Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Tjärdoft och byggsystem

Hösten är här och sommaren känns nästan avlägsen redan. Men hemma hos mig så får jag varje dag en liten påminnelse om sommaren, genom en svag doft av tjära. Det är också doften av ett byggsystem. Låter det konstigt? Låt mig berätta:

Jag bor i ett hus från tidigt 1800-tal som är byggt med en stomme av korsvirke. I sommar har jag strukit tjära på korsvirket, så att det ska stå emot väder och vind. En numera ovanlig dimension i byggsammanhang blev väldigt tydlig med detta: nämligen doften! Många grannar och förbipasserande har i sommar stannat till och kommenterat ”Åh vad det luktar gott med tjära” och det har lett till många trevliga pratstunder.

Korsvirke är en uråldrig och smart byggteknik som använts i århundraden särskilt i områden där det var svårt att få tag på virke. Husets bärande delar utgjordes av virket som förädlades till ett snillrikt stomsystem, stabiliserat av de karakteristiska snedsträvorna i ändarna av konstruktionen. Mellanrummet mellan virkesdelarna fylldes med lokalt producerat material som lera, tegel och bruk. Om man vill klä det i termer som vi brukar använda i fråga om modernt byggande så är korsvirkestekniken ett exempel på ett resurseffektivt och öppet byggsystem med standardiserade tekniska lösningar och beprövad, robust byggteknik. Öppenheten i systemet gjorde att många hantverkare kunde arbeta med samma slags system och det kunde kombineras med olika delsystem som murverk, puts, träpanel och olika taklösningar.

Man kan konstatera att det där med rationellt och effektivt byggande inte är något nytt. Det har varit en drivkraft i alla tider, särskilt när resurshushållning var en absolut förutsättning för materialtillgång och transporter. Byggsystemet som baserades på korsvirke är också ett bra exempel på att standardiserad teknik inte behöver betyda att alla hus ska se likadana ut. Tekniken kan användas för den enklaste stuga likväl som för att bygga flervåningshus i stadsmiljö, men med ett likartat tekniskt innehåll. Och den gick att anpassa för olika kundbehov och kostnadsnivåer. Precis som vi eftersträvar med modernt industriellt byggande!

Det är befriande att hitta kopplingar mellan det vi gör idag och historien. Man behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt, det kan ibland räcka med att blicka bakåt lite grand. Principer och synsätt går att återanvända, inspireras av och omforma för att passa dagens byggande. Tänk vad lite tjärdoft kan göra!

Nyårslöfte

Jimmy Dahlström

Snart är det dags för nyårslöften. Många av oss sätter orimliga och inte så väl förankrade mål under nyårsfirandet. I bruset av champagne och raketer beslutar vi oss för att nästa år minsann ska bli annorlunda jämfört med föregående.  I många år har vår kära bransch blivit bespottad. Förändringsobenägen heter det. Vi är långt eftersatta i digitalisering. Tröghet i adaption sägs det. Vi har en produktivitet som är decennier efter tillverkningsindustrin. Slöa gubbar skallas.

Digitaliseringen hänger på ledarskapet

Emile Hamon

Inom digitalisering i stort är det enormt mycket som händer, en disruptiv utveckling där – oavsett bransch – företagens förmåga att dra nytta av det nya som erbjuds är helt beroende av ledarskapet.

Vilken lycka om klimatskeptikerna har rätt

Johnny Kellner

I anslutning till klimatkonferensen COP 23 i Bonn i november 2017 utnyttjar klimatskeptikerna som vanligt med att sprida sina vilseledande budskap. Forskarna inom FN:s klimatpanel (IPCC) är mer än 95 procent övertygande om att det är människan som bidrar till att påverka den globala uppvärmningen. Klimatskeptikernas främsta argument mot är att detta inte går att bevisa. De anser också att FN-klimatpanels slutsatser inte är underbyggda.