Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Två par skor per person – gäller det i dag?

Knappast. Det är ett exempel på vilka förutsättningar som har gällt i byggreglerna. I vår familj stämmer det inte i alla fall. Byggreglerna behöver därför ses över och forskning initieras. Hävdar IKANO Bostad.

IKANO Bostad är en av de nya friska aktörerna på den svenska bostadsmarknaden. Och med familjen Kamprad som ägare tittar man hela tiden på vad som går att göra för att kapa kostnader. Långsiktigt.

Samhället har förändrats. Det är inte längre självklart med en kärnfamilj där varje person har två par skor per person. Befolkningstillväxt, urbanisering, hållbarhet och framförallt ökade bostadspriser innebär kraftigt förändrade förutsättningar jämfört med när folkhemmet byggdes. Och byggreglerna fastställdes. Byggreglerna revideras regelbundet – och behöver fortsatt utvecklas. IKANO Bostad har därför tagit fram en lägenhet i Malmö, ett så kallat Living Lab där åtta familjer har fått bo, testa och utvärdera olika lösningar. I detta första skede fokuserar man på flexibilitet för att kunna återanvända ytor. För att minska ytorna och därmed sänka kostnaderna.

När jag studerar effekterna av de olika lösningar som testats i detta Living Lab som IKANO Bostad tagit fram ställer jag mig frågan. Varför har ingen av de etablerade aktörerna gjort detta tidigare? 

Man har studerat sex exempel som kan göras mer yteffektiva och därmed billigare med i princip samma funktion: Avskiljbarhet, Kök, Buller, Förvaring, Kapphylla och Passager. Och för varje exempel finns ett antal relevanta frågeställningar. Till exempel Är det rimligt att skjutdörrsgarderober inte betraktas som demonterbara/flyttbara ur tillgänglighetssynpunkt? Och så fortsätter det med relevanta och intressanta frågeställningar inom ett antal områden.

En annan fördyrande parameter är att det i BBR, Boverkets ByggRegler, finns ett antal råd som oftast tolkas som skall-krav av de lokala byggnadsnämnderna. Ett råd – är just ett råd. Ingen lag. Kraven som ställs i BBR är utformade som allmänna råd, men har status tvingande om man inte kan påvisa att man kan uppfylla samma funktion på annat sätt. Vilket kan vara knivigt. Eller snårigt. En mindre snårig byggprocess vore att föredra!

De sex studerade exemplen visar att med en flexiblare syn på layout kan man minska ytorna. Och därigenom minskade kostnader. Sammantaget innebär alla dessa sex möjliga effektiviseringar stora konsekvenser för de boende – och samhället.

Priser varierar med läge och marknad, men nedanstående antaganden hävdar jag är relevanta. Och som visar på att det finns en stor potential till lägre kostnad med en flexiblare syn på byggreglerna.

·        Ökat pris vid köp av BR:                      cirka 575 000 kronor

·        Ökad avgift för BR                               cirka 750 kronor/månad

·        Ökad hyra för HR                                 cirka 1865 kronor/månad

Med kvadratsmarta lägenheter minskar boendekostnaderna samt det ekologiska avtrycket – det är bra samhällsbyggnad.

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.