Meny

"Energivett för plånboken och för miljön"

"Energivett för plånboken och för miljön"

"Vi anser att det blir bäst om kommunen tänker rätt från början, redan vid upphandlingen," skriver Mirza Kahvic, fastighetsdesigner på Parmaco, som hävdar att skolornas energianvändning kan minskas stort.

Enligt Energimyndigheten står byggnader för över 50 procent av Sveriges totala energianvändning. 2018 var den totala användningen av el i Sverige 141 terawattimmar, varav sektorn bostäder och service använde 73 terawattimmar el. Skolor utgör 21 procent av landets totala byggnadsarea för lokaler. Dessa skolor förbrukar tre terawattimmar el per år. Här finns stort utrymme att genomföra betydande energibesparingar.

Enligt en undersökning av Energimyndigheten och Boverket kan en genomsnittlig skola minska elanvändningen med cirka 30 procent. Totalt blir det 1 TWh per år om man räknar ihop alla skolor i hela landet. Det innebär en besparing på 1 miljard kronor, eller 2 000 lärartjänster, per år.

När vi på Parmaco bygger våra förskolor och skolor är det vårt designteam med arkitekter och designers som ritar skolorna så att de bland annat ska bli så energioptimala som möjligt. Utöver att sträva mot klimatmålen brukar vi hjälpa kommunerna att se hur de kan spara stora summor på att vara energismarta. Kommunen bör även tänka på att när elevantalet förändras påverkas skolors termiska klimat, vilket leder till oplanerade och onödiga energiförluster.

Vi anser att det blir bäst om kommunen tänker rätt från början, redan vid upphandlingen. En LCC-beräkning ger en mer rättvis bild av totalkostnaden för projektet än vad anskaffningspriset gör. På så vis upphandlar man en energieffektiv byggnad med låga driftskostnader, samtidigt som kommunen kommer ett steg närmare till att klara energi- och klimatmålen.

Nedan följer sju tips för kommuner som vill minska sina energikostnader:

1. Värmesystem

Med rätt värmesystem kan man minska byggnadens klimatavtryck avsevärt, samtidigt som man får en behaglig inomhustemperatur året runt. Tänk på att klara energikraven för lokaler! Något som blir svårare att göra med direktverkande elvärme. Satsa istället på ett vattenburet system, vilket lönar sig i längden både för plånboken och miljön. En högre investeringskostnad tjänar man in med lägre energikostnader.

2. Formfaktorn

Byggnadens form har stor inverkan på dess energieffektivitet. Man talar om byggnadens formfaktor. Formfaktorn, F, är förhållandet mellan byggnadens omslutande area (grund, ytterväggar och tak) och dess uppvärmda area. En mindre formfaktor är bättre ur energisynpunkt. Det gäller att minska den omslutande arean och göra byggnaden kompakt. På så vis försvinner mindre energi genom väggar, golv och tak.

3. Solvärmelast

Solvärmelast är solvärmen som passerar fönster och värmer upp våra rum. Den påverkas av storleken på  fönstren, där större fönster tillåter mer solinstrålning. Även placering och riktning av fönstren har betydelse. Tyvärr är denna värme ganska liten under vintern när behovet är som störst och under årets varma dagar kan solvärmen medföra alldeles för varma lokaler. Ett kylbehov uppstår för att uppnå behagligt inomhusklimat. En lösning med komfortkyla eller ökad ventilation blir dyrt och energikrävande. En billigare och mer miljövänlig lösning är att använda solavskärmning. Än bättre är det att planera för detta i ett tidigt skede genom solvärmelastberäkningar. Med rätt storlek och placering av fönster i rätt riktning slipper man övertemperaturer.

4. Byggnadens klimatskal

Byggnadens klimatskal är dess ytterväggar, golv, tak, fönster och dörrar. Ett tätt och välisolerat klimatskal har stor inverkan på byggnadens energiförluster. Det så kallade U-värdet, som beskriver materialets isolerförmåga, ska vara lågt. På så vis behåller man mer värme inomhus, vilket gör att uppvärmningsbehovet minskar.   

5. Belysning

Skolornas belysning är en av de stora energibovarna med en genomsnittlig energianvändning om 21 kWh/kvm och år. Byt därför ut gamla lampor mot energieffektiva alternativ såsom lågenergilampor och LED-belysning. Genom att installera närvarostyrning slipper man ha belysningen tänd i onödan.  

6. Storkök

Enligt Energimyndigheten står storköken för den tredje största elförbrukningen i skolor. Apparater som används i storköken är väldigt energikrävande och oftast på under många timmar om dagen. Gamla, och omoderna, storkök har energiförluster på upp till 90%! Fråga alltid efter energieffektiv utrustning i skolornas storkök.

7. Lokalutnyttjande

Enligt SKL står skolornas lokaler tomma 85 procent av tiden under ett år. Då tar man hänsyn till att verksamheten inte bedrivs under helger, lov, vardagskvällar/nätter med mera. Resterande tid, det vill säga tid då skollokalerna faktiskt används, utgör endast cirka 1 300 timmar per år. Samtidigt är genomsnittlig drifttid för skolors ventilationssystem cirka 3500 timmar per år. Med tanke på att så mycket som 40 procent av byggnaders energiförluster sker genom ventilation är det klokt att anpassa drifttiden efter verksamheten.

"Byggbranschen kan påverka stor folksjukdom"

Johnny Kellner tycker att byggbranschen ska anpassa utemiljön efter pollenallergiker.
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/byggbranschen-kan-paverka-stor-folksjukdom-28251
Anders Siljevall

"Har du hört den förut?"

Anders Siljevall om konjunkturens växlingar och högre makter.
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/har-du-hort-den-forut-28248

"Kräv certifiering vid isolering för att klara miljömålen"

Fel att befintlig certifiering inte används.
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/krav-certifiering-vid-isolering-att-klara-miljomalen-28236

"Lösningar finns – använd dem"

Det finns redan lösningar på branschens effektivitetsproblem.
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/losningar-finns-anvand-dem-28205

"Då skulle marknaden bli rättvis"

Jan Sjölund har svårt att förlika sig med Boverkets anvisningar.
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/da-skulle-marknaden-bli-rattvis-28162

”Joint venture en nyckel för branschens utveckling”

"Byggsektorn i Sverige är i många aspekter dysfunktionell".
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/joint-venture-en-nyckel-branschens-utveckling-28156
Erik Kalmaru

Friggebodar, Attefallare – vad kommer vi att minnas Per Bolund för?

Kanske blir det en Bo-lund?
kronika
https://byggindustrin.se/artikel/kronika/friggebodar-attefallare-vad-kommer-vi-att-minnas-bolund-28150

PSP Stomkomplettering satsar på kvalitet och hållbarhet

Annons.
Kvalitet lönar sig. På nio år har PSP Stomkomplettering gått från tre till 100 anställda.
https://byggindustrin.se/sponsrat/psp-stomkomplettering/psp-stomkomplettering-satsar-pa-kvalitet-och-hallbarhet-28169

"Riv muren!"

Byggnadsverk är också konstverk.
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/riv-muren-28139

"Fortsatt stort behov av arbetskraft inom bygg"

Anton Klintenberg, vd på Sustend, ser ett stort behov av arbetskraft på underhållssidan.
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/fortsatt-stort-behov-av-arbetskraft-inom-bygg-28132

Energieffektivitet för alla

"Dagens regelverkstyr mot högre kostnad för energiförsörjningen i våra hus."
debatt
https://byggindustrin.se/artikel/debatt/energieffektivitet-alla-28125