Meny
  • Abba-museets fasad är av korslimmat massivträ av gran och byggnaden är terrasserad för att inte se så voluminös ut. Foto: Åke Gunnarsson/VUE

Mamma mia vilken svår väg till färdigt museum

Mamma mia vilken svår väg till färdigt museum

Abba-museet på Djurgården i Stockholm både berör och upprör. Resan från tomtköp till färdigställande har därför varit lång och tålamodskrävande och har kantats av över­klaganden och tidspress. Nu nomineras museet till Årets Bygge 2014.

Fastigheten Lindgården på Djurgården var förr ett populärt tillhåll med sin sommarrestaurang och nattklubb. Men när verksamheten upphörde började huset förfalla, till sist var det rivningsmoget. Många aktörer hade under årens lopp kastat lystna blickar på den attraktiva fastigheten men ingen fick köpa.

2007 fick Arcona möjlighet att förvärva tomträtten efter det att tidigare tomträttsägaren låtit byggnaden stå tom i över 15 år. Den nya bebyggelsen projekterades under planarbetet i nära samarbete med Stockholms stad. Förutsättningen var att produktionen och slutprodukten skedde inom Nationalstadsparkens ramar. Bebyggelser inom Nationalstadsparken lyder under det så kallade Riksintresset. Den bebyggelse och miljö som finns inom ett sådant område har särskilt nationellt kultur- och miljöintresse.

Många var inblandade innan ett förslag kunde presenteras: Djurgårdsförvaltningen, Stadsmuseet, Stadsbyggnadskontoret, Skönhetsrådet. Då visste Arcona inte riktigt innehållet i den blivande byggnaden, inte heller vilken eller vilka hyresgästerna skulle bli. Flera spår fanns varav Abba-museum var ett. Den första detaljplanen med en glasad byggnad godkändes av staden men överklagades av Länsstyrelsen med motiveringen att byggnadens fasad kan skada Riksintresset.

– Vi var tillbaka på gå. Alla resurser måste nu sättas in för att ta fram en ny detaljplan. Två detaljplaner på fyra år inklusive överklaganden, det är jobbigt att genomföra. Men samarbetet med alla aktörer var fantastiskt, säger Björn Lindahl, vd på Arcona Concept.

I den nya detaljplanen hade den glasade fasaden med sitt lekfulla uttryck bytts ut mot en klassisk, stilren byggnad i korslimmat massivträ av gran, terrasserad för att inte se så voluminös ut. Arkitekt är Johan Celsing, som i utformningen inspirerats av områdets historiska, marina verkstadsmiljö.

I samma veva, 2011, blev det klart med de blivande hyresgästerna Svenska Musik­skattens Hus och Melody Hotel, som driver hotell med 49 rum och restaurang. Med Svenska Musikskattens Hus skrevs avtal om en utställningslokal för ett Abba-museum. Lokalerna skulle även inrymma svenska populärmusikens historia och ett Swedish Hall of Fame.

– Under hela processen var projektet under lupp och upprörde och berörde både privatpersoner och intresseorganisationer, berättar Björn Lindahl.

Läget på Djurgården är unikt och det är länge sedan någon nyproduktion skedde i Nationalstadsparken. Det var inte helt lätt för Arcona Concept att genomföra projektet rent tekniskt med bostäder på ena sidan, kulturbyggnader som grannar, bara några meter till ett körfält och Djurgårdsvägens spårvagnsspår och nöjespalatset Cirkus mitt emot. Dessutom var tidspressen stor. Datum för invigning av Abbautställningen var spikat och fick under inga villkor rubbas.

– Det var en utmaning att få ihop allt på kort tid. Inget fick gå fel i produktionen. Logistiken var en knäcknöt. Men tack vare fint samarbete med underentreprenör och platsledning har vi lyckats, säger projektledare och installationssamordnare Hoshiar Dedkanlou.

Huset är fyra våningsplan högt över mark och 11 meter ner i berget. Det innebär att det lägsta planet ligger sex meter under grundvattennivån. Att utföra grunden krävde kvarsittande stålform och en absolut vattentät grundkonstruktion som är förankrad i berget och förhindrar att betongplattan flyter upp.

– Grunden blev komplicerad tekniskt sett. Den krävde försiktig sprängning och massorna kunde bara tas ut från ett håll och det var mot spårvagnsspåren. En annan komplikation var placeringen av byggkranen. Den enda plats den kunde stå på var mitt på tomten vilket innebar att vi fick bygga runt kranen, säger Björn Lindahl.

Utställningsytan är lika stor som tomtens 1 500 kvadratmeter och kräver absolut mörker utan dagsljusinsläpp för att inte utställningsföremålen ska ta skada. Ovanför utställningen finns utrymmen för spelningar och events.

Utställningen är extremt interaktiv med påkostade installationer för ljud, ljus och bild som kräver hög takhöjd. Installationerna för vatten, fjärrvärme och kyla behövde stort utrymme, men de fick inte synas på taket. För att lösa detta är alla rör, ledningar och kanaler förlagda i ett rymligt teknikrum i källaren.

Att gå runt i utställningen är som att förflytta sig långt tillbaka i tiden. Samtidigt är nutiden tätt inpå. Besökarna kan lyssna på Zarah Leander, Karl-Gerhard och en ungdomlig Evert Taube och få ta del av en otrolig musikskatt ända från 1920-talet fram till våra dagar. Agnetas och Fridas sminkloge, Abbas helikopter, mixerbordet, kontoret där Stickan Andersson hade sitt revir, Polarstudion är exempel på miljöer som visas. Lägg därtill möjlighet att få sjunga med Abba, dansa till deras musik och ta med en video hem. Det bör locka många besökare.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Abba-museet i korthet

Byggherre/ägare: Rotaria Invest genom Arcona.

Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor.

Konstruktör: KE Gruppen.

Entreprenör: Arcona Concept.

Stål och betong: Smederna.

Installation: Exengo.

Balkonger/fönsterpartier: Lönsboda Snickerier.

Träbeklädnad: Stora Enso.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2014, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Med mobilen som verktyg

Entreprenörsduo vill hjälpa byggare att hålla reda på maskiner och verktyg
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/med-mobilen-som-verktyg-29045

När stadsbiblioteket var måltavla

Stockholmsbyggnaden utsatt av bitter tonåring med fickorna fulla av svartkrut.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nar-stadsbiblioteket-var-maltavla-29046

Hon är branschens bråkigaste bygg-vd

Orädd, rättfram och högljudd har hon utmanat och ruskat om branschen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ar-branschens-brakigaste-bygg-vd-28977

Hyperloop – en 1700-talsidé på experimentstadiet

Professorn reder ut hyperloopens historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hyperloop-en-1700-talside-pa-experimentstadiet-28959

”Arkitektur ska skapa en upplevelse”

Avgående vd Johanna Ferlin berättar om tiden på Tengbom.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/arkitektur-ska-skapa-en-upplevelse-28962

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
https://byggindustrin.se/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.