Meny
  • Per Bolund är en van cykelpendlare. "Cyklingen håller mig frisk och ger mig tid att reflektera", berättar Sveriges nybakade bostadsminister.
    Foto: Stefan Jellheden

En grön bostadsminister vid styret

En grön bostadsminister vid styret

Stigande bostadsbrist, växande klimathot och en byggindustri som ska bli fossilfri till 2045 – det råder ingen brist på jobb för Sveriges bostadsminister Per Bolund. Men han tänker inte lösa det på egen hand: ”Om vi inte ser att byggsektorn tar sin del av ansvaret för att vi ska bli fossilfria kommer vi att koppla på styrmedel".

Registreringar av antalet cykelpassager i Stockholms innerstad har genomförts kontinu-erligt de senaste 30 åren, och trenden är tydlig: från knappa 
20 000 cyklister i slutet av 80-talet till dagens drygt 85 000 nöjesglidare, tävlingsåkare och – ministrar.

– Det tar mig en halvtimme från dörr till dörr, om det inte är vinter. Då tar det dubbelt så lång tid, säger cykelpendlaren och nyligen tillträdde bostadsministern Per Bolund.

En intensiv arbetsdag är till ända, och iklädd träningskläder och cykelhjälm kryssar Per Bolund vant mellan bilar och gångtrafikanter.

– Som alla Stockholmscyklister har jag fått min beskärda del av uppslängda bildörrar, men jag njuter av att cykla till jobbet och jag har ett gott humör i trafiken. En nia på en tiogradig skala, skulle jag säga.

På ryggen bär han en tungt vägande ryggsäck och under den en reflexväst med texten ”Jag cyklar i Stockholm”.

– Cyklingen håller mig frisk och ger mig tid att reflektera. Dessutom är det bra för miljön, och det är så jag resonerar om samhället i stort: Ett hållbart liv är ett bättre liv. Det handlar inte om att man ska göra avkall på och avstå från saker, men däremot att agera smart och effektivt.

LÄS MER: Företrädarnas tips till Per Bolund.

Efter tidernas mest utdragna kafferep hos talmannen Andreas Norlén blev det till sist klart att Sverige skulle ledas av en minoritetskoalition bestående av S och MP med stöd av C och L – och den 21 januari i år presenterade statsminister Stefan Löfven sin nya regering där det bland annat stod klart att landets biträdande finansminister skulle få ytterligare arbetsuppgifter på sitt bord: rollen som finansmarknads- och bostadsminister.

Grattis till nya jobbet, hur vill du lösa landets bostadskris?

– En enda åtgärd löser inte allt, vi måste tänka brett. En långsiktig åtgärd är förstås att byggandet matchar efterfrågan, vilket det ju inte gjort på många år – och som lett till de problem vi nu sitter med och måste hantera. En annan är att skapa bättre förutsättningar för unga att få tillgång till en bostad, och då är investeringsstöden en viktig del i det. Och det innefattar även stöd till äldre som kan lämna sina större bostäder till fördel för barnfamiljer. Vi vill också göra en översyn av regelsystemet för att det ska bli billigare och effektivare. Inom Miljöpartiet föreslår vi också att det ska finnas ett förmånligt bosparande, vilket skulle kunna vara ett sätt att sänka trösklarna.

Hur hamnade vi här?

– En viktig del i att det ser ut som det gör i dag är för att vi har haft enormt snabbt stigande bostadspriser. Vi hade en dubblering av bostadspriserna under en tioårsperiod och det är klart att den takten gör det allt svårare för unga att komma in på bostadsmarknaden.

Är det korrekt att beskriva det som en bostadskris?

– För enskilda individer kan det vara en kris, det är ju en otroligt utsatt situation att vara utan bostad. Men om man tittar på samhällsnivå tycker jag att man ska vara lite försiktig med att använda ordet kris. Om man säger att vi med dagens byggnivåer har en kris, då har vi haft en kris i decennier med undantag för miljonprogramsåren. Och då tycker jag att ordet förlorar lite av sitt värde.

För den byggare som vill ställa om till mer klimatsmarta arbetssätt finns många lågt hängande frukter att plocka, menar Per Bolund.
Foto: Stefan Jellheden

Du vill effektivisera investeringsstödet för ­byggande av hyresrätter, vad innebär det i praktiken?

– Det är för tidigt att svara på, men vi kan se bakåt att det har fungerat – antalet ansökningar är stigande och intresset framåt är stort.

Du vill se en stabilare utveckling av byggbranschen, hur ska det gå till?

– Det finns en sårbarhet när man bara bygger inom vissa segment. Kan man bredda byggandet, så att det byggs för alla, så tror jag att det ger stabilitet. Ett annat sätt är att öka antalet som bygger bostäder för att öka konkurrensen, men det verkar svårt. Vi får se vad vi kan göra åt det. Jag tror även på behovet av ökad innovation inom byggsektorn och att få in nya aktörer som tänker i nya banor. Ett exempel på sistnämnda är diskussionerna kring industriellt byggande. Att färdigställandet i allt högre grad sker i fabriker, vilket skulle lösa många problem som arbetsvillkor och produktionskostnader. 
Däremot tänker jag inte i termer av 3D-utskrivna hus som det spekuleras om, i alla fall inte i närtid.

Hur tycker du att byggföretag som specialiserat sig på bostadsbyggande ska agera när det blir sämre tider?

– Behovet av bostäder finns där, men sedan tror jag att man ska fundera över hur man utformar sitt byggande och om man kan bredda sin repertoar. Min tolkning av nedgången nu är att byggandet har fokuserat på en nisch: exklusiva bostadsrätter till höga priser. Där verkar det ju som om marknaden är mättad. Men det gör inte att bostadsmarknaden är mättad, så där är min uppmaning att hitta sätt att bygga så att man når andra grupper, med en lägre betalningsförmåga men fortfarande med en stabil ekonomi.

Hur stor räntehöjning tror du att hushållen kan räkna med?

– Den som det visste. Min egen bedömning är att det skjuts upp ett tag, men jag är också gammal nog för att vara medveten om att minusräntor inte är ett normal-läge. Det finns ett värde i att redan nu förbereda sig på en höjning och ta höjd för det i sin ekonomi.

Amorteringskravet var början till den avmattning vi nu ser inom bostadsbyggandet: Är det rimligt att ha kvar det i dess nuvarande form?

– Man får inte glömma bort varför det infördes: Sverige stack ut jämfört med i princip alla andra länder med våra amorteringsfria lån, och de höll på att helt ta över bolånemarknaden. Och det är inte en utveckling vi vill tillbaka till. Den dagen det blir ekonomiska svårigheter i framtiden tror jag att vi kommer att vara glada för att vi har byggt upp en större motståndskraft i hushållens ekonomi med en sund amorteringskultur.

Tjänsten som bostadsminister ligger numera under finansdepartementet, vilken betydelse har det?

– Jag ser väldigt tydliga synergier mellan kredit- och finansmarknaden, åt båda hållen. På det sättet är det en väldigt lämplig koppling. Sedan tror jag att det är en fördel att bostadspolitiken kommer in inom finansdepartementet, där de stora och viktiga besluten om vår ekonomi fattas – min förhoppning är att vi kan få mer bostadsfokus, och det tror jag skulle vara en bra utveckling.

Med andra ord: Ju närmare man är pengarna – desto större chans att ta del av dem?

– Haha. Det kan nog vara så.

Om man besökte Stockholm under tidigt 90-tal och intog middagen på Restaurang Peppar vid Sankt Eriksplan var sannolikheten stor att såväl yambalayan som ens chicken wings var tillagade av en blivande minister.

– Jag jobbade där som kock under några år efter studenten, det var väldigt kul, säger Per Bolund som är född och uppvuxen vid gröna linjens slutstation, Hässelby.

Privat tänker Per Bolund mycket över sitt fotavtryck. “Jag försöker bidra på det sätt jag kan. Jag är en miljömedveten konsument som källsorterar allt som går. Och gärna cyklar året runt.”
Foto: Stefan Jellheden

Det var också under den här tiden som hans miljöengagemang växte sig starkare, och när det blev dags att återvända till skolbänken föll valet på studier i biologi.

– Jag ville lära mig mer och jag ville göra en skillnad, och då var biologilinjen rätt väg att gå. Miljöpåverkan blir väldigt hands on när man dyker i Östersjön och möts av övergödning och död botten.

Per Bolund avlade en filosofie magisterexamen i biologi och fortsatte som forskarassistent, samtidigt som han insåg att problemet med de eskalerande miljöhoten inte berodde på avsaknaden av kunskap, utan bristen på spridning av den.

– Det var då jag bestämde mig för att gå med i Miljöpartiet, säger Per Bolund som beskriver sig själv som en oroad optimist.

– Jag är övertygad om att vi kan lösa världens miljö-problem, men tiden är knapp och vi har inte kommit tillräckligt långt. Just nu sågar vi av den gren vi sitter på, och det gäller hela samhället. Fortsätter vi så här kommer världsekonomin att drabbas av stora konsekvenser.

Du har redan hunnit med fyra år som biträdande finansminister. Hur fungerar det i praktiken att vara utbildad biolog men att arbeta med ekonomiska frågor?

– Jag är omgiven av mycket kompetenta medarbetare som är pålästa och väldigt kunniga inom ekonomi. Dessutom finns det en stab av 500 tjänstemän på finansdepartementet som kan bistå med expertkunskap. Men liksom på de flesta arbetsplatser tycker jag att grupper berikas om vi kommer in med olika synsätt. Det vore olyckligt om alla bara var biologer – eller ekonomer. Det är viktigt med breddade perspektiv och att vi inte bara fortsätter i gamla hjulspår. Jag har också ett stort intresse för ekonomi, ur ett grönt perspektiv.

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthus­gaser. Om vi ska nå målet att 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser så står branschen inför en enorm utmaning. Hur ska det lyckas?

– Det handlar om två delar: byggfasen och driftsdelen. När det gäller den första delen så kommer det att komma en klimatdeklaration som ger oss information och en vägledning i hur mycket utsläpp som genereras under byggfasen. Det är information som inte har funnits tidigare. Underarbetet är gjort och vi räknar med att kunna presentera den inom en ganska snar framtid.

– Del två, driftsdelen, handlar om att fortsättningsvis bygga enerigsnålt och använda förnybar energi. Där kommer vi också att se över energikraven. Min uppmaning till branschen är att inte tro att det här är övergående, utan det här är krav som kommer att fortsätta ställas fram till 2045. Så det är lika bra att springa redan nu.

Har du några förslag på åtgärder?

– Det finns ju några lättplockade frukter: ställa om entreprenadmaskinerna till förnybart drivmedel, välja förnybara material när man bygger … För dem som vill börja arbeta så finns det en hel del att göra.

Hur driver man utvecklingen framåt – belöning eller bestraffning?

– Jag tror att efterfrågan finns redan nu. När Svanenmärkta fonder kom på annonsmarknaden så var intresset jättestort. Jag tror att detsamma gäller för bygg. Den byggherre som klarar av att leverera en fastighet till minsta möjliga miljöbelastning kommer att ha en stor konkurrensfördel. Men jag vill vara tydlig med att säga att om vi inte ser att byggsektorn tar sin del av ansvaret för att vi ska nå ett fossilfritt Sverige 2045 kommer vi att koppla på ekonomiska styrmedel som driver på utvecklingen. Bollen ligger hos branschen.

Byggandet genererar cirka 30 procent av allt avfall i Sverige. Endast hälften återvinns. Kan man tänka sig kravnivåer i framtiden?
– Det finns redan nu olika system inom andra branscher, till exempel producentansvar. Så ja, kraven kommer att öka, men i vilken form vet vi inte i dagsläget.

Kan du förstå de byggare som inte vågar använda nya metoder eftersom man är rädd att det ska få negativa konsekvenser över tid?
– Jag har en viss förståelse för det, det finns ju ett antal dåliga exempel som skapat stora problem, som till exempel asbest. Men det finns redan nu stor kunskap och man måste inte börja från grunden. Förnybara material är ett utmärkt exempel.

Hur ställer du dig till valet mellan betong eller trä?
– Jag tror inte på absolutism, man ska inte utesluta något material. Jag tror att det finns förutsättningar för att förbättra alla delar av byggsektorn. Jag vet ju att cementindustrin har en plan för ett fossilfritt Sverige. Det tycker jag är jättebra, att de är på banan. Sedan finns det tydliga fördelar med förnybart material där också tekniken har utvecklats väldigt mycket och man i dag kan bygga såväl höghus som arenor. Jag räknar inte bort något, men vi vill se en ökning av träbyggandet.

I oktober förra året meddelade nuvarande språkröret Gustav Fridolin att han inte ställer upp för omval till språkrör för Miljöpartiet, och i januari meddelade Per Bolund att han kandiderar till posten. I maj avgörs valet.

Vad hoppas du kunna uppnå som språkrör för Miljöpartiet?

– Jag vill lämna över en hållbar planet till nästa generation. Det är min starkaste drivkraft i politiken. Men jag vill också ge Miljöpartiet en starkare profil och visa på att vår politik inte bara leder till en mer hållbar värld, utan också till ett starkare samhälle. Jag tror att omsorg om planeten och omsorg om människor hänger väldigt väl samman. Och jag ser att vi har utmaningar på båda sidor som vi måste lösa.

Per Bolund

Ålder: 47 år.
Bor: I Älvsjö.
Familj: Sambo och tre barn.
Karriär i urval: Fil. mag. 
i biologi, forskningsassistent, politiskt sakkunnig, riksdagsledamot, ekonomiskpolitisk tales­person för MP, finansmarknads- och bostadsminister, biträdande finansminister.
Fritid: Basket och cykling.

Höjda röster om en ny Ölandsbro

Debatten blossar upp: bristfällig betong och ständigt köskapande underhållsarbeten.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hojda-roster-om-en-ny-olandsbro-28362

Håll huvudet kallt

Utblick: Byggarbetare har det hett om öronen.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hall-huvudet-kallt-28458

”Hållbarhet är en marknadsfråga”

Johan Nuder vill bli expert på att kommunicera hållbarhetsinformation.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hallbarhet-ar-en-marknadsfraga-28358

Hon ger nytt liv åt slott och koja

Stina Lindéns har hittat sin nisch i kulturminnesmärkta hus.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ger-nytt-liv-slott-och-koja-28345

Hela EU ska få lära av renoveringen i Lund

EU-projekt lyfte energieffektiviseringen och renoveringen av stadsdelen Linero.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hela-eu-ska-fa-lara-av-renoveringen-i-lund-28331

”Att rita hus ska vara lika enkelt som att spela dataspel”

Digitalisering har mångdubblat omsättningen hos Lundqvist Trävaru.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/att-rita-hus-ska-vara-lika-enkelt-som-att-spela-dataspel-28326

”Jag vill skapa stunder av poesi”

Rahel Belatchew är en kändisarkitekt på tillväxt.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-vill-skapa-stunder-av-poesi-28231

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
https://byggindustrin.se/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

”Höghus tvingar dig att tänka utanför boxen”

Amerikanen Shonn Mills är Rambolls expert på höga hus.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hoghus-tvingar-dig-att-tanka-utanfor-boxen-28241

Så förebygger Göteborg ras i dag

Kan tragedin som inträffade i Tuve 1977 upprepa sig i dag?
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-forebygger-goteborg-ras-i-dag-28244

Byggbranschen växlar upp inför EU-valet

Beslut som fattas på EU-nivå påverkar dig som byggföretagare varje dag.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggbranschen-vaxlar-upp-infor-eu-valet-28240