Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Vad kan entreprenörer göra för klimatet?

En vanlig tumregel har tidigare varit att byggprocessen står för 15 procent av klimat­påverkan och energianvändningen under byggnadens livscykel, medan resterande 85 procent, kan relateras till drift av byggnaden. I en SBUF finansierad studie (se tidigare artikel i Byggindustrin) för ett flerbostadshus i Stockholm framkommer att inbyggd klimatpåverkan under produktionsprocessen inklusive garage står för cirka 60 procent av total klimatpåverkan och driftsfasen efter inflyttning cirka 40 procent (60/40) exklusive hushållsel, beräknat enligt en medelnordisk elmix. Vid kraftvärme med en stor andel biobränsle exempelvis vad Gävle Energi redan har i dag blir förhållandet 80/20.

Skillnaden ökar

Trenden är tydligt att skillnaden mellan produktionsprocessen och driftsfasen ständigt ökar. En bidragande orsak är att tillförd energi under driften blir allt miljövänligare genom lågkvalitativ fjärrvärme. Under produktionsprocessen är kvalificerad el och fossilanvändning dominerande. Klimatpåverkan på själva arbetsplatsen är cirka 13 procent viket är den del som entreprenören i princip har rådighet över.

Cementtillverkning står för den största andelen av utsläppen av klimathusgaser under produktionsprocessen. Det bör emellertid uppmärksammas att cementindustrin arbetar intensivt och framgångsrikt med att reducera sina utsläpp. Trä har låga utsläpp och är naturens gåva. Sveriges ansvarsfulla skogsnäring där tillväxten är större än uttagen borde vara en förebild för många länder.

Vad kan entreprenörer göra ur klimatsynpunkt under sitt direkta ansvar under produktionsprocessen? Några övergripande exempel är:

  • Eget verksamhetssystem med en tydlig hållbarhetsprofil med krav för egenproduktion, konsulter, och material.
  • Nya byggnader och anläggningar klimatdeklareras även vad gäller byggprocessen.
  • Materialleverantörer måste redovisa sin andel av klimat- och energibelastning av sina produkter genom EPD (Environmental Product Declaration).
  • Egna maskiner och transporter under byggskedet sker med förnybara bränslen.
  • Effektivisera materialtransporter till och under byggarbetsplatsen genom klokare logistiklösningar.
  • Anpassa mark- och anläggningsarbeten så att massförflyttning och materialresurser begränsas.
  • Anslut byggbodar och bygguppvärmning till fjärrvärme (där så är möjligt). Byggbodarna förses med FTX och LED-belysning.
  • Verktygscontainer förses med dörrstängare och luftsluss.
  • Minimera spill genom noggrann upphandling och måttanpassning.
  • Anpassa egna inköp till miljörelaterade upphandlingsformer av underentreprenörer, material och produkter.
  • Öka miljörelaterade utbildningsinsatser på alla nivåer, inte minst på byggarbetsplatserna.
  • Utse en energiansvarig på byggarbetsplatsen gärna i kombination som kvalitets- och arbetsmiljöansvarig.
  • Entreprenören bör svara för sin energianvändning under byggproduktionen vilket skapar motiv till energieffektivisering.

Entreprenörer är stora kunder och inköpare av byggmaterial. Genom att ställa krav på minskad klimatpåverkan på materialindustrin kommer på sikt en omställning av hela byggprocessen. Men gör vi ingenting händer ingenting och det händer ingenting om vi inte gör någonting. Huvuddelen av exemplen på ovanstående åtgärder på byggarbetsplatsen kan redan i dag göras med en god ekonomi och kräver inga forskningsinsatser.

På återseende!

Jimmy Dahlström

Så, detta kanske är de sista raderna jag skriver i denna bloggen. Beslutet om att Byggindustrin ska läggas ned är obeskrivligt tråkigt, och då menar jag inte på grund av någon egocentrisk anledning då jag får mindre utrymme att synas. Jag menar för att branschen tappar ett forum, en plattform för erfarenhetsutbyte, kommunikation och debatt om dåtid, framtid och utveckling.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.