Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Vi behöver en klimatmyndighet

I slutet av oktober 2014 lägger FN:s klimatpanel (IPCC) fram sin femte rapport om klimatförändringarna. Dokumentet kommer att bilda ett underlag för världens beslutsfattare när de i Paris våren 2015 ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal.

Flera av världens statschefer träffades redan i New York den 23 september i år för att diskutera klimatfrågan. Inga beslut togs men många vackra ord gavs. Men det är inte vad man säger som räknas utan vad man gör. Hittills har alla försök att komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyoto misslyckats. Det politiska tvågradersmålet kommer inte heller att kunna uppnås med dagens utsläppsnivåer.

Den nya rapporten, som IPCC skickat till världens regeringar, har redan läckt ut till media. Rapporten innehåller inte några direkta vetenskapliga nyheter utan är en sammanfattning av vad som redan tidigare är känt. I rapporten redovisas fortsatta höga utsläpp av växthusgaser trots att den ekonomiska tillväxttakten i världen fortfarande är låg. Vad händer när högkonjunkturen kommer?

Enligt IPCC riskerar de ökade utsläppen av växthusgaser att orsaka långsiktiga rubbningar i klimatsystemet vilket, ”ger svåra genomgripande och oåterkalleliga följder för människor och kosystem”. Är det därför inte lämpligt att införa en ny myndighet i Sverige – Klimatmyndigheten?

Myndigheten skulle i sin form motsvara Räddningsverket. Framöver kommer kommunerna att ställas inför stora belastningar då klimatet blir alltmer extremt. Översvämningarna och den stora skogsbranden som drabbade Sverige under sommaren 2014 visar på nödvändigheten av en nationell beredskap i form av en Klimatmyndighet. Flera fall av extremt väder är en sådan effekt enligt IPCC.

Mot slutet av seklet väntas värmeböljor, skogsbränder och översvämningar bli vanligare men framförallt kraftigare. Under värmeböljan som drabbade Europa under år 2003 inträffade upp till 70 000 fler dödsfall i Europa. Enligt FOI:s Klimat- och sårbarhetsutredning så räknar de med att dödligheten kan komma att öka med upp till fem procent om ingenting görs. Kraftigare värmeböljor ökar också risken för klimatrelaterade skogsbränder.

Över 97 procent av världens klimatforskare är eniga och känner en stark oro för konsekvenserna av klimatförändringarna. Klimatskeptiker och förnekare kommer alltid att finnas kvar. Man har vi råd att avvakta och se om dessa har rätt och forskarna har fel.?

Byggprocessen är också en betydande del av systemet som påverkar klimatet. Byggprocessen har sektorn rådighet över till skillnad från driftsfasen som till stor del är brukarberoende. Byggsektorns totala årliga utsläpp av växthusgaser i Sverige motsvarar i storleksordning vad personbilstrafiken släpper ut per år enligt en rapport som presenterades i Almedalen 2014 av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och Sveriges Byggindustrier.

Det är kommunerna som direkt får möta och ta ansvar för de största påfrestningarna. Det är där konsekvenserna av klimatförändringarna först uppstår. Det är kommunerna som enligt dagens system måste finansiera och genomföra merparten av de åtgärder som krävs. Berörda kommunala myndigheter men även länsstyrelser saknar i dag tillräckliga resurser och står ofta handfallna när klimatrelaterade katastrofer inträffar. Det är inte rimligt att expertkunskap och materiella resurser ska byggas upp i varje kommun eller länsstyrelse i landet. Därför behöver vi upprätta en nationell Klimatmyndighet.

Byggbranschen behöver Flow!

Emile Hamon

 

Flow är ett tillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet, samtidigt som han/hon får en djup känsla av kontroll. Flow leder till ökat engagemang eftersom individen måste sätta allt högre standarder för sig själv för att behålla känslan. Därför ses Flow som en nyckel till produktivt (Csikszentmihalyi).

 

Köpt eller använd energi – vad är skillnaden?

Johnny Kellner

Det har länge varit en debatt om vilka begrepp som ska användas för en byggnads energibalans, köpt energi eller nettoenergi. Boverkets byggregler - BBR - har alltid använt begreppet köpt energi. Ett stort antal energiforskare och energispecialister hävdar att använd energi - nettoenergi speglar kraven som ställs på en byggnads verkliga fysikaliska energibalans. Boverket håller dock fortfarande fast vid att Sverige, som ett av få EU-länder, ska använda begreppet köpt energi - ett begrepp som inte säger något om hur mycket energi som behövs för att värma ett hus.

Byggsektorn bidrar till att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år

Johnny Kellner

Den 1 augusti 2018 inträffade Overshoot Day (den ekologiska skuldens dag) som visar att världen redan efter 7 månader har gjort av med jordens årsproduktion av ekologiska resurser. På sju månader har framför allt de industrialiserade länderna förbrukat jordens ränta av sin årsproduktion av ekologiska resurser och därmed börja tära på naturens kapital för resten av året. Overshoot Day har ständigt kommit allt tidigare för varje år. 1971 inträffade dagen slutet av december och i år 2018 redan den 1 augusti.