skulle det smälla. Sin vana trogen lyckades Erland, mitt bland nyårsfirande stockholmare, placera ut de tre laddningarna utan att någon fattade misstankar.

Efteråt kunde Erland inte låta bli att nosa runt på platsen, tillsammans med nyårsfirande stockholmare. För att få en bra blick över rökutvecklingen tände han en tändsticka.

Det här noterades av köpmannen Edvin Björk, som rusat till platsen efter att ha hört smällarna. Vem tänder en tändsticka efter att en bomb smällt av? Det verkade misstänkt, så Björk tipsade en polis.

– Den där var först på platsen, sa köpmannen och pekade på Erland.

Polisen grep honom direkt.

Bombningen av Stockholms stadsbibliotek var ett av flera bombdåd som utfördes i huvudstaden strax efter kriget.

Innehållet i Erlands fickor var avslöjande. Där fanns nio dynamitgubbar, 100 tändhattar och svartkrut.

”Sabbatssabotören” var gripen och stockholmarna kunde nu andas ut.

Snart åkte även de två kompisarna fast, och alla tre ställdes inför rätta. Men de hade svårt att förklara varför de hade sprängt.

– Jag ville ut och röra på mig, förklarade Erland.

Alla tre dömdes till straffarbete. Tiden i fängelse använde Erland till att studera och efter muck blev han ingenjör. 

Fler sprängningar blev det inte, varken mot Stadsbiblioteket eller mot någon annan byggnad. Att killarna i fortsättningen skulle leva laglydigt gjorde en av Erlands kompisar klart redan under rättegången, då han sa:

– När jag kommer ut ska jag aldrig göra pappa och mamma ledsna mer.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Otippad trio bakom nytt hissystem

Vill revolutionera sättet att bygga in i hissar i gamla hus med enbart trappor.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/otippad-trio-bakom-nytt-hissystem-29172

LISTA: Här är de svenska uppfinningarna som bygger världen

Sverige är ett litet land, men vår uppfinnings­rikedom lämnar avtryck världen över.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/lista-har-ar-de-svenska-uppfinningarna-som-bygger-varlden-29144

"Jag känner mig bekväm med att bygga hus i dag"

Pether Fredholm ledde JSB från haltande byggservice­företag till nationell byggkoncern.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-kanner-mig-bekvam-med-att-bygga-hus-i-dag-29143

Språket utmanar utländska byggare

Bygg i topp bland utländsk arbetskraft.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/spraket-utmanar-utlandska-byggare-29041

Med mobilen som verktyg

Entreprenörsduo vill hjälpa byggare att hålla reda på maskiner och verktyg
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/med-mobilen-som-verktyg-29045

Hon är branschens bråkigaste bygg-vd

Orädd, rättfram och högljudd har hon utmanat och ruskat om branschen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ar-branschens-brakigaste-bygg-vd-28977

Hyperloop – en 1700-talsidé på experimentstadiet

Professorn reder ut hyperloopens historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hyperloop-en-1700-talside-pa-experimentstadiet-28959

Nu digitaliseras byggbranschen: Därför är smarta lås framtiden

Annons.
Infobrics nya smartlås röjer undan alla problem med nyckelhantering på ett bygge.
https://byggindustrin.se/sponsrat/infobric/nu-digitaliseras-byggbranschen-darfor-ar-smarta-las-framtiden-29189

”Arkitektur ska skapa en upplevelse”

Avgående vd Johanna Ferlin berättar om tiden på Tengbom.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/arkitektur-ska-skapa-en-upplevelse-28962

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.