Meny

Är norrmännens säkerhetstänk bättre?

Är norrmännens säkerhetstänk bättre?

Norsk byggbransch och dess säkerhetsarbete har alltid framhållits som ett föredöme i Sverige. Stämmer det att norrmännen har kommit längre? Byggindustrin försöker ringa in lik­heter och skillnader och hittar något intressant på Nordsjön.

Sverige och Norge är två av världens säkraste länder att arbeta i för den som gör jobb inom bygg och anläggning. Flera branschföretag verkar i båda länderna och många svenska hantverkare har arbetspendlat till grannen västerut. Det norska säkerhetsarbetet lyfts ofta upp som särskilt framgångsrikt inom svensk byggbransch, men stämmer bilden? Byggindustrin började med en djupdykning i EU:s statistik Eurostat. Den visar att Norge under ett antal år haft fler dödsolyckor per 100000 sysselsatta än Sverige inom bygg och anläggning, men däremot ungefär hälften så många arbetsolyckor som resulterat i sjukskrivning längre än tre dagar. I Norge är det dock vanligare att de som drabbats av lindriga skador erbjuds alternativa arbetsuppgifter i stället för sjukskrivning. Det gör att färre är sjukskrivna längre än tre dagar i Norge. Statistiken från Eurostat visar inte antalet olyckor i sig, utan bara sjukskrivningstid.

– Alla medlemsländer ska leverera statistik på samma sätt. Det finns både riktlinjer och lagstiftning på området. Den statistik som levereras gäller dödsolyckor i arbete och arbetsolyckor med fler än tre sjukdagar. Inget annat levereras, konstaterar Kjell Blom som är statistiker på Arbetsmiljöverket.

Den statistik som norska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket, Arbeidstilsynet, har visar på byggbranschens många dödsolyckor. Samtidigt syns en nedgång under senare år både i dödsolyckor och skador som lett till sjukskrivningar. Stig Magnar Løvås är chef för regionen Midt-Norge på Arbeidstilsynet och nationellt ansvarig för insatserna inom bygg och anläggning. Han pekar på flera skäl till den positiva utvecklingen sedan 2014. En anledning tror han kan vara att det inträffade särskilt många dödsolyckor åren före 2014 och att dessa fick mycket uppmärksamhet.

– Det blev en ökad prioritering på HMS, och det gav resultat några år därefter. Även det ökade samarbetet i branschen mellan företag och myndigheter som startade 2014 tror jag har haft effekt. Att Arbeidstilsynet samlade sig i en nationell satsning på bygg och anläggning har sannolikt också gett resultat, säger Stig Magnar Løvås.

I Norge har dödsolyckorna inom bygg sjunkit de senaste åren.
Foto: Hampus Lundgren/AF Gruppen

Tidningen Byggindustrin har även kontaktat ett tiotal företag med verksamhet både i Norge och i Sverige. De har fått svara på frågan om vad de anser skiljer i arbetsmiljöarbetet mellan länderna samt om de har egen olycksstatistik som gör att det går att jämföra länderna. NCC uppger att de bara redovisar statistiken på koncernnivå och att säkerhetsarbetet är lika i alla verksamhetsländer. Även Skanska avstår medverkan och menar att de inte ser några tydliga skillnader i kultur eller arbetssätt mellan Sverige och Norge. Betonmasts vd Mattias Gustafson meddelar att uppföljningen skiljer sig åt mellan länderna, vilket gör att den statistik som företaget har inte är jämförbar rakt av.

– Arbetsmiljöarbetet har lika hög prioritet i Sverige som i Norge. Det som skiljer är att bolagen kommunicerar ut sitt H-värde, som visar på antalet skador som leder till frånvaro, i större utsträckning i Norge. Ett bra H-värde blir en del av marknadsföringen på ett annat sätt än jag sett i Sverige. Där finns en tydligare koppling i att säkra arbetsplatser leder till affärer, säger Mattias Gustafson på Betonmast Sverige.

Urban Alm, som är Peabs chef för arbetsmiljö, instämmer i uppfattningen att det är mer uttalat i Norge att bristande HMS-arbete gör det svårare för ett företag att vinna upphandlingar. 

– De offentliga byggherrarna ställer tydligare krav på säkerheten. I Norge har de även ett djupare partssamarbete mellan facket och arbetsgivarna, där skyddsombud och fackligt förtroendevalda lyfts in som expertis i projekten i ett tidigare skede än i Sverige. Det är något vi jobbar på att föra över hit, säger han. 

Statistiken inom Peabkoncernen visar att den norska verksamheten har ungefär hälften så många olyckor som den svenska räknat i antalet arbetade timmar.

– Det gäller alla typer av olyckor. Dessutom så har de en flera gånger högre grad av att observera risker innan det har hänt något, som gör det möjligt med förebyggande arbete. Det är något vi kan lära oss mycket av, säger Urban Alm.

Ledning och chefer har under en längre tid haft säkerheten högre upp på agendan i Norge, är Urban Alms uppfattning.

– De har etablerat en avdramatiserad och tillåtande kultur där man får göra misstag. Det viktiga är att problemen lyfts upp för att man ska kunna komma till rätta med dem, säger han.

Snabbare reaktion i Norge

Olav Aune, HMS-direktör för AF-Gruppen, anser att arbetsmiljöarbetet i Sverige har lite annat fokus än Norge. 

– Kompetensen i Sverige upplever jag som hög inom den del som har att göra med stress, buller, damm med mera. Men för övrigt så tycker jag inte att man reagerar riktigt lika snabbt i Sverige för att lära sig av olyckor. I Norge avsätts mycket tid och resurser för att förstå vad som har hänt. I Sverige upplever jag att man ganska snabbt är klar med den granskningen.

Olav Aune understryker att grundfilosofin är att olyckor inte inträffar av sig själva, de har en orsak.

– Vi arbetar för att styra riskerna innan de styr oss. Det går att påverka riskerna tills de blir ofarliga.

Inom AF-Gruppen i Norge tillsätts en granskningsgrupp bestående av mellan en och tre personer som arbetar under cirka en månad för att analysera alla olyckor som är medicinskt allvarliga. Det gäller även alla ”nästan-olyckor” (tillbud) med hög riskpotential.

– Jag ser en liten skillnad i rapporteringskultur också mellan länderna, där vi i Norge är vana att rapportera alla typer av HMS-förhållanden, inte bara olyckor och tillbud. Under 2018 lämnade till exempel våra 4 500 anställda 36 000 rapporter varav 90 procent handlade om sådant som hade kunnat leda till olycka eller tillbud, säger Olav Aune.

En tydlig skillnad är enligt honom också den norska modellen där yrkesarbetare som skadats lindrigt erbjuds alternativa arbetsuppgifter, till exempel inne på kontoret. Inställningen är att den drabbade tillfrisknar snabbare om den fortsätter hålla kontakten med jobbet.

– I Sverige sjukskriver läkaren i några dagar. I Norge ser vi om den anställde i stället skulle kunna gå någon nödvändig kurs eller få andra arbetsuppgifter. Det är ett utvecklat samarbete vi har mellan läkare, arbetsgivare och arbetstagare, säger Olav Aune.

Oljeindustrin har fått stå modell för säkerhetsarbetet inom den norska byggindustrin.
Foto: Hakon Mosvold Larsen/TT

Oljeindustrin har varit en stor inspiratör för HMS-arbetet i AF-Gruppen. Därifrån kom inställningen att säkerheten går före allt annat och att fokus måste finnas 365 dagar om året. 

– Vi började få uppdrag av olje- och gasindustrin 1991, och det blev en vändpunkt för oss. Vi insåg att vi inte var tillräckligt bra och att vi inte hade något annat val än att ställa om enligt deras krav för att kunna få kontrakten. Det var en gåva att få ta del av deras sätt att arbeta, säger Olav Aune.

På Veidekke är Lars Erik Bartnes HMS-direktör för koncernen, och de offentliggör statistik från sina länder. Statistiken gäller det så kallade H2-värdet som visar alla skador som kräver medicinsk behandling delade på en miljon arbetade timmar, vilket blir en mer rättvisande statistik än att jämföra olyckor som lett till sjukskrivning. Här framgår att den svenska entreprenadverksamheten har avsevärt många fler rapporterade skador.

– Skillnaden ligger på 30 procent det senaste året, säger Lars Erik Bartnes.

Veidekke har under de senaste åren gjort en omstart gällande arbetsmiljöarbetet. Före 2014 jobbade företaget med inställningen att bara man lyckas sänka de mindre allvarliga olyckorna så kommer även de allvarliga olyckorna att minska. Men antagandet visade sig inte stämma.

– Antalet små olyckor säger visserligen något om säkerhetstillståndet på varje byggarbetsplats. Men vi kom fram till att för att bli kvitt de allvarliga olyckorna så måste vi fokusera på orsakerna till just dem. Orsakerna till de mindre allvarliga olyckorna visar sig många gånger ha andra orsaker än till exempel dödsolyckorna, säger Lars Erik Bartnes.

Den vanligaste skadeorsaken i Veidekke är vrickad fot. Det har vanligtvis helt andra orsaker än dödsolyckorna som har fall från hög höjd som främsta orsak. Nu arbetar Veidekke med målet att företaget inte ska ha några olyckor som orsakar bestående men efter 2020. Under 2018 inträffade 13 stycken sådana olyckor. Till dem hör två dödsolyckor, något som Veidekke inte drabbats av tidigare.

– Vi har satt i gång ett mycket omfattande säkerhetsarbete och har ett femtiotal personer som jobbar med projektet. 

I Norge har dödsolyckorna inom bygg sjunkit under senare år.

– Ett skäl till det tror jag kan vara att vi och andra företag har fått in många HMS-ledare som förlorade jobben i samband med nedgången för oljeindustrin från 2013. De har haft med sig en helt annan och mer kompromisslös säkerhetskultur.

Läs mer: Nåll Nollan får norsk motsvarighet.

För byggsektorn i stort i Norge hoppas Lars Erik Bartnes mycket på nystartade Sfs BA, ett initiativ som liknar svenska Håll nollan, där branschen ska samlas.

– Att standardisera säkerhetsupplärningen på samma sätt som oljebranschen gjort sedan 1980-talet tror jag kommer att betyda mycket. Då kommer inget företag att ha egna krav, utan alla har gått samma kurser.

Vill du läsa mer?

I Byggindustrins juninummer 2019 finns mer om det Norska säkerhetsarbetet:

  • Tre företagsledare om likheter och skillnader i säkerhetsarbetet i Sverige och Norge.
  • Den norske forskaren Knut Haukelid sammanfattar utvecklingen inom arbetsmiljö i den norska oljeindustrin. Bygg- och anläggningsbranschen har följt en liknande utveckling men med viss eftersläpning.
  • Willy Røed, professor i riskstyrning vid universitetet i Stavanger och konsulti bolaget Proactima om hur oljebranschen blev ett föredöme inom säkerhet.
  • Hege Tungesvik om att lämna oljebranschen och bli HMS-chef på Veidekke Industri i Norge.

Du som är prenumerant hittar Byggindustrins juninummer här

 

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

Giftfria installationer med Svensk uppfinning

Miljövänligt flamskyddsmedel på väg mot genombrott.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/giftfria-installationer-med-svensk-uppfinning-28602

Branschens doldis har största budgeten

Han har 256 miljarder i potten.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/branschens-doldis-har-storsta-budgeten-28600

”Mer snabbtåg åt folket”

Sweco Sveriges vd Ann-Louise Lökholm Klasson vill kavla upp ärmarna.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/mer-snabbtag-folket-28596

Ny stadsdel formas digitalt

Standardiserade handlingar hjälper Hangar 5 att växa fram.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-stadsdel-formas-digitalt-28588

Den skrivande ingenjören

Nu kommer civilingenjören Magnus Montelius efterlängtade uppföljare Åtta månader.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/den-skrivande-ingenjoren-28511

Bitarna som ska få anläggning att lyfta

Fyra konkreta åtgärder som kan bli viktiga hörnstenar när sektorn lägger framtidspusslet.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bitarna-som-ska-fa-anlaggning-att-lyfta-28506

"Pappa såg arbetskamrater falla"

Britt-Marie Johansson Dufwas pappa är en av byggarbetarna på den legendariska bilden.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/pappa-sag-arbetskamrater-falla-28510

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
https://byggindustrin.se/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

Nu finns bygghjälmen som tål sneda slag

Nawar Toma och hans femmannaföretag Guardio är först på bollen.
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/nu-finns-bygghjalmen-som-tal-sneda-slag-28505

Norge planerar undervattenstunnlar och flytande broar

Största vägprojektet i Norges historia.
Fördjupning
https://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/norge-planerar-undervattenstunnlar-och-flytande-broar-28504

Jimmy Bengtsson om vägen till toppen

"Jag har bara bytt jobb på riktigt en gång och det var när jag började på Arcona."
Porträtt
https://byggindustrin.se/artikel/portratt/jimmy-bengtsson-om-vagen-till-toppen-28499