Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Stora effekter till låg kostnad genom att förstå miljöbelastningen från byggmaterial

En mycket stor andel av byggandets miljö- och hälsobelastning kommer från byggmaterialen. När vi befinner oss i en brytningstid är det därför avgörande att vi gör kloka, sunda och ’framtidssäkrade’ materialval. Husen skall stå länge! Vi behöver fatta mer radikala beslut idag än vad vi gjorde igår för att kunna få en ekonomisk hävstång imorgon. Speciellt om det inte kostar så värst mycket.

I förra veckan deltog jag på Byggforum där byggmaterialet fick stå i centrum. Härligt! ÅF hade då kvantifierat hur mycket material som kommer att förbrukas när vi nu på kort tid skall bygga 710 000 bostader. Det kommer att gå åt 24 miljoner kubik betong, 32 miljoner kvadrat gips, osv, osv. Det stod snart klart för oss alla i publiken att ojsan då, det här är nog något att tänka på. Vilka problem finns det då med denna volymen av byggmaterial och kanske ännu viktigare vad finns det för möjligheter genom aktiva val? I mina kommande inlägg kommer jag att diskutera detta genom en inledning, vilket är detta inlägget, sedan följer kemikalier, klimatpåverkan och resurseffektivitet, alla mycket viktiga miljö- och hälsoaspekter kopplade till materialval. Välkomna att hänga med!

 

Kemikalier

Vi kan inte utgå från att kemikalier alltid är farliga och drabbas av komplett kemikaliepanik. Det är det första som är viktigt att konstatera och så långt är nog allting gott och väl. Men var gränsen går för vad som är farligt och inte är minsann inte lätt att definiera. Ett exempel är faran med hormonstörande ämnen som bland annat lyfts av en rad svenska forskare och dessutom manar en mycket omfattande WHO rapport från 2012 till stor försiktighet. Här är det förvånande att fler inte är mer försiktiga och går till tydligare praktik handling. Speciellt när Svenska fastighetsägare redan visat att det går att driva ett i det närmast radikalt kemikaliearbete tillsammans med konventionella byggföretag till en mycket låg kostnad. Mer om detta i kommande inlägg.

 

Klimatpåverkan

En livscykelanalys studie kräver mycket kunskap och erfarenhet och hör därför hemma hos större aktörer och akademiker som vill lära oss i branschen nya aspekter av byggandet. Om nu däremot studie efter studie visar samma resultat, dvs att en allt större del av klimatpåverkan kommer från byggmaterialen, då är det ju orimligt att vi inte projekterar byggmaterial utifrån låg klimatpåverkan. Men om detta nu är så komplicerat, hur skall det då gå till? Jag menar att det finns rimliga och beprövade metoder, men mer om det framöver.

 

Resurser

Då kommer vi till det svåra, resurser. Vi måste återvinna och återanvända mer och mer, annars tar världens resurser slut. Vi producerar ca 5 ton avfall per person och år i Europa. Rätt mycket, år efter år. I Sverige producerar vår sektor avgjort mest avfall inklusive farligt avfall när den i vikt helt dominerande gruvindustrin räknats bort. Vårt ansvar torde därför vara stort att erbjuda lösningar. Vad gäller kemikalier och inbyggd energi finns erfarenhet och verktyg för att kunna erbjuda konkreta lösningar, men det gör det inte vad gäller resurser! I alla fall inte på byggmaterialnivå. Vet inte vad jag ger mig in i riktigt när jag väljer att skriva några få rader om ett så pass svårt ämne! Läs gärna om några veckor framöver så får ni själva avgöra om det blir magplask eller snäppet bättre än så!

 

Definiera hållbart byggande snävt och konkret

När hållbart byggande definieras väldigt brett, gärna med start i Brundtlandkommissionen, så blir resultatet naturligtvis alltid oklanderligt. Vem kan möjligen vara emot Brundtlandkommissionen? Baksidan är dock att begreppet hållbart byggande då också blir ett urvattnat begrepp som går att definiera litet som man själv tycker och vill. Ibland blir det bra, ofta inte. Ju närmare det faktiska byggandet vi kommer desto större är behovet av verktyg och metoder för att kunna avgöra en mer konkret och direkt miljö- och hälsopåverkan. Personligen tror jag att en snäv definition med koppling till byggmaterialens hållbarhet skulle samla branchen och getydliga och kommunicerbara effekter. Enkelt, konket, oflummigt!

New York vill lära av Sverige

Jerker Lessing

År 1639 steg Jonas Bronck iland i Amerika och som den förste europé byggde han ett hus i det som skulle komma att bli New York. Jonas kom från Sävsjö i Småland. Och stadsdelen Bronx med sina numera 1,3 miljoner invånare har fått sitt namn ifrån denne modige smålänning.

I dagens New York brottas man med en stor bostadsbrist. Det råder särskild brist på bostäder med prisnivåer som funkar för personer och familjer med vanliga (dvs inte så höga) löner. För att lösa detta har man lanserat ett program med målet att bygga 300.000 nya prisvärda lägenheter till 2026.

Året var 1950

Jimmy Dahlström

Den lilla staden Hagfors i Värmland föds och Sverige erkänner den kommunistiska folkrepubliken Kina. Winston Churchill var brittisk premiärminister. Sveriges befolkningsmängd passerar 7 Miljonersstrecket och medicinalstyrelsen föreslår att skolaga skall förbjudas. Som ni hör var det ett tag sen. Men 1950 var också året då tunnelbanans gröna linje började byggas.

Det är mycket anmärkningsvärt, tunnelbanan har sedan i turordning byggts ut med röda och den blå linjen vilken stod färdig någonstans kring det eminenta året 1985.

1985, det är 33 år sedan, tro mig jag vet.

Är flyget den största utsläppskällan av växthusgaser i Sverige?

Johnny Kellner

Jag sitter på ett flyg från Kiruna till Stockholm och har lite samvetskval när jag skriver detta inlägg eftersom jag nu bidrar till ökade koldioxidutsläpp (CO2). Skulle jag som miljövän i stället tagit tåget? Inte minst med tanke på de hållbarhetsseminarier som jag ofta medverkar i.