Meny

Morötter gjorde länkbygget starkt

Morötter gjorde länkbygget starkt

Geotekniska problem och oväntade markföroreningar har Skanska brottats med i samband med bygget av Östra Länken i Linköping. Positiv dialog med beställaren och morot i stället för piska har medfört att bra slutresultat. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2014.

Projekt Östra Länken i Linköping inleddes med ett upptaktsmöte där spelreglerna fastställdes. Det avslutades med att projektledningen samlades för att diskutera vad som gått bra och mindre bra i projektet. Det handlar om den 2,7 kilometer långa trafikleden som byggts av Skanska på generalentreprenad och med Linköping och Trafikverket som beställare.

De sex budorden, som spikades vid upptaktsmötet, har legat som en röd tråd genom hela projektet och har bidragit till engagemang och delaktighet från alla parter. Snabba beslut, ärlighet och respekt, fokus på lösningar och förbud mot gnissel är några ledord.

– Budorden har bidragit till det fina arbetsklimatet vi haft. Inga dispyter med beställaren och problem har lösts i samförstånd, säger projektchef Stefan Jonsson, Skanska, som gärna hade jobbat ett bra tag till med projektet.

Östra Länken i Linköping har varit på kommunens agenda i säkerligen 40 år. Men pengar har alltid saknats. 1987 inleddes en projektering som aldrig fullföljdes. Nu får Linköpingsborna en efterlängtad delsträcka i en kommande ringled runt staden. Av sträckans knappt tre kilometer är merparten nyproduktion. Resten är om- och tillbyggnad av befintliga vägar.

Utöver vägbanan har projektet omfattat tre rondeller, tre broar, sex gångtunnlar och en damm som dels utnyttjas som fördröjningsmagasin, dels som uppsamlingsplats för farligt material i händelse av en tankbilsolycka. Dammen ger också trafikanterna ett välkommet vattenblänk.

Sträckningen, som går mellan Braskens bro och Torvinge, passerar förbi Saabs tidigare flygplansfabrik och genom gammal industrimark. Vissa markpartier var därför fulla med kreosot, diesel och olja.

– Vid Braskens bro lät vi gräva tretton kontrollpunkter varav bara en innehöll förorenad mark. När sedan arbetet inleddes visade det sig att stora delar av markområdet var förorenat. Det visar hur svårt det är att i förväg avgöra markens beskaffenhet, säger projektledare Kjell Ivung, Linköpings kommun.

Östra Länken byggs på gammal sjöbotten och lera och markförhållandena var sämre än vad som kunde förutses. Den var så dålig att murar och tunnlar riskerade att ”rotera” och fick därför projekteras om. Snabbt uppstod också frågan hur marken skulle stabiliseras. De geotekniska problemen krävde åtgärder som grundvattensänkning, spontlådor och förstärkta ledningsbäddar. I stället för att använda bergkross som fyllnadsmaterial på vissa partier ersattes denna av återvunnet krossat glas, som har förädlats bland annat genom upphettning. Det är en för Sverige relativt ovanlig metod, som ger bra packningsgrad och mindre tung jord.

Tillfälliga trafiklösningar var ytterligare ett problem vid byggandet av Östra Länken. Trafikströmningen är runt 26 000 bilar per dygn. Skanska lyckades med konststycket att trots omledningar och provisoriska lösningar få trafiken att flyta relativt normalt utan större trafikstörningar. Nyckeln till konceptet heter planering och premiering.

Kjell Ivung kom på idén att i stället för att straffa Skanska med vite vid trafikstörningar, skulle Skanska få en bonus och man lyckades hålla ett jämnt trafikflöde.

– Detta sporrade oss att tänka till. De tillfälliga cirkulationsplatserna och vägarnas väl tilltagna dimensioner belades med asfalt i stället för grus, vilket höll potthålen borta. Tack vare dessa åtgärder flöt trafiken bra. Som tack fick vi 500 000 kronor av kommunen, säger regionchef Peter Niskas, Skanska, och tillägger:

– Kommunen har agerat exemplariskt. I stället för en piska gav de oss en morot.

Ytterligare en morot var att beställaren i förfrågningsunderlaget angav att entreprenören skulle få någon form av stimulans om miljövänliga maskiner och fordon användes.

– Bonusen kunde variera beroende på hur bra maskinerna och fordonen var ur miljösynpunkt. För Östra Länken betalade vi ut 1,7 miljoner i bonus, säger Kjell Ivung.

I hela projektet har målet varit att finna billigare och bättre lösningar där det varit möjligt. Skanska föreslog till exempel prefabricerade stödmurar i stället för de platsgjutna som var föreskrivna, bytte vattenledningar av stål mot plast och återanvände uppriven asfalt som överbyggnadsmaterial. Detta är några exempel på förbilligande åtgärder. En annan åtgärd var att minska schaktnivån för två cirkulationsplatser. I stället höjdes de, vilket sparade pengar och kommer att minska framtida problem.

– Vi hittade ett 80-tal punkter som kunde utföras billigare. På det sparade vi åtta miljoner kronor, pengar som vi delar med beställaren, säger Stefan Jansson.

Tidsmässigt har projektet gått enligt planerna. I maj skedde invigningen som planerat trots att Skanska under resans gång fått tilläggsbeställningar.

– Vi har klarat dessa extra uppdrag inom den ursprungliga tidplanen tack vare god planering, säger Stefan Jonsson.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Östra länken i Linköping i korthet

Längd: 2,7 kilometer.

Kostnad: Cirka 300 miljoner kronor.

Beställare: Linköpings kommun och Trafikverket.

Konstruktör/gestaltning: Tyréns.

Generalentreprenör: Skanska.

Schakt: Schakt och transport.

El, fjärrvärme, VA: Tekniska verken.

Belysning: Vallacom.

Spårentreprenad: Structon.

Räcken: Varmförzinkning.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2014, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Med mobilen som verktyg

Entreprenörsduo vill hjälpa byggare att hålla reda på maskiner och verktyg
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/med-mobilen-som-verktyg-29045

När stadsbiblioteket var måltavla

Stockholmsbyggnaden utsatt av bitter tonåring med fickorna fulla av svartkrut.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nar-stadsbiblioteket-var-maltavla-29046

Hon är branschens bråkigaste bygg-vd

Orädd, rättfram och högljudd har hon utmanat och ruskat om branschen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ar-branschens-brakigaste-bygg-vd-28977

Hyperloop – en 1700-talsidé på experimentstadiet

Professorn reder ut hyperloopens historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hyperloop-en-1700-talside-pa-experimentstadiet-28959

”Arkitektur ska skapa en upplevelse”

Avgående vd Johanna Ferlin berättar om tiden på Tengbom.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/arkitektur-ska-skapa-en-upplevelse-28962

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
https://byggindustrin.se/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.