Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Stora effekter till låg kostnad genom att förstå miljöbelastningen från byggmaterial

En mycket stor andel av byggandets miljö- och hälsobelastning kommer från byggmaterialen. När vi befinner oss i en brytningstid är det därför avgörande att vi gör kloka, sunda och ’framtidssäkrade’ materialval. Husen skall stå länge! Vi behöver fatta mer radikala beslut idag än vad vi gjorde igår för att kunna få en ekonomisk hävstång imorgon. Speciellt om det inte kostar så värst mycket.

I förra veckan deltog jag på Byggforum där byggmaterialet fick stå i centrum. Härligt! ÅF hade då kvantifierat hur mycket material som kommer att förbrukas när vi nu på kort tid skall bygga 710 000 bostader. Det kommer att gå åt 24 miljoner kubik betong, 32 miljoner kvadrat gips, osv, osv. Det stod snart klart för oss alla i publiken att ojsan då, det här är nog något att tänka på. Vilka problem finns det då med denna volymen av byggmaterial och kanske ännu viktigare vad finns det för möjligheter genom aktiva val? I mina kommande inlägg kommer jag att diskutera detta genom en inledning, vilket är detta inlägget, sedan följer kemikalier, klimatpåverkan och resurseffektivitet, alla mycket viktiga miljö- och hälsoaspekter kopplade till materialval. Välkomna att hänga med!

 

Kemikalier

Vi kan inte utgå från att kemikalier alltid är farliga och drabbas av komplett kemikaliepanik. Det är det första som är viktigt att konstatera och så långt är nog allting gott och väl. Men var gränsen går för vad som är farligt och inte är minsann inte lätt att definiera. Ett exempel är faran med hormonstörande ämnen som bland annat lyfts av en rad svenska forskare och dessutom manar en mycket omfattande WHO rapport från 2012 till stor försiktighet. Här är det förvånande att fler inte är mer försiktiga och går till tydligare praktik handling. Speciellt när Svenska fastighetsägare redan visat att det går att driva ett i det närmast radikalt kemikaliearbete tillsammans med konventionella byggföretag till en mycket låg kostnad. Mer om detta i kommande inlägg.

 

Klimatpåverkan

En livscykelanalys studie kräver mycket kunskap och erfarenhet och hör därför hemma hos större aktörer och akademiker som vill lära oss i branschen nya aspekter av byggandet. Om nu däremot studie efter studie visar samma resultat, dvs att en allt större del av klimatpåverkan kommer från byggmaterialen, då är det ju orimligt att vi inte projekterar byggmaterial utifrån låg klimatpåverkan. Men om detta nu är så komplicerat, hur skall det då gå till? Jag menar att det finns rimliga och beprövade metoder, men mer om det framöver.

 

Resurser

Då kommer vi till det svåra, resurser. Vi måste återvinna och återanvända mer och mer, annars tar världens resurser slut. Vi producerar ca 5 ton avfall per person och år i Europa. Rätt mycket, år efter år. I Sverige producerar vår sektor avgjort mest avfall inklusive farligt avfall när den i vikt helt dominerande gruvindustrin räknats bort. Vårt ansvar torde därför vara stort att erbjuda lösningar. Vad gäller kemikalier och inbyggd energi finns erfarenhet och verktyg för att kunna erbjuda konkreta lösningar, men det gör det inte vad gäller resurser! I alla fall inte på byggmaterialnivå. Vet inte vad jag ger mig in i riktigt när jag väljer att skriva några få rader om ett så pass svårt ämne! Läs gärna om några veckor framöver så får ni själva avgöra om det blir magplask eller snäppet bättre än så!

 

Definiera hållbart byggande snävt och konkret

När hållbart byggande definieras väldigt brett, gärna med start i Brundtlandkommissionen, så blir resultatet naturligtvis alltid oklanderligt. Vem kan möjligen vara emot Brundtlandkommissionen? Baksidan är dock att begreppet hållbart byggande då också blir ett urvattnat begrepp som går att definiera litet som man själv tycker och vill. Ibland blir det bra, ofta inte. Ju närmare det faktiska byggandet vi kommer desto större är behovet av verktyg och metoder för att kunna avgöra en mer konkret och direkt miljö- och hälsopåverkan. Personligen tror jag att en snäv definition med koppling till byggmaterialens hållbarhet skulle samla branchen och getydliga och kommunicerbara effekter. Enkelt, konket, oflummigt!

Trevlig semester

Jimmy Dahlström

Hej alla!

Jag tänkte bara passa på att önska Er alla en riktigt trevlig semester. Jag själv kommer spendera semestern på "hemmaplan" i Sverige. Bila runt i vårt vackra land. Jag kommer även spendera en hel del tid på golfbanan, så om ni är intresserade av att utmana mig, maila gärna så tar vi en match. 

På återseende i augusti!

Tack för att ni tog Er tid!

mvh Jimmy Dahlström        

Klimatpåverkan från Byggmaterial

Anders Ejlertsson

Koldioxid är en utmaning för oss alla och olika aktörer på olika samhällsnivåer levererar visioner och strategier med glasklara resultat. Byken skall nu tvättas och bransch efter bransch står inför ett stål bad. I en artikel i just tidningen Byggindustrin för något år sedan eller så sammanfattar Maria Bogren att byggarens utmaning i detta avseende är material, transporter och maskinpark. Många studier visar på detta som numera är ett väl belagt faktum - våra byggmaterial står får en stor del av byggandets klimatpåverken, speciellt när vi nu går mot att bygga mer och mer energieffektivt.

Är återvinning av värme ur flerbostadshusens avlopp en framtidslösning?

Johnny Kellner

Faktum är att vi hela tiden spolar ner stora mängder värmeenergi rakt ner i slasken till kommunernas avloppsnät. I dagens energieffektiva flerbostadshus utgör tappvarmvatten lika stor andel energi som för uppvärmning. När EU-direktivet för de kommande – Nära Nollenergibyggnader (NNE) träder i kraft januari 2021 blir tappvarmvatten den större andelen. Varmvattnet är därför en större outnyttjad potential för energieffektivisering jämfört med värmeandelen. Redan i dag har flertalet av de kommunala bostadsbolagen motsvarande krav som NNE.