Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Vi behöver en klimatmyndighet

I slutet av oktober 2014 lägger FN:s klimatpanel (IPCC) fram sin femte rapport om klimatförändringarna. Dokumentet kommer att bilda ett underlag för världens beslutsfattare när de i Paris våren 2015 ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal.

Flera av världens statschefer träffades redan i New York den 23 september i år för att diskutera klimatfrågan. Inga beslut togs men många vackra ord gavs. Men det är inte vad man säger som räknas utan vad man gör. Hittills har alla försök att komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyoto misslyckats. Det politiska tvågradersmålet kommer inte heller att kunna uppnås med dagens utsläppsnivåer.

Den nya rapporten, som IPCC skickat till världens regeringar, har redan läckt ut till media. Rapporten innehåller inte några direkta vetenskapliga nyheter utan är en sammanfattning av vad som redan tidigare är känt. I rapporten redovisas fortsatta höga utsläpp av växthusgaser trots att den ekonomiska tillväxttakten i världen fortfarande är låg. Vad händer när högkonjunkturen kommer?

Enligt IPCC riskerar de ökade utsläppen av växthusgaser att orsaka långsiktiga rubbningar i klimatsystemet vilket, ”ger svåra genomgripande och oåterkalleliga följder för människor och kosystem”. Är det därför inte lämpligt att införa en ny myndighet i Sverige – Klimatmyndigheten?

Myndigheten skulle i sin form motsvara Räddningsverket. Framöver kommer kommunerna att ställas inför stora belastningar då klimatet blir alltmer extremt. Översvämningarna och den stora skogsbranden som drabbade Sverige under sommaren 2014 visar på nödvändigheten av en nationell beredskap i form av en Klimatmyndighet. Flera fall av extremt väder är en sådan effekt enligt IPCC.

Mot slutet av seklet väntas värmeböljor, skogsbränder och översvämningar bli vanligare men framförallt kraftigare. Under värmeböljan som drabbade Europa under år 2003 inträffade upp till 70 000 fler dödsfall i Europa. Enligt FOI:s Klimat- och sårbarhetsutredning så räknar de med att dödligheten kan komma att öka med upp till fem procent om ingenting görs. Kraftigare värmeböljor ökar också risken för klimatrelaterade skogsbränder.

Över 97 procent av världens klimatforskare är eniga och känner en stark oro för konsekvenserna av klimatförändringarna. Klimatskeptiker och förnekare kommer alltid att finnas kvar. Man har vi råd att avvakta och se om dessa har rätt och forskarna har fel.?

Byggprocessen är också en betydande del av systemet som påverkar klimatet. Byggprocessen har sektorn rådighet över till skillnad från driftsfasen som till stor del är brukarberoende. Byggsektorns totala årliga utsläpp av växthusgaser i Sverige motsvarar i storleksordning vad personbilstrafiken släpper ut per år enligt en rapport som presenterades i Almedalen 2014 av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och Sveriges Byggindustrier.

Det är kommunerna som direkt får möta och ta ansvar för de största påfrestningarna. Det är där konsekvenserna av klimatförändringarna först uppstår. Det är kommunerna som enligt dagens system måste finansiera och genomföra merparten av de åtgärder som krävs. Berörda kommunala myndigheter men även länsstyrelser saknar i dag tillräckliga resurser och står ofta handfallna när klimatrelaterade katastrofer inträffar. Det är inte rimligt att expertkunskap och materiella resurser ska byggas upp i varje kommun eller länsstyrelse i landet. Därför behöver vi upprätta en nationell Klimatmyndighet.

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.