Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Vargtimmen – då formas vår framtid

Vargtimmen är, som så mycket annat i vår värld enligt boken Sapiens, en myt. Men en suggestiv myt. Namnet skapades som en filmtitel av Ingmar Bergman i slutet på 60-talet. Och då blir det målande förklaringar: ”Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning. Det är timmen då de flesta mänskor dör, då sömnen är djupast, då mardrömmarna är verkligast. Det är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest, då spöken och demoner är mäktigast. Vargtimmen är också den timme då de flesta barn föds.”

Oavsett vad som är myt eller inte så är vi många som vaknar på morgonen. Typ 03:30. För att sedan somna om. Orsakerna till att vi vaknar kan vara flera. Vi på Svensk Byggtjänst lät därför göra en undersökning om varför vi vaknar på mornarna. Vi kallar den 03.30-rapporten. Det är ingen myt.

En tredjedel av alla medarbetare i byggsektorn kommer att gå i pension mellan år 2010 och 2025. Det betyder att nästan 100 000 erfarna yrkespersoner lämnar branschen under denna period. Detta väldiga generationsskifte rymmer dessutom ett åldersglapp som spetsar till situationen extra mycket. Rekryteringen till branschen var nämligen förhållandevis liten under 1990-talet med fastighets och byggkriser. Resultatet är att det nu till stor del är yngre personer som ska ta över ansvaret i branschen. Och den unga generation som tar över står inför stora utmaningar.

Vi frågade därför cirka 2600 personer i byggbranschen hur deras nattsömn såg ut. Svaret var slående. Det fanns en tydlig signal om att gruppen 25–35-åringar, ligger vakna på nätterna och grubblar på jobbfrågor. 77 procent av alla som svarat anger att de ofta eller ibland ligger vakna och tänker på jobbet. I åldersgruppen 25–35 är det än mer tydligt. Där anger hela 82 procent att de ofta eller ibland ligger vakna och tänker på jobbfrågor.

Det är i den åldersgruppen vår framtid finns. De kommande ledarna och de konstruktiva medarbetarna.

Detta konstaterande är inte nytt - men alltid lika aktuellt.

Oron som de anger i undersökningen går att samla i fyra övergripande områden:

• Tids- och ekonomiska utmaningar

• Att inte ha kontroll

• Kompetens

• Ledarskap

Vi fortsatte undersökningen och ställde en öppen fråga till deltagarna i undersökningen om vad de upplevde som de största utmaningarna i sitt arbete. Resultatet kan sammanfattas i sju tydliga teman: Vara ung ledare, Hitta resurser (personal), Samordning och kommunikation i alla led, Leverera kvalitet under tids- och ekonomisk press, Hantera många saker samtidigt samt Ifrågasätta branchpraxis

I kommentarerna var det många kloka – och igenkännande citat från de unga samhällsbyggarna.

·        ”Som ny och ung i branschen är det en utmaning att våga ta tuffa beslut utan erfarenhet/kunskap sedan tidigare”

·        ”Att som kvinna smälta in i en väldigt mansdominerad bransch”

·        ”Så här har vi alltid gjort”

·        ”Du vet hur det är, man gör inte som man skriver”

Undersökningen visar också att det upplevs som både enkelt och tidseffektivt att fråga en kollega eller gå tillbaka till tidigare projekt.

På grund av vargtimmen.

Vi i branschen behöver därför bli bättre på:

• Erfarenhets- och kunskapsöverföring

• Möta och ta till vara på den nya generationens idékraft

• Utveckla en branschkultur som värdesätter och verkar för inkludering och mångfald

Det är bra samhällsbyggnad!
 

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.