Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Tjärdoft och byggsystem

Hösten är här och sommaren känns nästan avlägsen redan. Men hemma hos mig så får jag varje dag en liten påminnelse om sommaren, genom en svag doft av tjära. Det är också doften av ett byggsystem. Låter det konstigt? Låt mig berätta:

Jag bor i ett hus från tidigt 1800-tal som är byggt med en stomme av korsvirke. I sommar har jag strukit tjära på korsvirket, så att det ska stå emot väder och vind. En numera ovanlig dimension i byggsammanhang blev väldigt tydlig med detta: nämligen doften! Många grannar och förbipasserande har i sommar stannat till och kommenterat ”Åh vad det luktar gott med tjära” och det har lett till många trevliga pratstunder.

Korsvirke är en uråldrig och smart byggteknik som använts i århundraden särskilt i områden där det var svårt att få tag på virke. Husets bärande delar utgjordes av virket som förädlades till ett snillrikt stomsystem, stabiliserat av de karakteristiska snedsträvorna i ändarna av konstruktionen. Mellanrummet mellan virkesdelarna fylldes med lokalt producerat material som lera, tegel och bruk. Om man vill klä det i termer som vi brukar använda i fråga om modernt byggande så är korsvirkestekniken ett exempel på ett resurseffektivt och öppet byggsystem med standardiserade tekniska lösningar och beprövad, robust byggteknik. Öppenheten i systemet gjorde att många hantverkare kunde arbeta med samma slags system och det kunde kombineras med olika delsystem som murverk, puts, träpanel och olika taklösningar.

Man kan konstatera att det där med rationellt och effektivt byggande inte är något nytt. Det har varit en drivkraft i alla tider, särskilt när resurshushållning var en absolut förutsättning för materialtillgång och transporter. Byggsystemet som baserades på korsvirke är också ett bra exempel på att standardiserad teknik inte behöver betyda att alla hus ska se likadana ut. Tekniken kan användas för den enklaste stuga likväl som för att bygga flervåningshus i stadsmiljö, men med ett likartat tekniskt innehåll. Och den gick att anpassa för olika kundbehov och kostnadsnivåer. Precis som vi eftersträvar med modernt industriellt byggande!

Det är befriande att hitta kopplingar mellan det vi gör idag och historien. Man behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt, det kan ibland räcka med att blicka bakåt lite grand. Principer och synsätt går att återanvända, inspireras av och omforma för att passa dagens byggande. Tänk vad lite tjärdoft kan göra!

Nya resultat, nya metoder

Jimmy Dahlström

Jag har i veckan precis som flera av er följt debatten eller pajkastningen om man så önskar kring huruvida markpriserna är boven i dramat för de höga slutkostnader som råder inom vår bransch.

Min ståndpunkt är att markpriserna påverkar absolut, de är över noll så det är binärt, självklart påverkan dem.

MEN

Guess who's back

Jimmy Dahlström

Hej igen!

 

Dags att ta tag i pennan och skriva om mina tankar kring samhällsbyggandet. Mer skrivande från min sida. 

Så kul, jag har saknat ineraktionen med er läsare, ni får gärna maila mig med synpunkter, tankar, inspel. 

I februari kommer jag, mina kollegor tillsammans med Centrum för Byggeffektivitet och aktörer från branschen diskutera byggherrens roll inom ämnet logistik. 

Kommer el-effekten i Sverige att räcka till i framtiden?

Johnny Kellner

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl? Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.