Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Varför betalar inte förorenaren för fossilbränsle?

Polluter Pays Principle (PPP), det vill säga att det är förorenaren som ska betala, är central i miljöbalken (MB) och finns med bland de allmänna hänsynsreglerna i kap 2 i MB. För marksanering tillämpas PPP när man hittar den som förorenat inom den tidsrymd som finns föreskriven i MB. Varför tillämpas inte PPP generellt i form av skattetillägg inom alla sektorer? Fordon, flyg, industrin med mera kan i dag i princip fritt släppa ut koldioxid (CO2) i atmosfären utan att det händer något. Aktuell miljöskatt för fossilbränsle borde ligga i nivå med den skada utsläppen genererar. Ökade kostnader för fossilbränslen för näringslivet skapar snabbare incitament till övergång till förnybara bränslen. 

Tekniken med utsläppsrätter fungerar inte i praktiken på grund av att priset på dessa är så lågt att det faktiskt lönar sig att köpa utsläppsrätter i stället för att vidta egna åtgärder för att minska utsläppet av CO2. Även om Sverige anses ha världens högsta CO2-skatter så täcker dessa inte den verkliga miljöpåverkan. Naturligtvis är det inte i praktiken så enkelt att införa extra skatter på fossilbränsle som jag ger uttryck för. I dag skulle en sådan CO2-skatt som speglar de verkliga skadeverkningarna vara konkurrens- och exporthämmande om inte lika CO2-skatt tillämpas inom hela EU och globalt i alla länder.
 

Varför ska elbilar och solceller subventioneras?

I dag känns det lite märkligt att hela skattekollektivet ska stå för stora subventioner när personer till exempel köper en elbil när det i stället borde vore utsläppen från fossilbränslet som skulle få stå för kostnaderna. Nu ”subventioneras” i praktiken istället fossildrivna bilar. Än märkligare är planering av subventioner för el-cyklar. Solbranschen anser att subventioner på solceller inte behövs. Utsläppen från subventionerade produkter ger inte ens mätbara effekter på utsläppen av klimatgaser. Att även försöka lägga ansvaret på privatpersoner att inte flyga till Thailand och andra länder för att minska CO2 är helt fel. Det är viktigt att inte införa en isolationspolitik. Det är väsentligt att människor från olika kulturer kan träffas och umgås, vilket stärker fredstanken. Även här är det flygbränslet som är angreppspunkten och inte ge privatpersoner skulden och dåligt samvete. När helt ny teknik ska införas kan det vara motiverat att införa subventioner under en begränsad tid för att påskynda utvecklingen. Effekterna av subventioner är ur politiskt hänseende positivt, det syns att man gör något under sin mandatperiod även om effekterna av utsläpp av klimatgaser är mycket begränsade jämfört med andra åtgärder vilka inte syns eller når ut till allmänheten via media.

 

Inför en skatt på fossila bränslen som täcker de verkliga miljökonsekvenserna

Med en gemensam global CO2-skatt på fossila bränslen som täcker skadeverkningarna kommer utvecklingen mot förnybara flyg- och fordonsbränslen etc. gå snabbare eftersom flygbolagen och fordonsindustrin naturligtvis vill sälja sina produkter och ligga i framkant. De bolag som snabbast övergår till förnyelsebara bränslen kommer öka sin konkurrenskraft. Också människors miljömedvetande är en viktig påverkbar faktor. Däremot måste man vara observant på att en ökad elanvändning kan bli problematisk i framtiden. Vad händer främst ut effektsynpunkt när kärnkraften efterhand fasas ut i Sverige och Tyskland. Ellagring i någon form är därför nästa stora utmaning. Vi kan inte heller runda naturlagarna även om en del försöker. Här krävs eftertanke och förståelse för ett bredare systemtänkande. Vi måste satsa resurser på tekniker som ger störst miljönytta i ett bredare perspektiv och undvika populistiska frimärkslösningar. Byggsektorns utsläpp av CO2 var 2016 cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp på cirka 54 ton. Kan byggsektorn inom ett begränsat antal år minska klimatutsläppen med säg fem procent ger det stora effekter i form av stor miljönytta jämfört med andra åtgärder.

Omställningen måste ske nu – vi har inte råd att vänta

Naturligtvis tar en omställning av energisystemet sin tid. Men en etappvis avveckling av fossilbränslen måste ske genom gemensamma avtal inom EU och globalt, där industrin är de som måste visa kompassriktningen. Vi ska var medvetna om att nå Parisavtalets målsättning med en temperaturökning på 1,5 grader i praktiken inte går att klara. Chansen att lyckas är i bästa fall 0,5 procent. En realistisk nivå är snarare kring tre grader. Kostnadskonsekvenserna av ett sådant scenario måste kommande generationer vara med att dela på. Det blir betydligt dyrare att vänta och se, omställningen måste ske nu. Vi måste också acceptera att energin i framtiden kommer att bli dyrare och att ny effektivare teknik måste fram.

 

”Stenåldern försvann inte på grund av bristen på sten utan att ny och bättre teknik kom fram”*

*Shejk Yamani, tidigare generalsekreterare hos OPEC.

Byggbranschen behöver Flow!

Emile Hamon

 

Flow är ett tillstånd som inträffar när en individ blir helt uppslukad av en aktivitet, samtidigt som han/hon får en djup känsla av kontroll. Flow leder till ökat engagemang eftersom individen måste sätta allt högre standarder för sig själv för att behålla känslan. Därför ses Flow som en nyckel till produktivt (Csikszentmihalyi).

 

Köpt eller använd energi – vad är skillnaden?

Johnny Kellner

Det har länge varit en debatt om vilka begrepp som ska användas för en byggnads energibalans, köpt energi eller nettoenergi. Boverkets byggregler - BBR - har alltid använt begreppet köpt energi. Ett stort antal energiforskare och energispecialister hävdar att använd energi - nettoenergi speglar kraven som ställs på en byggnads verkliga fysikaliska energibalans. Boverket håller dock fortfarande fast vid att Sverige, som ett av få EU-länder, ska använda begreppet köpt energi - ett begrepp som inte säger något om hur mycket energi som behövs för att värma ett hus.

Byggsektorn bidrar till att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år

Johnny Kellner

Den 1 augusti 2018 inträffade Overshoot Day (den ekologiska skuldens dag) som visar att världen redan efter 7 månader har gjort av med jordens årsproduktion av ekologiska resurser. På sju månader har framför allt de industrialiserade länderna förbrukat jordens ränta av sin årsproduktion av ekologiska resurser och därmed börja tära på naturens kapital för resten av året. Overshoot Day har ständigt kommit allt tidigare för varje år. 1971 inträffade dagen slutet av december och i år 2018 redan den 1 augusti.