Meny

Myresjöhusdomen väcker frågor

Myresjöhusdomen väcker frågor

Hovrättens dom i det uppmärksammade Myresjömålet härom veckan, är juridiskt sett riktig. Men avgörandet i målet leder vidare till konsumentens ekonomiska skydd under den lagstadgade 10-åriga ansvarstiden i konsumenttjänstlagen. Regeringen gav i höstas ett utredningsuppdrag som kan resultera i lagstiftning för ett bättre konsumentskydd, skriver Olof Johnson, chefsjurist på Sveriges Byggindustrier.

Den 18 januari meddelade Göta hovrätt ”friande” dom i det så kallade ”Myresjöhusmålet”. Myresjöhus hade under åren 1999–2003 uppfört småhus med enstegstätade putsfasader i Svedala kommun. Under 2009–2010 lät fastighetsägarna undersöka sina fastigheter och man hittade förhöjda fuktvärden samt sprickor i fasader och brister i utförandet. Ett antal fastighetsägare stämde Myresjöhus vid Eksjö tingsrätt sommaren 2010. Målet kom att handla om huruvida Myresjöhus val av putsfasad var vårdslöst. Tingsrätten meddelade dom i december 2011 och ett antal fastighetsägare fick då rätt.

Hur resonerade då tingsrätten? Utgångspunkten i målet var bestämmelsen i ABS 95 kap 5 § 7 som stadgar att entreprenören (under ansvarstiden efter den tvååriga garantitiden) ansvarar för väsentliga fel om felet visar sig ha sin grund i vårdslöshet. Tingsrätten konstaterade att felet, det vill säga bruket av enstegstätad putsad fasad och bristen på adekvat fuktskydd, utgjorde ett väsentligt fel. Det som återstod att pröva var om valet av enstegstätad fasad var vårdslöst. Tingsrätten resonerade bland annat utifrån frågan om utvecklingsfel alltså ett fel som på grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid den tidpunkt då arbetet utfördes inte var möjligt att upptäcka. Tingsrätten, som placerade bevisbördan på Myresjöhus, förklarade att om Myresjöhus kunde visa att den aktuella fasadtypen vid den aktuella tidpunkten (1999-2003) var ett fackmässigt godtagbart val, så hade Myresjöhus agerat fackmässigt och kunde därmed inte hållas ansvarigt. Om inte Myresjö kunde bevisa detta skulle man vara ansvarig såvida det inte rörde sig om ett utvecklingsfel.

Tingsrätten konstaterade att frågan om entreprenörens ansvar för utvecklingsfel varit uppe för diskussion i regeringens proposition 2003/04:45 om stärkt konsumentskydd vid småhusbyggande, men att regeringens bedömning var den att en näringsidkare inte i lag bör åläggas något ansvar för bristfälligheter som har uppkommit trots att arbetet har utförts på ett sätt som motsvarar fackmässig standard vid tidpunkten för arbetet utförande. Sedan la domstolen på Myresjöhus att bevisa att det hela handlade om ett utvecklingsfel; för att undgå ansvar. Man konstaterade slutligen att Myresjöhus inte hade gjort några kontroller av hur den enstegstätade fasaden skulle fungera i ett längre perspektiv. Eftersom Myresjö inte kunde visa att det inte var möjligt att upptäcka bristfälligheten; så hade man förfarit vårdslöst. Beviskravet synes ha hämtat inspiration från produktansvarslagen där en skadevållare kan undgå ansvar om han kan visa att det på grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid den tidpunkt då han satte produkten i omlopp inte var möjligt att upptäcka säkerhetsbristen.

I hovrätten tog målet en annan vändning. Hovrätten menade att tingsrätten tillämpat ett för strängt beviskrav som i praktiken ledde till samma resultat som regeringen inte var beredd att genomföra lagstiftningsvägen 2003/04. Hovrätten konstaterade också att den valda tekniken var förhärskande vid tidpunkten när husen byggdes, Sitac och Boverket hade typgodkänt konstruktionen, vare sig byggbranschen eller Myresjöhus haft kunskap om att metoden var riskfylld, allmän vetskap kom branschen till kännedom i början av 2007, personer knutna till Myresjöhus kände inte till riskerna eller hade själv utvecklat eller tagit del av lösningen. Annat hade alltså inte framkommit än att Myresjöhus under de aktuella åren saknat kunskap om riskerna med fasadkonstruktionen. Hovrätten fann slutligen att Myresjöhus agerat fackmässigt och att någon vårdslöshet inte kunde läggas bolaget till last vid valet av fasaden. Hovrätten fokuserade alltså på vad som rimligtvis kan krävas för att Myresjöhus ska ha visat att bolaget inte hade förfarit vårdslöst vid valet av fasadkonstruktionen. Ett enligt min mening helt rimligt ”juridiskt” slut.

Framtid: Tingsrättens och hovrättens domar är både intressanta och välskrivna. För parterna har det säkerligen inte varit en lika rolig resa. Fastighetsägarna förlorade målet. Myresjöhus vann, men bolagets goodwill har sannolikt fått sig en törn av skriverierna i pressen. Som gammal advokat kan jag uttrycka det: advokaten vinner målet och klienten förlorar det. Målet sätter dock fokus på konsumentens ekonomiska skydd under den lagstadgade 10-åriga ansvarstiden i konsumenttjänstlagen. Lagstiftaren har inte velat lägga ansvaret för utvecklingsfel på näringsidkaren men en annan lösning kan vara nära. Gällande byggfelsförsäkringar på marknaden har regelmässigt undantagit den typ av fel och skador som det handlar om i målet. Genom tilläggsdirektiv (Dir. 2012:88) till utredningen om översyn av vissa byggfrågor (S 2011:10) gav regeringen redan i höstas en utredare i uppdrag att utreda behovet av att ge konsumenter ett ekonomiskt skydd i de fall det under den lagstadgade 10-åriga ansvarstiden i konsumenttjänstlagen respektive 4 kap 19 b § jordabalken uppträder fel eller en skada till följd av fel i ett småhus eller som en konsument köpt av en näringsidkare och konsumenten inte får rättelse genom reklamation. Utredaren ska också lämna ett förslag, inklusive författningsförslag, till hur skyddet ska utformas och ska vid utformningen av skyddet utgå från att Lagen om byggfelsförsäkring upphävs samt göra en avvägning mellan skyddets omfattning och utformning å ena sidan, och kostnaderna för att upprätthålla det skydd som föreslås. Utredningen har presenterat några första utkast till Lag om försäkring för åtgärdande av vissa byggfel. I en kommentarstext anges särskilt att så kallat utvecklingsfel ska inkluderas hänförliga till konstruktion, material och utförande.

Det återstår en hel del arbete innan förslaget kan bli verklighet; men arbetet kan leda till ett förstärkt konsumentskydd i form av en ny lag och på sikt anpassade försäkringslösningar. Enligt en etablerad försäkringsmäklare i byggbranschen kan de försäkringsgivare som arbetar med ”byggfelsförsäkringar” mycket väl försäkra utvecklingsfel; efter sedvanliga riskbedömningar. Det finns också flera återförsäkringsgivare som ställer upp. Att försäkra utvecklingsfel kan dock leda till en premiehöjning om 15–20 procent. Denna kostnadsökning ska läggas till övriga byggkostnader; men sannolikt är en försäkringslösning ändå den bästa lösningen på sikt för samhällsbyggnadssektorn med reservation för vad utredaren nu kommer fram till vid sin avvägning mellan skyddets omfattning och utformning å ena sidan, och kostnaderna för att upprätthålla det skydd som föreslås. Avgörande blir säkert också vad utredaren kommer fram till i en helt annan fråga som behandlas parallellt; nämligen frågan om att dela upp byggherreansvaret på olika aktörer i byggprocessen. Men den frågan kräver en separat artikel.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Johanna Åfreds

"Livet efter 2020"

"Ett skede med mycket kunskap och alldeles för lite aktivitet", skriver Johanna Åfreds.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/livet-efter-2020-29177

Arbetsmiljökedja – länkar som kan bli starkare!

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/arbetsmiljokedja-lankar-som-kan-bli-starkare-29168

Hållbart samhällsbyggande förutsätter ett proaktivt ledarskap

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/hallbart-samhallsbyggande-forutsatter-ett-proaktivt-ledarskap-29093
Viktor Ginner

På spår mot klimatneutrala storstäder

Senast Snåret handlar om stadsbyggnadskontoren i landets tre största städer.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/pa-spar-mot-klimatneutrala-storstader-29070

Samhället har inte råd att välja bort Well

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/samhallet-har-inte-rad-att-valja-bort-well-29033
Nima Assadi

Vår bransch kan lära mycket av Oakland A’s i baseball

Det är inte tekniken som håller utvecklingen tillbaka.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/var-bransch-kan-lara-mycket-av-oakland-i-baseball-29017

Nu blir Id06 bättre och mer säkert mot fusk

"Vi måste ha  nolltolerans mot fusk i byggbranschen."
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/nu-blir-id06-battre-och-mer-sakert-mot-fusk-29008

Nu digitaliseras byggbranschen: Därför är smarta lås framtiden

Annons.
Infobrics nya smartlås röjer undan alla problem med nyckelhantering på ett bygge.
https://byggindustrin.se/sponsrat/infobric/nu-digitaliseras-byggbranschen-darfor-ar-smarta-las-framtiden-29189
Viktor Ginner

Fånga dagen med en livscykelanalys

Podcasten Snåret ger fem tips för att lyckas.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/fanga-dagen-med-en-livscykelanalys-28966

Vi har gått bakåt när det gäller brandskyddet

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-har-gatt-bakat-nar-det-galler-brandskyddet-28944

En hög byggtakt kräver bättre brandskydd

debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/en-hog-byggtakt-kraver-battre-brandskydd-28903

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.