Meny

Framåt för hissrevolutionärer i Arbrå

Framåt för hissrevolutionärer i Arbrå

En tonåring, en rörelsehindrad granne och en före detta försäkringsmäklare från Stockholm. Berättelsen om det lilla innovativa företaget i Arbrå som ska revolutionera hissbranschen, och samtidigt råda bot på ensamheten hos en åldrande befolkning, börjar med en otippad trio.

Det fräser och gnistrar inne i Weldones verkstad i Arbrå ett par mil norr om Bollnäs. Här svetsar delägaren och vd:n Christer Qvist en så kallad stake, en mycket kraftig stolpe av stål, som ska monteras på ett lastbilsflak om några dagar. 

– Jag har gjort en sådan här förut, ett försäkringsjobb. De hade kört av vägen och en av stakarna hade gått sönder. Sedan körde de av vägen igen, och den enda som höll var den jag tillverkat. Nu har jag fått i uppdrag att göra en till. De vet att det vi gör håller, säger han.

Christer Qvist och hans partner Mats Bertilsson startade svetsföretaget 2008 – mitt i en lågkonjunktur – efter att deras tidigare arbetsgivare blivit uppköpt. Dåvarande kolleger tyckte att de var galna, men bara några månader senare hade företaget som köpte den gamla arbetsplatsen gått i konkurs. Idén att tillverka gymdelar höll och har med tiden utvecklats även till andra saker. Det senaste projektet innebär att Weldone får sin första egna produkt: ett system för att bygga hissar i befintliga hus, men i stället för att göra det i trapphuset så byggs hissen ihop med balkongen, utanpå byggnaden.

Christer Qvist, vd och del­ägare till Weldone i Arbrå, i företagets verkstad.
Foto: Andreas Jennische

Idén föddes för cirka fyra år sedan. Av en dåvarande tonåring som heter Linnea när hon hälsade på sin pappa Olle Avelin i ett typiskt svenskt flerbostadshus, med tre våningar och enbart trappor, i Arbrå. Hon reagerade på att den rörelsehindrade grannen inte satt på balkongen som han brukade.

Han hade körts till äldreboendet Ängslunda på grund av att han inte längre klarat av de där trapporna, berättade Olle Avelin för dottern.

– Då går hon ut på balkongen och säger: ”Men kan man inte dra upp en hiss här då?” Jag svarar på pappavis att det är tekniskt svårt och kostar en massa pengar, och om det vore möjligt hade någon redan gjort det. Men några dagar efteråt stod jag själv på gården med en tung bordsskiva i handen och kände att det vore ganska bra med en hiss. Då började jag tänka på det Linnea hade sagt, säger Olle Avelin.

Blev kvar i Arbrå

Och tanken stannade kvar. Olle Avelin, nyligen 60 år fyllda, som ägnat större delen av sitt arbetsliv åt att lösa problem och förbättra system, börjar jobba med idén. Och han hade inte kunnat göra det på en bättre plats. Sandvikkoncernen och Svedala-Arbrå har lämnat bygden, men här finns fortfarande duktiga industri- och metallarbetare även om tillverkningen sker i mindre skala. 

– Det finns massor av kompetent folk här, som Olle Avelin säger.

Det är en slump att han med sin markanta Stockholmsdialekt hamnat här i Arbrå. När ett tidigare förhållande tog slut och han ville vara kvar i trakten hittade han en billig lägenhet och blev kvar. I Stockholm hade många års slit som försäkringsmäklare på Trygg-Hansa och som konsult till slut tagit ut sin rätt. Han kollapsade, som han säger. I Arbrå fick han livskraften åter och Linneas hissidé blev det som fick honom att börja jobba igen. 

– Jag funkar så. När jag väl fått en idé så kan jag inte släppa den, säger han.

Han tänkte ta reda på om det gick att göra verklighet av det där med att bygga nya hissar utanpå gamla flerbostadshus. Om det gick skulle det både spara pengar åt fastighetsägare och leda till ökad tillgänglighet. Att det är dyrt att bygga in hissar i befintliga trapphus visste han sedan tidigare.

Svetsning pågår i Weldones verkstad i Åbrå.
Foto: Andreas Jennische

En tid efter att idén fått fäste svängde Olle Avelin på chans in mot Arbrå industricenter, han visste inte mer om vad som fanns där än vad skylten visade – att det rörde sig om någon form av industriverksamhet. Han knackade på hos Weldone och sa: ”Hej, hallå, finns det någon hisskille här?” En rad lyckliga sammanträffanden och cirka fem år senare har Christer Qvists Weldone gått med som delägare i Arbrå Hissystem och är nu en av de personer som tillverkar de första balkonghissarna. Själva hisstekniken köper de in från andra företag, men i övrigt tillverkas allt här. De fem ursprungliga majoritetsägarna bor samtliga i Arbrå. En veteran som Olle Avelin hittat efter att ha ringt runt till de stora hissentreprenörerna och frågat efter ”den bästa experten norr om Stockholm” har hjälpt till med konstruktionen. Företaget började med att bygga upp en traditionell hissverksamhet 2016 för att lära sig tekniken från grunden.

Ett första provbygge är genomfört i Nacksta i Sundsvall. Där har ett äldreboende i fem våningar försetts med världens första balkonghiss à la Arbrå. 

KTH-forskare med på tåget

Tord af Klintberg, forskare på KTH, har inspekterat Arbrås första bygge. 

– Jag har gjort intervjuer med olika parter som var involverade i byggprocessen och i verksamheten, gått igenom det ekonomiska och har tillsammans med en av våra konstruktionsforskare tittat på det rent konstruktionsmässiga. Hissen blev monterad i stort sett enligt tidsplanen och kommer att tas i bruk till våren, och då får man göra en slutgiltig utvärdering. Än så länge förefaller det att hålla streck, säger han.

Det genomförda bygget i Nacksta i Sundsvall.

Men det riktiga testet, som Olle Avelin ser det, görs först i vår då systemet ska installeras i ett bostadsrättshus i tre våningar på Stationsesplanaden i Arbrå, bara en kort promenad från verkstaden där stommen svetsas. Det är sådana hus som systemet har utvecklats för. Delarna till stommen av stål svetsas ihop i Weldones verkstad för att sedan transporteras till fastigheten, där den monteras ihop och skruvas fast i husets stomme. Befintliga balkonger blir hissentréer samtidigt som själva balkongytan glasas in. Projektet anses vara så innovativt att Boverket bidrar med en ansenlig summa. Myndigheten har beviljat Arbrå Hissystem 8 miljoner kronor i stöd enligt satsningen Innovativt och hållbart bostadsbyggande.

– Vi ville gärna få en bredd i det vi satsade på. Det här stack ut, då de ville fokusera på en ny typ av hissar och tillgänglighet. Vi tyckte det fanns ett stort mått av nytänk, just för det gäller att kombinera hiss med balkong. Vi kunde också se att det är ett kostnadseffektivt sätt att bygga hissar, säger Hans Lindgren, handläggare på Boverket.

Om bygget blir lyckat kan Arbrå Hissystem få viktig hjälp av Boverket när det gäller att sprida kunskap om det nya sättet att installera hissar i befintliga hus.

Kostnadseffektivt arbetssätt

Tord af Klintberg är inblandad även i det mer reguljära bygget i Arbrå som ska göras under våren 2020. Han har intervjuat dem som bor i huset samt andra intressenter och ska följa upp hur det blir efter installationen, både ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. 

– Det är möjligt att det visar sig vara mer lättarbetat än en gängse hissinstallation eftersom man inte bygger den vid trapphuset. Även det faktum att man kan prefabricera väldigt mycket, och sedan bara montera konstruktionen på plats, talar för att det kan bli kostnadseffektivt, säger Tord af Klintberg.

Olle Avelin har siktet inställt på att bolaget ska växa – men i lagom takt. Planen är att skapa en hållbar affär som kan göra beständiga avtryck, både i samhället i stort men också lokalt i Arbrå. 

– Jag är trygg med affärsidén. Vi har 70 000 trapphus utan hiss i Sverige och vi har den smartaste metoden för hur man sätter in en. Punkt, säger han.

Olle Avelin tillsammans med Anna Bremin, kassör i Brf Bofinken 7 i Arbrå, som ska installera de nya hissarna.
Foto: Andreas Jennische

Om beställningarna blir så många som Olle Avelin och de andra tror kommer dock den lokala produktionen inte att räcka till, då handlar det snarare om att låta andra producera på licens. 

– Vi står inför det stora klivet. Vi har gjort allt det svåra – tagit fram en produkt som fungerar – och nu ska vi göra det traditionella och skala upp, säger Olle Avelin. 

Redo för storskalig produktion

Affärsplanen är klar, liksom en finansieringsplan för hur den ska uppfyllas. 2019 hade bolaget en omsättning på cirka 10 miljoner kronor, men en enda order som innebär hissbygge till ett större flerfamiljshus kan göra att den mångdubblas. Ett patent i Sverige är redan ordnat, liksom ett i USA. Flera andra länder står på Olle Avelins att göra-lista. Han låter lika glad som trött när han pratar om allt som ska hinnas med.

– Nu måste vi lägga basen, så att alla förstår att vi står inför stordrift. Vi kommer att ha en omfattande produktionsapparat, då måste vi ha både verktyg och kompetens som matchar uppgiften, säger Olle Avelin. 

Borta i verkstaden tar Christer Qvist en paus från svetsarbetet. Han pekar på flera anpassningar som gjorts här för att kunna växla upp produktionen när beställningarna börjar komma framöver: större ytor, flera nya arbetsplatser och en ny svets. Han tror stenhårt på idén. 

– Damen som sitter i rullstol kan få en egen hiss. När kommunerna börjar fatta det här kan de spara otroliga pengar. Vi kan göra nytta för både individer och för samhället i stort, säger Christer Qvist. 

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Så funkar det

Hissystemet byggs utanpå huset och kopplas ihop med balkongerna.

För att komma in och ut ur hissen krävs en nyckel eller kod. Varje lägenhet har sitt egna specifika lås som en vanlig entrédörr.

Stöd till innovation i branschen har tredubblats

Sammanlagt närmare 2 miljarder kronor att söka till innovationer.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stod-till-innovation-i-branschen-har-tredubblats-29174

Lokal byggare samlar udda uppdrag

Spa mitt på Älven och hotell i trädtopparna får Vittjärvshus att gå igång.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/lokal-byggare-samlar-udda-uppdrag-29173

LISTA: Här är de svenska uppfinningarna som bygger världen

Sverige är ett litet land, men vår uppfinnings­rikedom lämnar avtryck världen över.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/lista-har-ar-de-svenska-uppfinningarna-som-bygger-varlden-29144

"Jag känner mig bekväm med att bygga hus i dag"

Pether Fredholm ledde JSB från haltande byggservice­företag till nationell byggkoncern.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-kanner-mig-bekvam-med-att-bygga-hus-i-dag-29143

Språket utmanar utländska byggare

Bygg i topp bland utländsk arbetskraft.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/spraket-utmanar-utlandska-byggare-29041

Med mobilen som verktyg

Entreprenörsduo vill hjälpa byggare att hålla reda på maskiner och verktyg
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/med-mobilen-som-verktyg-29045

När stadsbiblioteket var måltavla

Stockholmsbyggnaden utsatt av bitter tonåring med fickorna fulla av svartkrut.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nar-stadsbiblioteket-var-maltavla-29046

Nu digitaliseras byggbranschen: Därför är smarta lås framtiden

Annons.
Infobrics nya smartlås röjer undan alla problem med nyckelhantering på ett bygge.
https://byggindustrin.se/sponsrat/infobric/nu-digitaliseras-byggbranschen-darfor-ar-smarta-las-framtiden-29189

Hon är branschens bråkigaste bygg-vd

Orädd, rättfram och högljudd har hon utmanat och ruskat om branschen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ar-branschens-brakigaste-bygg-vd-28977

Hyperloop – en 1700-talsidé på experimentstadiet

Professorn reder ut hyperloopens historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hyperloop-en-1700-talside-pa-experimentstadiet-28959

”Arkitektur ska skapa en upplevelse”

Avgående vd Johanna Ferlin berättar om tiden på Tengbom.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/arkitektur-ska-skapa-en-upplevelse-28962

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.