Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Vi behöver en klimatmyndighet

I slutet av oktober 2014 lägger FN:s klimatpanel (IPCC) fram sin femte rapport om klimatförändringarna. Dokumentet kommer att bilda ett underlag för världens beslutsfattare när de i Paris våren 2015 ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal.

Flera av världens statschefer träffades redan i New York den 23 september i år för att diskutera klimatfrågan. Inga beslut togs men många vackra ord gavs. Men det är inte vad man säger som räknas utan vad man gör. Hittills har alla försök att komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyoto misslyckats. Det politiska tvågradersmålet kommer inte heller att kunna uppnås med dagens utsläppsnivåer.

Den nya rapporten, som IPCC skickat till världens regeringar, har redan läckt ut till media. Rapporten innehåller inte några direkta vetenskapliga nyheter utan är en sammanfattning av vad som redan tidigare är känt. I rapporten redovisas fortsatta höga utsläpp av växthusgaser trots att den ekonomiska tillväxttakten i världen fortfarande är låg. Vad händer när högkonjunkturen kommer?

Enligt IPCC riskerar de ökade utsläppen av växthusgaser att orsaka långsiktiga rubbningar i klimatsystemet vilket, ”ger svåra genomgripande och oåterkalleliga följder för människor och kosystem”. Är det därför inte lämpligt att införa en ny myndighet i Sverige – Klimatmyndigheten?

Myndigheten skulle i sin form motsvara Räddningsverket. Framöver kommer kommunerna att ställas inför stora belastningar då klimatet blir alltmer extremt. Översvämningarna och den stora skogsbranden som drabbade Sverige under sommaren 2014 visar på nödvändigheten av en nationell beredskap i form av en Klimatmyndighet. Flera fall av extremt väder är en sådan effekt enligt IPCC.

Mot slutet av seklet väntas värmeböljor, skogsbränder och översvämningar bli vanligare men framförallt kraftigare. Under värmeböljan som drabbade Europa under år 2003 inträffade upp till 70 000 fler dödsfall i Europa. Enligt FOI:s Klimat- och sårbarhetsutredning så räknar de med att dödligheten kan komma att öka med upp till fem procent om ingenting görs. Kraftigare värmeböljor ökar också risken för klimatrelaterade skogsbränder.

Över 97 procent av världens klimatforskare är eniga och känner en stark oro för konsekvenserna av klimatförändringarna. Klimatskeptiker och förnekare kommer alltid att finnas kvar. Man har vi råd att avvakta och se om dessa har rätt och forskarna har fel.?

Byggprocessen är också en betydande del av systemet som påverkar klimatet. Byggprocessen har sektorn rådighet över till skillnad från driftsfasen som till stor del är brukarberoende. Byggsektorns totala årliga utsläpp av växthusgaser i Sverige motsvarar i storleksordning vad personbilstrafiken släpper ut per år enligt en rapport som presenterades i Almedalen 2014 av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och Sveriges Byggindustrier.

Det är kommunerna som direkt får möta och ta ansvar för de största påfrestningarna. Det är där konsekvenserna av klimatförändringarna först uppstår. Det är kommunerna som enligt dagens system måste finansiera och genomföra merparten av de åtgärder som krävs. Berörda kommunala myndigheter men även länsstyrelser saknar i dag tillräckliga resurser och står ofta handfallna när klimatrelaterade katastrofer inträffar. Det är inte rimligt att expertkunskap och materiella resurser ska byggas upp i varje kommun eller länsstyrelse i landet. Därför behöver vi upprätta en nationell Klimatmyndighet.

Att utvecklas tillsammans

Jerker Lessing

Under de senaste två åren har ett spännande projekt pågått i den svenska byggindustrin. Projektet heter VALLA Coach och hämtade sin inspiration från Toyota och från längdskidåkning.
Hur kopplar det ihop till byggindustrins utveckling kan man undra.

Klimatförändringar förvärrar dålig inomhusmiljö

Johnny Kellner

I Sverige har mer än var tredje vuxen någon form av allergi eller överkänslighet. Detta är i många fall inomhusrelaterat. Bland barn har över 40 procent besvär. Astma och allergi och annan överkänslighet kan betraktas som vår tids största folksjukdomar. 

Samverkan för ökad effekt av digitalisering

Emile Hamon

På Contech härom veckan hörde jag vd:n för Bankgirot, Jeanette Jäger, tala om vikten av samarbete över företagsgränser för att skapa effektiva lösningar. Just samverkan mellan aktörer i Bankvärlden var till exempel direkt avgörande för innovationer som till exempel Bank-id och Swish. Om bankerna i stället valt att göra detta var och en för sig hade effekten tillnärmelsevis inte blivit lika stor. Alltså, för att få full effekt av dessa initiativ var samverkan nyckeln!