Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Tjärdoft och byggsystem

Hösten är här och sommaren känns nästan avlägsen redan. Men hemma hos mig så får jag varje dag en liten påminnelse om sommaren, genom en svag doft av tjära. Det är också doften av ett byggsystem. Låter det konstigt? Låt mig berätta:

Jag bor i ett hus från tidigt 1800-tal som är byggt med en stomme av korsvirke. I sommar har jag strukit tjära på korsvirket, så att det ska stå emot väder och vind. En numera ovanlig dimension i byggsammanhang blev väldigt tydlig med detta: nämligen doften! Många grannar och förbipasserande har i sommar stannat till och kommenterat ”Åh vad det luktar gott med tjära” och det har lett till många trevliga pratstunder.

Korsvirke är en uråldrig och smart byggteknik som använts i århundraden särskilt i områden där det var svårt att få tag på virke. Husets bärande delar utgjordes av virket som förädlades till ett snillrikt stomsystem, stabiliserat av de karakteristiska snedsträvorna i ändarna av konstruktionen. Mellanrummet mellan virkesdelarna fylldes med lokalt producerat material som lera, tegel och bruk. Om man vill klä det i termer som vi brukar använda i fråga om modernt byggande så är korsvirkestekniken ett exempel på ett resurseffektivt och öppet byggsystem med standardiserade tekniska lösningar och beprövad, robust byggteknik. Öppenheten i systemet gjorde att många hantverkare kunde arbeta med samma slags system och det kunde kombineras med olika delsystem som murverk, puts, träpanel och olika taklösningar.

Man kan konstatera att det där med rationellt och effektivt byggande inte är något nytt. Det har varit en drivkraft i alla tider, särskilt när resurshushållning var en absolut förutsättning för materialtillgång och transporter. Byggsystemet som baserades på korsvirke är också ett bra exempel på att standardiserad teknik inte behöver betyda att alla hus ska se likadana ut. Tekniken kan användas för den enklaste stuga likväl som för att bygga flervåningshus i stadsmiljö, men med ett likartat tekniskt innehåll. Och den gick att anpassa för olika kundbehov och kostnadsnivåer. Precis som vi eftersträvar med modernt industriellt byggande!

Det är befriande att hitta kopplingar mellan det vi gör idag och historien. Man behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt, det kan ibland räcka med att blicka bakåt lite grand. Principer och synsätt går att återanvända, inspireras av och omforma för att passa dagens byggande. Tänk vad lite tjärdoft kan göra!

En enkel ekvation för att lyckas med förändringsarbetet

Emile Hamon

Att lyckas med förändringsarbete är inte enkelt. I en bransch som är känd för att vara konservativ är det kanske ännu svårare. Men det finns en enkel ekvation som kanske kan hjälpa...

Vision + Kompetens + Incitament + Resurser + Road map/handlingsplan = Förändring

För att lyckas med förändringsarbetet och få till en digitala transformation måste alla fem element finnas på plats.


Vision krävs

Värdering av ”smarta byggnader”

KTH Live-In Lab

Det byggs allt fler hus som kan definieras som ”smarta”. Det finns många definitioner på ”smarta byggnader” alltifrån byggnader som har en låg energiförbrukning till byggnader som har ett stort antal sensorer inbyggt som kan mäta alltifrån temperatur och luftkvalitet till säkerhet. Vid sidan om lägre driftskostnader i form av lägre energikostnader förväntas ”smarta byggnader” minska driftskostnaden överlag genom att förvaltningen av byggnaden kan göras mer effektiv. Frågan är vad det innebär för värderingen av den ”smarta byggnaden”.

Digitalisering ger inga effekter…

Emile Hamon

För någon vecka sedan blev jag intervjuad kring effekterna av användandet av VDC och BIM. Inför intervjun fick jag veta att man ville höra efter med branschen om den verkligen trodde på att VDC och BIM påverkade deras lönsamhet… självklart gör den det sa jag, men är det någon debatt kring detta?

- Ja, det finns flera tvivlare eller i alla fall de som inte är helt övertygade om effekterna.