Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

SMHI är en allt viktigare aktör för byggbranschen och kommuners samhällsplanering

Klimatförändringarna med ett allt varmare klimat kan medföra att Sverige riskerar att utsättas för kraftigare vind- och översvämningar genom förändrade nederbördsmönster som kan ge skador på byggnader och infrastruktur om inte förebyggande åtgärder planeras i närtid. Kartläggning av SMHI visar att endast ett fåtal av landets 290 kommuner har en klimatstrategi som tar upp den egna kommunens beredskap. Ett exempel på problembild i Sverige är att det ofta saknas kommunala beslut om vem som ska ta ansvar för planeringen vid översvämningar och evakueringar. Några få kommuner har tagit detta på allvar bland annat Göteborg. SMHI är en allt viktigare aktör för både kommunernas samhällsplanering och för byggbranschen. SMHI:s rekommendationer måste därför finnas med vid planering av nya stadsdelar.

 

Behövs en klimatmyndighet

Klimatförändringarna uppfattas fortfarande av många inom byggsektorn och bland lokalpolitiker som något abstrakt, något som eventuellt kan hända långt fram i tiden. Långsiktiga beslut utanför den politiska mandatperioden är ingen prioritering och ger inga extra röster vid kommunala val. Många mindre kommuner har dessutom svårt att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna genom att de saknar egen kompetens och resurser. Kanske är det därför dags att införa en ny ”Klimatmyndighet” parallellt med MSB till stöd för kommuner. I dagsläget riskerar allvarliga skador att ske redan vid ett så kallat 100-årsflöde. Ett 100-årsflöde motsvarar idag en nivåhöjning av exempelvis Mälaren på cirka 1,9 meter. Det kan innebära allvarliga skador på infrastruktur, bebyggelse och olika samhällsviktiga anläggningar. Klimatanpassning innebär således att det är nödvändigt att planera bebyggelse och infrastruktur även för en tidshorisont som sträcker sig från årtionden framåt till in i nästa och århundrade.

 

Hus utan källare och garage

Vilken havsnivåhöjning som beräkningar ska utgå från handlar om vilket tidsperspektiv som finns. Nya Slussen i Stockholm byggs för att hålla i hundra år. När det gäller stadsdelar för ny bostadsbebyggelse behöves ett längre perspektiv. Vid exploatering av nya stadsdelar är det väsentligt att ta hänsyn till en höjning av havsnivåer och nivåer i våra stora sjöar och en planering för en mer omfattande dagvattenhantering. För att undvika stora ekonomiska egendomsskador vid tillfälliga översvämningar måste sannolikt byggnader i utsatta lägen utformas utan källare och garage.

Mälarens dricksvatten riskerar också att drabbas

Också stora vattendrag kan drabbas. Hur kan kommunerna förhindra att Mälaren, som ger dricksvatten till över två miljoner människor, förvandlas till en bräckt havsvik? Flera kommuner kring Mälardalen och Saltsjön planerar och har redan exploaterat strandnära lägen för nya bostadsområden. Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad i Stockholm är några aktuella exempel. Högvattnet i december år 2000 i Stockholm låg på 1,42 meter och var då ytterst nära att tränga ner i Stockholms tunnelbanesystem i Gamla stan. Redan vid nivåer strax över 1,5 meter finns risk för skador på bostäder, infrastruktur, vattenförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner i Stockholmsområdet och även för kommuner runt Mälaren.

 

Att blunda och avvakta är ingen lösning

Klimatförändringar med ökade vattenflöden ökar också risken för föroreningar av dricksvattnet och påskyndar behovet av ett teknikskifte av infrastrukturen. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten anses i dag ha tillräckliga dimensioner, men vid större nederbördsmängder än vad som är vanligt idag, blir sårbarheten i systemen stora. Med fler kraftiga skyfall ökar riskerna för föroreningar i våra vattentäkter inte minst i Mälaren. Detta i kombination med stor ökad befolkning. Höjda vattennivåer kan också leda till att saltvatten tränger in i färskvattenreservoarer. Byggbranschen måste också ta sitt ansvar och vidta de åtgärder som krävs i sin planering. Det går inte att bekvämt överlåta ansvaret på andra. Att avvakta och blunda är ingen lösning. Långsiktig och förebyggande samhälls- och klimatplanering med hjälp av SMHI som en viktig aktör måste därför prioriteras redan i dag.

Byggsektorn bidrar till att Overshoot day kommer allt tidigare för varje år

Johnny Kellner

Den 1 augusti 2018 inträffade Overshoot Day (den ekologiska skuldens dag) som visar att världen redan efter 7 månader har gjort av med jordens årsproduktion av ekologiska resurser. På sju månader har framför allt de industrialiserade länderna förbrukat jordens ränta av sin årsproduktion av ekologiska resurser och därmed börja tära på naturens kapital för resten av året. Overshoot Day har ständigt kommit allt tidigare för varje år. 1971 inträffade dagen slutet av december och i år 2018 redan den 1 augusti.

Trevlig sommar

Jimmy Dahlström

Hej alla,

Jag tänkte hålla mig kort i detta inlägg. Det är ändå trots allt semester om några timmar (för de flesta). Jag själv kämpar på under nästa vecka också.

Första halvåret för 2018 är över, det går inte längre att påverka. Det tillhör numera historieböckerna. Hoppas du är nöjd med dina insatser, om inte så finns det lyckligtvis ett halvår kvar att påverka 2018 års totala intryck.

Jag själv är nöjd med insatserna, men det finns fortfarande massor att göra kring hållbarhet i samhällsbyggandet, socialt, miljömässigt och framförallt ekonomiskt. 

Skolavslutningstider

Jimmy Dahlström

Minns du konferensen i januari som chefen kallade till? Den där som ägde rum på en fin konferensanläggning, med god mat. Där ni gemensamt satte stora utvecklingsplaner för året 2018? Vi rör oss sakta men säkert mot halvårsskifte. Halva året har gått, har vi hunnit halvvägs med våra utvecklingsplaner? Såhär i skolavslutningstider brukar det vara fullt upp för många. Kläder ska inhandlas, mat ska lagas, tält ska hyras osv. Det är massor att göra. När skolavslutningarna rullar ut en efter en finns alltid dessa tendenser även arbetslivet.