Meny
  • Paxymer blandar flamskyddet med en liten mängd plast. Det bildar en så kallad masterbatch, små plastpellets, med hög koncentration av flamskydd. Kunden blandar sedan i lämplig mängd av masterbatchen i samband med tillverkningen av sin produkt.
    Foto: Elin Bennewitz

Giftfria installationer med Svensk uppfinning

Giftfria installationer med Svensk uppfinning

Ett miljövänligt och giftfritt flamskydd som kan ersätta de hormonstörande, bromerade flamskydden. Låter det som en given storsäljare i miljömedvetna Sverige? Kanske, men hittills har den svenska uppfinningen haft lättare att få fäste på andra marknader.

Efter tio års idogt arbete står det lilla familjeföretaget Paxymer inför det stora genombrottet. Från en omsättning på knappt 4 miljoner kronor i år pekar prognoserna mot en omsättning på cirka 40 miljoner kronor nästa år.

– Vi har fått schwung i tillväxten nu, säger vd Amit Paul.

Men det är inte försäljningen på hemmamarknaden i Sverige som tagit fart, intresset är större utomlands.

Det Paxymer erbjuder är ett miljövänligt flamskydd för plast. Produkten bär samma namn som företaget och kan ersätta traditionella flamskyddsmedel baserade på halogener, en grupp giftiga grundämnen där bland annat brom ingår. Riskerna med så kallade bromerade flamskyddsmedel har varit kända länge. Bland annat stör de hormonbalansen hos människor och andra däggdjur. Några sorter är numera helt förbjuda, medan andra ännu används flitigt.

”Våra kunder i Europa rullar ut produkterna med Paxymer som premiumprodukter. Det är projekt med höga miljö­ambitioner som väljer dem”, säger Amit Paul, vd på Paxymer.
Foto: Elin Bennewitz

I våras fick Paxymer en miljonorder från en av de stora tillverkarna av kabelrör, så kallade VP-rör. Rören säljs i dag i Belgien. En annan producent som valt Paxymer som flamskydd säljer optiska kabelskyddsrör i Danmark och Tyskland. En tredje tillverkar lampkontakter. Tillämpningsmöjligheterna på installationssidan – där inte bara kabelrör och kanaler, utan även eldosor, strömbrytare och annat måste klara standardiserade brandtest – är många. Men i dagsläget finns inga sådana produkter med Paxymer som flamskydd att köpa i Sverige. De traditionella flamskyddsmedlen dominerar.

– Vi jobbar på det, som det heter. Den svenska marknaden är speciellt hårt konkurrensutsatt. Flera spelare, som Uponor, har valt att helt släppa segmentet trots att man har det i andra delar av världen, säger Amit Paul.

Utöver storordern från tillverkaren av VP-rören har Paxymer flera andra pågående samarbeten där projekten är nära att gå i lås. Ett exempel är en stor europeisk producent av fasadplattor som planerar lanseringen av en ny produkt inom kort.

– Det här handlar om en enorm volym. De säljer cirka 50 000 ton material per år. Ambitionen är att den nya fasadplattan ska finnas ute på marknaden inom 11–12 månader, säger Amit Paul.

Jämförbar prisnivå

Den nya fasadplattan har utvecklats med fokus på miljön – den ska vara giftfri och ha lågt koldioxidavtryck. 

– Det är precis en sådan situation där vi har ett case, när kunden redan har bestämt sig för att välja bort gifter och satsa på miljövänligare alternativ. Vi är billigare än andra miljövänliga flamskydd på marknaden, säger Amit Paul.

Prisnivån för Paxymer och traditionella halogenbaserade flamskydd är jämförbar. Trots det upplever Amit Paul att det är svårt att få företag att ta steget till att byta ut de traditionella flamskydden.

– Det krävs en beteendeförändring, delvis i tillverkningsprocessen och kanske även hos den som arbetar med installationerna på bygget. Produkten kan se lite annorlunda ut, kanske lukta lite annorlunda. Objektivt sett är det små saker men som producent vill man inte riskera en fungerande affärsmodell, säger Amit Paul.

I ett annat projekt samarbetar Paxymer med en arkitektfirma som utvecklat en fasadlösning baserad på avfall från ett globalt företag inom livsmedelssektorn.

– Det är ett spännande projekt som jag ser fram emot att kunna berätta mer om, men just nu kan jag inte avslöja några detaljer. Vi hoppas att produkten ska bli klar för lansering under hösten, säger Amit Paul.

Installationer på efterkälken

Amit Paul ser fram emot lanseringen av de två fasadprodukterna. Han tror att medvetenheten kring miljöfrågorna är större i det segmentet än när det gäller kabelrör och annat på installationssidan, och att det därför blir lättare att ta marknadsandelar.

– Tittar man på miljöavdelningarna hos byggföretagen och fastighetsägarna så ser man att de har gjort framsteg på de flesta områden, men inte när det gäller installationerna. Där blir det för svårt, för komplext, och så släpper man det, säger han.

Det är en ståndpunkt som han får stöd för från Anders Enebjörk, konsult i hållbart byggande på Tyréns, som är med i det operativa rådet för miljömärkningen Leed och håller i flera av SGBC:s, Sweden Green Building Councils, utbildningar.

I Sverige används i dag flera olika miljöcertifieringar för byggnader. SGBC arbetar bland annat med svenska Miljöbyggnad, brittiska Breeam, amerikanska Leed och uppstickaren Well, som fokuserar på hälsa och välbefinnande i byggnader. Hur flamskydd i installationer hanteras skiljer sig mellan certifieringssystemen.

– I Miljöbyggnad ställer man krav på att innehållet i installationerna ska vara dokumenterat, men det finns inga kravnivåer eller gränsvärden för de miljöfarliga flamskydden. Det handlar om komplexa produkter med många delkomponenter så att kräva dokumentation är ett första steg mot att kunna införa kravnivåer, säger Anders Enebjörk.

Anders Enebjörk, konsult i hållbart byggande på Tyréns.

I amerikanska Leed är installationerna inte alls med.

– Man har börjat med att kräva dokumentation av byggvarornas innehåll, men inte kommit till installationerna ännu. Det är en utmaning bara att dokumentera innehållet -eftersom många ser det som företagshemligheter och inte vill lämna ut sina recept. Där har vi ett öppnare klimat i Sverige, säger Anders Enebjörk.

Systemen Breeam och Well bygger på att man samlar poäng – den som certifierar kan med andra ord välja att plocka poäng inom installationer eller bortse från installationerna.

– Man kan dessutom få maxpoäng även när man har låga halter av flamskydd i installationerna, säger Anders Enebjörk.

Lagstiftningen irriterar

Det är en spegling av den europeiska lagstiftningen där definitionen av halogenfritt tillåter halter upp till 1 500 ppm. Rör som är märkta som halogenfria kan alltså innehålla små mängder halogener, något som retar Amit Paul.

– Det är otydligt för den som köper rören, man kanske tror att man köpt halogenfria rör fast man inte gjort det. I USA, som annars ofta ligger efter Europa när det gäller miljölagstiftning, betyder halogenfritt verkligen halogenfritt, säger Amit Paul.

Den europiska definitionen av halogenfritt, i kombination med marknadsläget, har tvingat Miljömärkning Sverige, som bland annat arbetar med Svanenmärkning av hus, att formulera om sina krav för bland annat kabelrör.

– Tidigare hade vi ett krav på att rören fick innehålla högst 100 ppm halogener. Men det visade sig inte finnas några rör på marknaden som klarade det kravet, de rör som marknadsförs som halogenfria innehåller högre halter än så, säger Elinor Holén, rådgivare hus och renovering på Svanen.

Nu har kravnivåerna gjorts om för att matcha den europiska definitionen.

– Om marknadsläget ändras så att det finns helt halogenfria rör att köpa kan vi skärpa våra krav igen, säger Elinor Holén.

Elinor Holén, rådgivare hus och renovering på Svanen.

Miljöargumentet är en hörnsten i Paxymers marknadsföring, men när produkten först utvecklades låg fokus lika mycket på att skapa ett flamskydd som var bättre än de traditionella. På 1990-talet genomförde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, dåvarande Räddningsverket, ett test. De inredde ett rum med typiska 50-talsmöbler. Det var textilier av naturmaterial som bomull, lin och ull, soffa och kuddar stoppade med fjädrar och så vidare. Ett annat rum inreddes med moderna material där plast är ett vanligt inslag i alltifrån textilier och ytor till stoppning i soffor. Ett brandtest visade att 50-talslägenheten blev övertänd efter cirka 15 minuter. Den moderna lägenheten blev övertänd på bara 2–3 minuter. Ett stort problem, insåg Räddningsverket, brandkåren har en genomsnittlig utryckningstid på 8 minuter, och kontaktade Swaraj Paul. 

Swaraj Paul är Amit Pauls far. Han har drivit företaget PP Polymer sedan 1985. PP Polymer arbetar med utveckling av och rådgivning om polymerer – i dagligt tal plaster. Bland kunderna finns multinationella koncerner som ABB, Ericsson och Kodak. 

Swaraj Paul skred till verket. De halogenbaserade flamskydden fungerar genom att de frigör gas som kväver branden när de brinner. Swaraj Paul tog ett vidare grepp och utvecklade ett flamskydd som påverkar flera av de mekanismer som styr brandegenskaperna. I stället för att använda ett enda ämne, som i fallet med halogenbaserade flamskydd, ingår flera olika ämnen i Paxymer. Genom att använda en kombination av ämnen krävs en mindre totalmängd tillsatser i plasten, vilket minimerar påverkan på plastens materialegenskaper. I Paxymer ingår bland annat ett ämne som hindrar brännbara gaser från att frigöras när plasten är upphettad och andra ämnen som gör att släckande ämnen som vatten utsöndras och kyler ner plasten. Ytterligare ämnen bildar en hinna av förkolnat material på ytan som hindrar branden från att sprida sig inåt i materialet.

– Det är en form av biomimetik, inspirerat av hur trä beter sig vid brand. Det är fler som utvecklat flamskydd med det som utgångspunkt, säger Amit Paul.

Avknoppat bolag

När projektet med Räddningstjänsten avslutades i början av 2000-talet var grunden till Paxymer lagd. Plast med Paxymer som flamskydd klarade de standardiserade bränntesterna, men framför allt gav Paxymer ett annorlunda brandförlopp.

– Brandtesterna går ut på att visa om elden slocknar när man plockar bort lågan. Men så ser inte verkligheten ut. Det är ingen som kommer och plockar bort lågan när en brand bryter ut. Paxymer är självsläckande men utvecklar också mindre rök och lågor än traditionella flamskyddsmedel, vilket är en stor fördel för räddningstjänsten, som dessutom slipper den giftiga rök som bil-das när bromerade flamskyddsmedel brinner, säger Amit Paul.

Swaraj Paul tog patent på sin uppfinning 2006. Några år senare bildades Paxy-mer som ett avknoppat systerbolag till PP Polymer, med Amit Paul som vd.

Den populärkulturellt intresserade kan tycka att han är en oväntad kandidat till vd-posten på ett företag specialiserat på flamskyddsmedel. Hans yrkesliv startade på en helt annan bana, som sångare i popgruppen A-teens.

– Jag trodde jag skulle jobba med musik hela livet. Sedan började jag på Handelshögskolan i Stockholm. Där skulle alla bli konsulter. Jag tar lätt intryck av min omgivning, så då trodde jag att jag också skulle bli det, men så blev det inte heller, säger Amit Paul.

Tackade nej till anställning

Efter examen från Handelshögskolan fick Amit praktikplats på managementkonsultföretaget Bain. Men när han fick erbjudande om anställning tackade han nej och åkte på en tre månader lång skidresa i stället.

– När jag kom hem igen var Paxymer i uppstartsfasen. Det fanns en nyanställd säljare och styrelsen frågade om jag ville jobba med strategiarbetet, säger Amit.

Han nappade på förslaget och kort därefter fick han frågan om att ta över och bli vd. Det var 2010 och Paxymer hade då funnits som eget företag i cirka ett år.

– Allting har tagit längre tid än jag trodde. Jag trodde det skulle ta tre år att nå dit vi är i dag, med flera stora ordrar på ingång, men nu har det gått nio år, säger Amit Paul.

Han har gått in i rollen som företagsledare helhjärtat på ett sätt som förvånar honom själv ibland.

– När jag först blev vd fick jag höra att jag skulle vara beredd på att mitt humör skulle stå i direkt relation till vår orderstock. Nä, tänkte jag, jag har mer distans än så. Men det har jag inte. Jag kan känna mig nere och så får vi en ny order och plötsligt är allt roligt igen, säger han.

Paxymer delar lokaler med systerbolaget PP Polymer i Vällingby i västra Stockholm. Där finns ett välutrustat lab där utvecklingsarbetet pågår.
Foto: Elin Bennewitz

Swaraj Paul fortsätter utvecklingsarbetet med Paxymer parallellt med sitt arbete på PP Polymer. De båda företagen delar lokaler i Vällingby i västra Stockholm. 

Paxymer har ett nytt patent från 2016 som gör att deras flamskyddssystem kan tillsättas på flera sätt vilket öppnat upp marknaden. Nu kan Paxymer användas som en så kallad synergist som samverkar med andra miljövänliga flamskydd. 

– Det är bland annat det nya patentet som står bakom att vi ser ett uppsving för omsättningen nu, säger Amit Paul.

I dag kan Paxymer användas till plaster av typen polyolefiner, till exempel polyeten och polypropen.

– Vi tittar på att utveckla flamskyddet så att det kan användas även på andra typer av polymerer, eventuellt till konstruktionsplast eller färger, säger Amit Paul.

I somras förberedde Paxymer sig på att skala upp verksamheten. Hittills har tillverkningen av Paxymer skett i en egen fabrik i en byggnad intill lokalerna i Vällingby. Men nu är utrustningen såld och tillverkningen ska ske på andra platser, dels i Sverige men även på annat håll i Europa och USA, närmare de stora kunderna.

– Vi har inte infrastrukturen för att driva en löpande industriell produktion med skiftarbete. Men vi kommer att ha en liten pilotanläggning så att vi kan arbeta med produktutveckling, säger Amit Paul.

Kort om Amit Paul

Född: 1983 i Piteå.

Familj: Gift med isländska konstnären Unnur Ýrr Helgadóttir. Två döttrar, 3 och 1 år gamla.

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan Stockholm.

Karriär: Sångare i popgruppen A-teens 1998–2006, praktikant på managementkonsultföretaget Bain 2009 och vd för Paxymer sedan 2010.

Hobby: Långdistanslöpning och framför allt off-­pist-skidåkning. Har åkt i Himalaya, på Island och Grönland, bland annat.

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
https://byggindustrin.se/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.