Meny

Bygget av Motalabron början på långt uppdrag

Bygget av Motalabron början på långt uppdrag

Motalas nya högbro är vacker, tekniskt utmanande och framför allt efterlängtad. Upphandlingen är intressant eftersom bro, drift och underhåll upphandlades samtidigt. Detta är unikt. Nu nomineras bron till Årets bygge 2014.

Motalaborna har länge väntat på sin bro. Nu, äntligen, är väntan över. Redan 1942 diskuterades en bro över Skepparpinan i Vättern. Kommunen var då så säker på att planerna skulle realiseras att ett stort markområde reserverades i översiktsplanen. Men marken fick ligga för fäfot i drygt 70 år till dess att pengar fanns i kassan.

Motalabron ingår i ett större vägprojekt mellan Mjölby och Motala där riksväg 32 både breddats, fått nya sträckningar och bytt namn till riksväg 50. Dessutom byggs 28 kilometer väg, 39 vägbroar och åtta trafikplatser. NCC har varit totalentreprenör för hela väg- och broprojektet.

Högbron över Skepparpinan har engagerat hela stan. Vid de tre informationsmötena Trafikverket arrangerat gick man ur huse, protestgrupper har propagerat för en tunnel, diskussioner har förts om brons namn och när kungen invigde bron i höstas var många där för att se bandklippningen.

Den 620 meter långa bron är välproportionerlig med en spännande linjeföring, som går i mjuka svängar både horisontalt och vertikalt.

– Den är jättevacker, säger projektledare Janne Johansson, Trafikverket. Nattetid är bron och stöden belysta med ett pärlband av led-lampor.

De två v-stöden ger bron karaktär och den djupa, roströda färgen smälter fint in i naturen. Hade arkitekten valt vertikala stöd hade konstruktionen krävt fyra stöd, vilket skulle ge en mer traditionell och mindre estetisk bro. Stödens spetsar orsakade omfattande diskussioner. Arkitekten ville att den spetsiga delen på v-stöden skulle framträda så tydligt som möjligt, vilket visade sig vara en tuff utmaning för konstruktören.

– Vi hittade en framkomlig väg som alla var nöjda med, säger Janne Johansson.

Det unika med bron och hela infraprojektet är att Trafikverket upphandlade både projektet och dess drift och underhåll under 20 år i en och samma upphandling.

– Detta är ett mycket ovanligt förfarande. Det är bara E4 genom Sundsvall som upphandlats på samma sätt, säger han. Normalt handlar vi upp drift och underhåll efteråt men genom att ta med drift och underhåll i upphandlingen får vi entreprenören att tänka ut lösningar som är optimerade från ett livskostnadsperspektiv.

För totalentreprenören NCC har detta inneburit att NCC avgjort vilka material och konstruktioner som ska användas och har redan under byggtiden tagit hänsyn till underhållsaspekten.

– Vi har till exempel för utförandedelen valt dyrare alternativ men som i driftskedet kommer att sänka underhållskostnaderna, säger projektchef Mikael Nordh, NCC.

Trafikverket hade till exempel föreskrivit att ledningarna för brons avvattning skulle förläggas inne i bron. Detta kan ge framtida problem särskilt som ledningssystemet måste värmas upp vintertid.

– I stället monterade vi en rostfri, v-formad ränna som sitter utvändigt. Det blev en mycket smidigare lösning som ger oss full kontroll på avvattningen, säger Mikael Nordh.

Ett annat exempel är val av färg. Brons alla synliga stålpartier är målade i en djupt roströd nyans. I samråd med Trafikverket beslöt NCC att använda en mer robust och tålig färg än den ursprungliga och som inte mattas.

– Röda nyanser tenderar att mattas med tiden. Nu har vi målat med en färg som visserligen är dyrare, men som i gengäld är mer beständig, säger han.

Rent konstruktionsmässigt är Motalabron en samverkansbro av stål och betong, där de två stålstöden är placerade i vattnet på var sin sida om farleden.

Farbanan är av betong med asfalt som slityta på ett underliggande lager av gjutasfalt. Stålkonstruktionen lanserades ut och därefter göts farbanan med två formvagnar.

– Formvagnar var en tekniskt bra lösning. Det är alltid en utmaning att arbeta över vatten bland annat med tanke på svårigheterna att hantera formningen av farbanan, förklarar Mikael Nordh. En av formvagnarna kom från ett av NCC:s brojobb i Norge. Det gav oss möjligheten att låta våra betongarbetare för Motalabron studera formvagnen på plats och lära sig hur den sätts samman och hanteras.

Det tekniskt mest svåra var att lansera den långa stålkonstruktionen. Det är mycket som kan hända när man jobbar över vatten. Riskfylld arbetsmiljö och svårt väder kan ställa till problem. För att minimera riskerna gjordes varje lanseringsetapp under en och samma dag även om det blev en lång dag.

Trafikverket krävde extra starka räcken på Motalabron med tanke på miljörisken vid en eventuell olycka. Material och konstruktion är därför kraftigare än normalt och är en svensk utveckling. Räckena är försedda med buller- och stänkskydd av polykarbonat, vilket ger ett luftigt intryck.

Både beställare och entreprenör är nöjda med slutresultatet, att samarbetet fungerarat bra och att tids- och budgetramar hållits.

– Projektet har varit kul och spännande. Det har varit roligt varje dag att gå till jobbet, säger Mikael Nordh.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Motalabron i korthet

Längd: 620 meter.

Segelfri höjd: 21,5 meter.

Beställare: Trafikverket.

Arkitekt: Frenning & Sjögren.

Landskapsarkitekt: Ramböll.

Konstruktör: ELU.

Totalentreprenör: NCC.

Stål: Ruukki.

Grundläggning: Herkules.

Räcken/bullerskärmar: Birsta, Sundsbruk.

Investering: 350 miljoner kronor.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2014, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Med mobilen som verktyg

Entreprenörsduo vill hjälpa byggare att hålla reda på maskiner och verktyg
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/med-mobilen-som-verktyg-29045

När stadsbiblioteket var måltavla

Stockholmsbyggnaden utsatt av bitter tonåring med fickorna fulla av svartkrut.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nar-stadsbiblioteket-var-maltavla-29046

Hon är branschens bråkigaste bygg-vd

Orädd, rättfram och högljudd har hon utmanat och ruskat om branschen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-ar-branschens-brakigaste-bygg-vd-28977

Hyperloop – en 1700-talsidé på experimentstadiet

Professorn reder ut hyperloopens historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hyperloop-en-1700-talside-pa-experimentstadiet-28959

”Arkitektur ska skapa en upplevelse”

Avgående vd Johanna Ferlin berättar om tiden på Tengbom.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/arkitektur-ska-skapa-en-upplevelse-28962

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
https://byggindustrin.se/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.