Meny

Klistermärket som räddar bygget

Klistermärket som räddar bygget

Inget ont som inte har något gott med sig. Det gamla ordspråket verkar stämma, i alla fall när det gäller fadäsen med enstegstätade fasader. Ur byggarnas miss föddes Invisense. Deras lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.

Hammarby sjöstad i Stockholm var ett av flera områden som fick bära hundhuvudet när skandalen med de enstegstätade fasaderna briserade. Många nybyggda hus drabbades av fuktskador. Det var i kölvattnet av problemen i Hammarby sjöstad som Lars Gutwasser på Peab, numera pensionär, fördjupade sina kontakter med professor Magnus Berggren och hans forskarteam i Linköping. Magnus Berggrens specialitet är tryckt elektronik.

– Lars frågade om Magnus kunde ta fram en fuktsensor, han ville ha den tunn och batterilös, så att den kunde byggas in i väggen, berättar Björn Garplind, vd på Invisense.

I dag tillverkar och säljer Invisense just en sådan sensor. Den är lövtunn, cirka 8 gånger 6 centimeter, och fästs som ett enkelt klistermärke.

Invisenses affärsmodell är tredelad. En del är själva sensorn. Den kan till exempel placeras i fasaden eller innanför tätskiktet i ett våtrum. Genom att placera sensorer på strategiskt valda platser i samband med renovering eller nybyggnation kan fastighetsägare och entreprenörer förvissa sig om att konstruktionen håller måttet, utan att behöva göra fysisk åverkan.

– De allra flesta skador i våtrum uppstår inom ett år från installationen, som en följd av felaktigt utförande. Men problemen upptäcks oftast inte förrän långt senare när skadan är utbredd och alla garantier gått ut, säger Björn Garplind.

Invisense fuktskanner används för att läsa av sensorerna.

Här kommer del två i affärsmodellen in: en skanner som läser av fuktsensorn. 

– Vi tänker oss att våra kunder mäter en första gång ett par månader efter att fuktsensorn installerats för att få ett utgångsvärde, och nästa gång innan tvåårsgarantin gått ut. Sedan kan det vara lämpligt att läsa av värdena i samband med byte av hyresgäst eller inför försäljning, när man ändå gör en besiktning av fastigheten, säger Björn Garplind.

Den tredje delen i affärsmodellen är ett molnbaserat administrationssystem. Fuktskannern skickar mätvärdena till molnet där användaren kan följa förändringar över tid samt ta ut statistik och rapporter.

Det molnbaserade administrationssystemet är en hörnsten i Invisense affärsmodell.
Det tog många år att komma från Lars Gutwassers förfrågan till färdig produkt. Magnus Berggren och hans forskarkollegor var klara med grundforskningen 2009. Då hade de bevisat tesen. Det gick att skapa en passiv sensor, utan batterier, med tryckt elektronik, som mätte den relativa fuktigheten. När forskningsresultaten skulle paketeras till en produkt finansierade forskningsinstitutet Acreo, som numera är en del av Rise, fortsatt forskning. Invisenses vd Björn Garplind kom in i bilden 2013.

– Jag känner Magnus Berggren privat. Det var så jag blev inblandad. Jag är säljare, jag har jobbat i alltifrån livsmedelsbranschen till IT-branschen, men jag är ingen tekniker. Därför frågade jag Anders om han ville vara med, och det ville han, säger Björn Garplind.

Anders Friberg, i dag teknikchef på Invisense, hade 30 år på ett grafiskt tillverkningsföretag i bagaget. Han hade börjat som lärling och arbetat sig uppåt på företaget, som tillverkade kreditkort, patientkort och andra avancerade tryckprodukter.

– Sedan blev företaget uppköpt och tillverkningen flyttade till Kina. Invisense passade mig som handen i handsken. Jag har varit med i så många konstiga tryckprocesser, säger han.

Både Björn Garplind och Anders Friberg gick in med egna pengar i företaget. I dag äger de tillsammans drygt 50 procent. Forskarna som först utvecklade tekniken äger 25 procent och resten ägs av externa investerare, bland annat Almi Invest.

Men bollen hann knappt komma i rullning innan den stannade av igen. Den tryckta fuktsensorn visade sig vara svår att kommersialisera. Dels krävde prototypen nio trycksteg, vilket blir kostsamt, och dels var en av färgerna som ingick cancerogen.

– Därför beslutade vi oss för att ta en paus 2015. Sedan kom fysikern Jan Strandberg in i projektet tack vare Rise. Han sa: ”Det där kommer inte att gå, men gör så här i stället.” Det var samma princip men med andra material som gjorde att vi fick färre trycksteg och slapp den cancerogena färgen, säger Anders Friberg.

Sensorn består av tre material: konduktivt silver, plast av typen polyimid och koppar.

Sensorn som nu finns på marknaden består av tre lager material. Det vita är konduktivt silver, det bruna är plast av typen polyimid och det kopparfärgade är just koppar. Materialen trycks i ett mönster som bildar en elektromagnetisk svängningskrets, det vill säga en kondensator och en spole. Kretsen ligger passivt och väntar, tills någon placerar fuktskannern i närheten. Skannern alstrar ett elektromagnetiskt fält och kretsen absorberar då en del av energin från fältet, som börjar flöda fram och tillbaka mellan kondensatorn och spolen. Hur mycket energi kretsen absorberar beror på vilken frekvens det elektromagnetiska fältet har. Vid en viss frekvens, kretsens så kallade resonansfrekvens, absorberar den mycket mer energi än vid andra frekvenser. Vad resonansfrekvensen är påverkas bland annat av kondensatorns kapacitans – förmåga att lagra energi. Finessen med sensorn är att plasten som används som isolering runt kretsen absorberar vatten. Ju fuktigare omgivning, desto mer vatten tränger in. Vattenmolekylerna påverkar kondensatorns kapacitans och därmed också kretsens resonansfrekvens. Genom att svepa över ett större frekvensområde och notera vid vilken frekvens kretsen absorberar mest energi kan fuktskannern identifiera resonansfrekvensen. Sedan kan den översätta resonansfrekvensen till en relativ fuktighet. 

I juni 2016 hade Invisense en fungerande affärsmodell och startkapital. Björn Garplind och Anders Friberg sa upp sig från sina jobb och satsade fullt ut på företaget.

– När vi väl hade produkten på plats var vår känsla att ”det här blir lätt”. Alla vi pratat med var positiva och vi såg vilken nytta vår produkt kan göra, säger Björn -Garplind.

Men riktigt så enkelt gick det inte. Björn Garplind upplever varken byggbranschen, fastighetsbranschen eller försäkringsbranschen, de tre branscher som Invisense vill få fäste i, som direkt snabbfotade.

– Så fort det krävs ett förändrat arbetssätt så tar det emot. Vi har fått ligga i. Jag tror vi har ringt alla fastighetsbolag i Sverige minst tre gånger, säger han.

Björn Garplind, vd på Invisense.

Men nu har det börjat lossna för Invisense. I våras fick de ett viktigt erkännande, då de belönades med Nordbyggs Guldmedalj för bästa produktnyhet. Totalt finns cirka 150 000 av Invisenses sensorer inbyggda i hus i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Flest finns i Sverige, cirka 120 000. Samtidigt har Invisense en tillverkningskapacitet på flera miljoner sensorer i månaden. Siktet är inställt på snabb expansion. I dag är omsättningen cirka 6 miljoner. Målet är att ha över 200 miljoner i omsättning inom fem år.

– I dag är vi fyra anställda. Om vi växer som planerat så kanske vi har femdubblat styrkan inom fem år, säger Björn Garplind.

Invisenses första kund var en bostadsrättsförening i Järfälla i nordvästra Stockholm. Huset var byggt med enstegstätade fasader och föreningen monterade in sensorer i samband med fuktsaneringen. Sedan dess har både privatpersoner, fastighetsbolag och entreprenörer använt sig av de nya sensorerna. För en privat kund är merkostnaden för att installera sensorer i samband med till exempel en badrumsrenovering ungefär 5 000 kronor. En byggherre som monterar Invisenses sensorer i ett flerbostadshus kan räkna med en merkostnad på ett par tusen kronor per badrum.

Invisense tror att sensorerna kan ha samma livslängd som husen de byggs in i, men eftersom tekniken är så ny har det inte satts på prov.

– Råkar du sätta en spik genom sensorn dödar du kretsen. Men utan yttre åverkan fortsätter de fungera i årtionden. Vi har testat sensorerna i fuktkammare i cykler som motsvarar cirka 20 år utan att se någon ålderspåverkan, säger Björn Garplind.

Fastighetsbolaget Lundbergs är en av dem som ser nyttan med Invisenses fuktsensorer. De monterar nu sensorer i samtliga om- och nybyggadsprojekt. Enligt Lundbergs är sensorerna ett verktyg för att se att entreprenörerna som de anlitar håller den kvalitet som de lovar samt ett sätt att upptäcka fuktproblematik i ett tidigt skede. 

Det finns mycket pengar att spara för den som kan förhindra fuktskador, eller upptäcka dem i tid. Enligt en rapport från Boverket från december 2018 kan de fastig-hetsekonomiska kostnaderna till följd av fel, brister och skador i byggsektorn uppgå till 111 miljarder kronor per år. Samma rapport konstaterar att inträngande eller läckande vatten är den vanligaste orsaken till fel.

Anders Friberg, teknikchef på Invisense.

I dagsläget sker Invisenses tillverkning i Danmark.

– Vi är lite gammaldags, vi tror på mänsklig kontakt och att värna om Östergötland. Det finns inte på kartan att vi skulle flytta vår tillverkning till Asien, säger Anders Friberg.

Tvärtom undersöker Invisense möjligheten att flytta tillverkningen till Sverige, närmare bestämt till Östergötland. Där föddes Invisense och där bor och verkar både Anders Friberg och Björn Garplind.

– I början tillverkade vi i en fabrik i Sverige. Men det fungerade tyvärr inte helt. Då tog jag kontakt med en fabrik i Danmark som jag känner till sedan tidigare, de är väldigt kompetenta, men nu finns ett nybildat företag här i Östergötland som vi har startat ett samarbete med för att om möjligt kunna flytta produktionen närmare oss, säger Anders Friberg.

Viljan att ha produktionen i hembygden är mer än ett ideologiskt ställningstagande.

– Att kunna åka dit på 15–30 minuter i stället för att behöva lägga flera dagar på att åka till Danmark skulle underlätta enormt. Produktutvecklingen skulle gå mycket snabbare, det finns ett stort värde i det, säger Anders Friberg.

Produktutvecklingen pågår nämligen för fullt. Senare i höst ska de lansera en ny variant av sin fuktsensor, anpassad för att mäta fukten i gjuten betong, för att avgöra när den härdat klart. 

– Det blir både billigare och snabbare att använda våra sensorer än att använda de traditionella metoderna, säger Björn Garplind.

Fuktskador i anslutning till golvbrunnar är vanliga. Genom att placera fuktsensorer innanför ­tätskiktet kan man upptäcka eventuella problem i ett tidigt skede.

Utöver den nya betongsensorn har Invisense en lång rad samarbetspartners som hittat nya användningsområden för sensorerna. 

– Det är så vi vill ha det. Vi kan inte se alla användningsområden själva, utan hoppas att andra ska vilja vara lite kreativa, säger Björn Garplind.

Ett exempel är det norska företaget Wopas som tillverkar miljövänliga telefonstolpar genom att trä plast över en torkad trästolpe. De använder sensorerna för att försäkra sina kunder om att trästolpen inte blir fuktskadad och riskerar att ruttna. Ett annat exempel är företaget SLD Europe som har verksamhet i 15 länder i Europa. De har bland annat en tjänst där de installerar en variant av sensorerna i platta tak för att upptäcka otätheter. Det finns också exempel på samarbetspartners som utvecklar byggprodukter, XPS-skivor bland annat, med inbyggda sensorer, och i höst ska Saint Gobain lansera ett våtrumskit som innehåller sensorer från Invisense. 

Invisense har i dag två svenska patent och har sökt om patent i USA, Kina och Europa. De finns ingen motsvarande produkt på marknaden i dag, utan konkurrenterna är i första hand traditionella mätmetoder som kräver håltagning. Det finns också fuktmätare baserade på RFID-teknik, samma teknik som finns i nyckeltaggar bland annat. De kan byggas in i väggar men har andra begränsningar. De ger utslag vid en viss fuktighet och är sedan förbrukade.

– Vi hoppas att det ska komma konkurrenter med produkter som är likvärdiga våra. Det är hälsosamt med konkurrens. Dessutom skulle det hjälpa till att sprida tekniken. Jag tror verkligen på det här, jag tror att det kan bli standard att montera fuktsensorer på utsatta platser i framtiden, säger Björn Garplind.

Kort om Invisense Grundare

Björn Garplind

Familj: Fru och tre vuxna barn.

Bor: I Linköping.

Karriär: Har arbetat som säljare hela livet, i alltifrån livsmedelsindustrin till IT-branschen. I dag vd på Invisense.

Hobby: ”Jobbet är min hobby! Men jag tycker om att jaga och snickra på sommarstugan. Jag har också byggt ett gästhus i lösvirke utan ritningar. Det blev jättebra. Och knökfullt med fuktsensorer.” 

Anders Friberg

Familj: Fru, tre barn och hund.

Bor: I Motala.

Karriär: Började som lärling på ett grafiskt tillverkningsföretag. Han blev kvar i 30 år och arbetade sig uppåt inom företaget. I dag är han teknikchef på Invisense.

Hobby: ”Jag tycker om att laga mat, att sätta ihop smaker till en hel trerättersmåltid och avnjuta den med familjen och nära vänner. Att resa är också ett stort intresse, nu senast var jag i Thailand och Kambodja.” 

Enstegstätade Fasader i korthet
  • Traditionellt konstrueras putsade fasader med en luft- och dräneringsspalt.
  • På 1990-talet började svenska byggföretag putsa direkt på isoleringen, som i sin tur satt utanpå stommen, utan luftspalt. 
  • Trots att risken för inträngande fukt och mögelskador i enstegstätade konstruktioner uppmärksammades i USA och Kanada redan på 1980-talet fortsatte svenska byggare använda metoden långt in på 2000-talet. 
  • Totalt byggdes tiotusentals hus med enstegstätade fasader i Sverige. 
  • Hur mycket det redan kostat att rätta till felen, och hur mycket framtida reparationer kommer att kosta, är svårt att överblicka, men det handlar om miljardbelopp. 

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
https://byggindustrin.se/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.